Båda namnen är markant finska. Seppo namnet har enligt Vilkuna, Kustaa, Etunimet (nyaste uppl. 2003) sitt ursprung i det finska nationaleposet Kalevala, där Seppo Ilmarinen är den sakkunniga smeden. Seppo kan vara även en förkortning av Sepeteus. Namnet Sorjonen är enligt Mikkonen, Pirjo - Paikkala, Sirkka, Sukunimet, Otava 2000 allmänt i östra Finland, Norra Karelen. Ursprunget kunde vara i ordet "sorja"(=fager, prydlig).
I Befolkningsregistercentralens namntjänst kan du söka efter för- och släktnamnsuppgifter (huvudsakligen antalet), adressen är https://192.49.222.187/nimipalvelu/default.asp?L=2 .
Information om biblioteksstipendier finns på sidor av Centralkomissionen för konst. Här är en länk till sidan: http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… . Välj länken Biblioteksstipendier. Du kan ladda ner en ansökningsblankett genom att klicka på knappen Blankett på nedre delen av sidan.
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-...
Karis och Ekenäs är båda Lukasbibliotek d.v.s de har en gemensam bibliotekskatalog. De allmänna bibliotekens kataloger hittas på sidan www.biblioteken.fi under rubriken Bibliotek. Gör så här:
1)välj Kommunbibliotek i Finland
2)klicka på Kataloger och samlingar
3)klicka på kartan för att få fram önskat landskap
4)en länk till Lukasbibliotekens katalog finns t.ex. under Ekenäs stadsbibliotek
Efter en snabb provsökning gissar jag att den bok du söker heter "Stadin slangi- ja puhekielen sanasto". Boken är naturligtvis också tillgänglig i Helsingfors stadsbibliotek.
Här finns två finska länkbibliotek (på svenska): det ena innehåller allmänt (huvudsakligen finlandsvenskt) material och det andra material inom undervisning och utbildning.
Länkbilioteket av Biblioteken.fi (Bibliotektjänster på webben) http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp ,
Länkgalleriet av Edu.fi (av Utbildningstyrelsen)
http://www.edu.fi/svenska/VerkkoapajaSearch.asp?path=499,540,1227
Det finns tekniska ordlistor och ordböcker. Här en adress, http://www.otalib.fi/tkk/tepa/search.html och referenser till ordböcker:
Engström Einar
Svensk-engelsk teknisk ordbok : Swedish-English technical dictionary
(Arbor pub, 1998)
Stahre, Nils
Industriteknisk ordbok : svensk-engelsk (HTI-Consult, 1999).
Ifall du söker (rik)svenskt material, skulle du kanske ännu kunna skicka din fråga till Fråga biblioteket -tjänsten http://www.fragabiblioteket.se/ .
Kurt Ard föddes år 1925 i Köpenhamn. Han är en världsberömd illustratör, en autodidakt, som har gjort tusentals fina illustrationer till tidningar mm. Om man söker "Kurt Ard" på www.google.de, får man fram några tyskspråkiga interviewer. Det finns också två tyskspråkiga böcker om honom. Vi har tyvärr inte böckerna på Stadsbiblioteket, men det går kanske att fjärrlåna dem. Här är titlarna:
Ard, Kurt: "Das Lebenswerk des grossen Illustrators und Mahlers"
Ard, Kurt: "So gesehen"
Det finns ett par relativt nya tidningsartiklar om Kurt Ard:
Nilmander, Urban: "En berättare bakom konsten". Sydsvenska Dagbladet, 2003-06-12
Hagen, Cecilia: "Förförisk för folkhemmet". Månadsjournalen, 2002; 7; 62, 64, 66-67
Referenserna till artiklarna har hittats...
IRA har minskat sin aktivitet därför att fredsprocessen i Nordirland har gjort framsteg. Det finns en bra bakgrundsartikel om saken från år 2000 i följande adress:
http://www.svt.se/nyheter/bakgrund/utrikes/europa/nordirlandny2/fredspr…
Men problem finns kvar. Jag skickar här ett par färska artiklar från Hufvudstadsbladet som handlar om fredsprocessen.
Fests roman Undergången : Hitler och slutet på tredje riket har getts ut av Wahlström & Widstrand år 2004. Den hittas på HelMet och finns t.ex. på Tölö bibliotek. På engelska finns
Plotting Hitler's death : the German resistance to Hitler : 1933-1945.
Det verkar som om det enda sättet att få veta utgivningsåret är att skriva till författaren / utgivaren och fråga. Modifieringsdatum finns inte i koden eller page info av sidan (not specified). Jag antar att du menar artikeln i http://www.certec.lth.se/rehabiliteringspedagogik/gunilla.html .
Gunilla Brattberg har år 2003 utgivit en bok om ämnet med titeln Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp.
En bok som heter "Segern vid Narva : början till en stormakts fall" av Margus Laidre (Natur och kultur, 1996) kunde vara nyttig. Boken finns i hyllan på Sollentuna bibliotek. Bibliotekets katalog finns i adressen:
http://www.sollentunabibliotek.se/webbopac/sv/
Du kan kan också hitta information om kriget vid Narva på Internet. Här finns några länkar:
http://www.smb.nu/svenskakrig/1700_1.asp
http://www.smb.nu/svenskakrig/1700_2.asp
http://www.smb.nu/pos/01/06_segern_vid_narva.asp
http://www.algonet.se/~hogman/slb_slag_2.htm#Slaget%20vid%20Narva%201700
Jag hittade en bok som kanske är den du söker:
Zhang Fang: Taiji
(avdelningen Naturvetenskap, teknik och sport, andra våningen i huvudbibioteket)
Boken finns tyvärr bara på finska. Åtminstone på fredag fanns boken på plats. Pärmen är inte ljusblå men mannen på pärmen har ljusblåa kläder :)
Läs om och se på bilder av Berlinmuren på:
http://www.guillotine.net/BerlinWall/sv_byg.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/J%E4rnrid%E5n
http://www.mauerfotos.de/index.php4?TEMPLATE=index_de
Säkert har du också ett stort utbyte av de här sidorna, fast de inte är svenskspråkiga:
http://www.dailysoft.com/berlinwall/index_de.html
http://www.die-berliner-mauer.de/
http://www.wall-berlin.org/gb/berlin.htm
Man har genom tiderna använt värmekuddar med sand eller olika slags av säd i dem därför att sådana materialer håller värme länge. I gamla böcker om hemsjukvård hittar man instruktioner om hur man preparerar dem. Under senaste tid inom alternativ medicin har man börjat använda värmekuddar speciellt med vete. Det finns väldigt många annonser för dem i det engelska internetet. Vetes anvendning förklaras med att vete har en speciell cellstruktur. På grund av den absorberar vete värme snabbt och återger den jämnt. Se till exempel
http://www.druidskeep.co.uk/en-gb/dept_102.html
http://www.wheatbags.com.au/information.htm
http://www.coca.com.au/newsletter/2001/dec0113a.htm
Hymyilevä Apollo har tyvärr inte översatts till svenska. Andra Leinos dikter finns översatta av Elmer Diktonius i samlingen Lyriskt urval (Söderström, 1931).
