Jag har tyvärr inte lyckats hitta berättelsen på svenska men den finns på engelska i boken:
Titel: Female parts : one woman plays / by Dario Fo and Franca Rame ; adapted by Olwen Wymark ; translated by Margaret Kunzle, Stuart Hood
ort/förlag: London : Pluto Press
utgivningsår: 1981
serie: Pluto plays
Boken finns (på engelska altså) på Svenska Akademiens Nobelbibliotek i Sverige och vi kan försöka fjärrlåna om du vill. I så fall skicka en fjärrlåneansökan till: kasi.kirjasto@vaasa.fi . På finska har jag också hittat den, den finns att få som finsk översättning i Teaterhögskolans bibliotek men jag är inte säker om de utlånar den. Om du kontaktar vår fjärrlånavd du kan berätta den här information för dem så att de slipper söka igen.
Tyvärr finns det inte en sådan skriftlig list som du kanske menar, men du kan söka finlandssvenska ungdomsböcker i databasen FENNICA http://fennica.linneanet.fi/ ,som är Finlands nationalbibliografi.
Gör så här:
- klicka ordet Sök
- skriva till sökrutan: UDK:839.79 -3 (024.7)(det är en UDK-klass till finlandssvensk barn/ungdomslitteratur) och välj sökmetod: klassifikation
- klicka ordet Sök
Du kommer att ha 1926 titlar, men sedan kan du begränsa resultatet. Klicka ordet Begränsa och välj språket: svenska. Kom ihåg att klicka sedan Begränsa. Du borde ha nu 1176 titlar. Om det ändå känns för mycket, så kan du göra mera begränsningar, till exempel med utgivningsår.
Från standarder kan man hitta enhetlig avgörandena på olika saker. Suomen standardisoimisliitto SFS ry websidor kan man söka katalogen http://www.sfs.fi/ bruksanvisningen är tyvärr bara på finska och engelska. SFS har också informationstjänst, kontakt information SFS-Standardisointi PL 116 00241 HELSINKI (adress: Maistraatinportti 2, Böle) tel. (09) 149 9331 fax (09) 146 4925 e-mail: sfs@sfs.fi
Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
Frankrike, Italien, Portugal, Spanien - länder vars språk är romanska, d.v.s. har sitt ursprung i latinet. (Andorra, Monaco, San Marino hör även de till ifrågavarande område.)
I Borgå bibliotek finns det svensk skönlitteratur av till exempel följande irländska författarinnor: Catherine Dunne, Emma Donoghue, Catherine Gaskin, Josephine Hart, Iris Murdoch, Edna O'Brien, Nuala O'Faolain och Joan O'Neil.
Jag utgår från att du avser Fråga bibliotekarien-tjänsten samt Arkivet som finns i samband därmed. Då du går in på webbplatsen Biblioteken.fi, klicka på Informationssökning, därefter Fråga bibliotekarien, där syns Arkivet.
Den direkta adressen till Arkivet är: http://www2.biblioteken.fi/fraga_bibliotekarien/arkivet.aspx
(Svaret uppdaterat 28.5.2007).
Genos, d.v.s. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm är till hjälp i många sammanhang. Så även nu. Genos 26 (1955), sidorna 81-85 redogör för släkten Ristelius i en artikel av Yrjö Hormia http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm (åtminstone nätversionen innehåller några rättskrivningsfel). Söker man efter ledtrådar eller rötter till Ristelius på nätet kommer man även fram till bl.a. sidor om släkten Kylander http://koti.phnet.fi/ossian/kylander.htm vars tavlor 5-14 rör släkten Ristelius. På bägge håll stöter vi på en Samuel Ristelius, son till Per Ristelius, student i Åbo 1697, ärkediakon 1.5.1708, kaplan i Viborgs domkyrka, död 1710 under belägringen av staden. Gift med Birgitta...
Puls (på finska Syke) var ett tidigare namn på den portal som sedan år 2002 går under namnet Biblioteken.fi (på finska Kirjastot.fi). Adressen är http://www.biblioteken.fi
Länkbiblioteket (på finska Linkkikirjasto) är en del av den verksamhet som försigår på webbplatsen Biblioteken.fi. Länkbiblioteket innehåller uppemot 10 000 stycken länkar, varav cirka 1500 svenska. Det är fråga om ett urval, sammanställda av folkbiblioteken samt andra finländska bibliotek, som är såväl systematiskt uppställt som försett med innehållsbeskrivning. Adressen till själva Länkbiblioteket är http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp och en utförligare presentation av detta virtuella bibliotek finns till hands här http://www.biblioteken.fi/page.asp...
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
Boken: Nainen ja ero: kertomuksia parisuhteen päättymisestä finns i Borgå stadsbibliotek men den är utlånad. Förfallodagen är 21.8-03 och fyra kunder står i kö för boken.
Du har möjlighet att själv granska om någon bok är inne med hjälp av Webb-biblioteket. Gå först till Borgå stadsbibliotekets hemsida: http://www.porvoo.fi/lib/biblioteket/index.htm
På vänstra sidan ser du länken: medie databas. När du klickar på länken så får du tillträde till Webb-biblioteket.
Var god och klicka på länken sökning och skriv därefter namnet på boken i textrutan bredvid "titel".
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Örngott (huvudkudde,) fornsvenskans örnagat, har omtvistat ursprung. Senare leden innehåller sannolikt en avljudsform gat till det isländska verbet geta i betydelsen få, uppfånga. Örnagat alltså det som mottager öronen. Enligt vissa källor kan det även härledas till isländskans getast at, finna behag i. Det kan eventuellt även härledas till den infattning vari örat sjunker ned, falsen i en dörr, isländskans gatt - dörröppning.
Källa: Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Lund 1957
I HelMet-databas ( http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html )kan du söka material om springbrunnar med ämnesordet "fontäner" eller "suihkukaivot". Det ser ut att det inte finns så mycket material på svenska, men mera på engelska och finska.
I ditt närbibliotek kan du också kolla Aleksi-databas, om du vill hitta tidskriftsartiklar om ämnet. De flesta böckerna och atriklarna handlar nog om hur man bygger fontäner och hur de fungerar.
Om du vill få lite noggrannare information just om fontäners historia, vore det kanske en bra idé att kontakta Helsingfors stadsmuseum ( http://www.hel.fi/kaumuseo/ ).
Det har påträffats drygt 600 spindelarter i Finland.
Källor: Suomen eläimet, osa 5, s. 84
Weilin+Göös: Espoo, 1986
http://www.metla.fi/pa/alkkialp/norm/Hamahaki.htm
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
