I Allergi- och astmaförbundets Internet-sidor finns det mycket information om allegisanering:
http://www.allergia.com/index.phtml?menu_id=37&lang=1
Materialet är till största delen på finska. Sveriges astma- och allegiförbundets sidor finns här:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
De här böcker kunde vara nyttiga för dig:
- Allergisanering hemma / Christina Landerslev, Karin Vaarning (1995)
- Allergiboken : frågor och svar om allergi och annan överkänslighet / [manus: Gerd Bennich] (1994)
Hugo Bergroth var gift med Maria Elisabeth(Elsa) Fabricius. Deras äldsta barn hette Ernst William Gladstone. Dotterns namn var Ester Mary Elisabeth och det yngsta barnets Charles Erik Hugo. Dessa uppgifter hittades i Carpelans bok om Helsingfors universitet. Boken kan beställas från stadsbibliotekets magasin i Böle, men den finns också på Nationalbiblioteket.
Hits 2005 är för tillfället utlånad från Borgå stadsbibliotek. Om du har ett lösenord kan du själv reservera den via nätet, annars kan du kontakta oss per telefon. Reserveringsavgiften är 1,10.
Vi föds alla med blå ögon, också hundar och kattor.
Om vuxna kan ha lila ögon kan jag inte uttala mig, då jag inte hittat något belägg för det!
Jag antar att intensivt blå ögon kan se lila ut i vissa belysningar.
Ögonens färg är ett intressant ämne som man kan läsa mera om på bl.a.
http://www.seps.org/oracle/oracle.archive/Expert/Toco/Life_Science.Gene…
http://www.seps.org/cvoracle/faq/eyecolor.html
http://www.foraldrarochbarn.se/templates/template_305.asp?number=48942&…
Jag hittar en finsk bok med ovannämnd titel, den är Kampman, Reima, Du är inte ensam : en undersökning av människans sidopersoner / Reima Kampman ; övers. av Ralf Parland: Askild & Kärnekull, 1976. Boken berättar om människans sidopersoner och har hypnos som forskningsmetod. Denna Reima Kampman har utgivit flera böcker, och två av dem med en kvinnlig författare Eeva Särkkä. De finns inte översatta till svenska
Kampman, Reima - Särkkä, Eeva, Avun tarpeessa. Gummerus Jyväskylä 1980.
Särkkä, Eeva, Seitsemän sisarta Weiling + Göös Espoo 1983.
Skulle kanske den förstnämnda kunna vara den boken du söker efter? Boken finns i t.ex. Helsingfors stadsbibliotek, i fall du vill fjärrllåna den, borde du kontakta ditt närmaste bibliotek. Boken är...
Med hjälp av dessa adresser kan ni troligen komma vidare.
Finnish Association of Mining and Metallurgical Engineers http://www.vuorimiesyhdistys.fi/
Geological Survey of Finland http://www.gtk.fi/welcome.html
The Helsinki University of Technology, pages of the Laboratory of Metallurgy
http://metallurgy.tkk.fi/english/index.php
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@...
Gamla Hufvudstadsblad kan man läsa i tidningsläsesalen vid Helsingfors universitet. Alla gamla tidningar finns som mikrofilm. Om man vill ta kopior är det bäst att reservera en maskin med kopieringsapparat.
Telefonnumret till tidningsläsesalen: 09-19122743 kl. 9-16
Om du bara är intresserad av enskilda artiklar i gamla Hufvudstadsblad kan du kontakta Brages Pressarkiv, http://www.bragespressarkiv.fi/index.html.
Den långa lånetiden beror på att huvudbiblioteket i Böle stängdes i början av december. Den vanliga lånetiden hade alltså blivit för kort. Huvudbiblioteket skall renoveras och kommer att vara stängt i ca 10 mån.
Det lättaste sättet att hitta material över Kekkonen är att söka i Fennica-databasen, http://finna.fi . Fennica är Finlands nationalbibliografi och innehåller uppgifter om monografier, periodika och annat material producerat i Finland. Där finns även uppgifter om publikationer som har utgetts utomlands men som handlar om Finland. Mera information om databasen hittar ni på sidan http://www.lib.helsinki.fi/svenska/bibtjanster/fennica.htm . Välj ämnesordsökningen och använd ämnesordet Kekkonen, Urho. Med det hittas 201 träffar.
På Genealogiska Samfundet i Finland finns det sakkunniga som kan hjälpa vidare. Samfundets address på nätet är http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm . På webbplatsen finns praktiska råd när det gäller att släktforska. På deras sidor finns även databasen Hiski, som skulle kunna intressera dig http://www.hiski.fi/indexr.htm .
Samtliga kyrkböcker finns mikrofilmade på rullfilm fram till ca 1850-1860. Hela serien av mikrofilmer finns i Riksarkivet i Helsingfors, http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/ .
Boken finns i Vasa stadsbibliotek. Gå till verkkokirjasto.vaasa.fi/Vaasa? så du kan reserveran den. För att reservera behöver du lösenord, som du kan få genom att besöka biblioteket. Förstås du kan också ringa till biblioteket och reservera.
Kursen Ni hao i mandarin är en nybörjarkurs och den har bl-a gått som radiokurs. Den kan lånas på Helsingfors stadsbibliotek t.ex och den omfattar en bok och 10 c-kassetter. Kursen är producerad av Statens AV-central.
Dikten ni söker heter Jag famnar dig -
och den utgavs år 1934 i Diktonius diktsamling "Mull och moln". Dikten hittas också i Diktonius "Samlade dikter"(1987). Den bit av dikten som ni minns är från slutet av dikten, och låter så här:
Jag famnar dig, du röda höst,
jag älskar dig, du bistra tid,
ei skapt för smek, men nappatag:
en käresta för mogna män.
Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva.
Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska:
Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993
Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
Svenskspråkig information om Sinikka Nopola kan hittas t.ex. på Bonnier Carlsens sidor:
http://www.bonniercarlsen.se/v2/writer.asp?id=18517
Av Sinikka (och Tiina) Nopola böcker har följande blivit översatta till svenska:
- Halmhatten Och Filttofflan (Heinähattu ja Vilttitossu)
- Halmhatten Och Filttofflan Får En Bebi (Heinähattu, Vilttitossu ja vauva)
- Lugna Uno (Rauhallinen Erkki)
- Nu Gäller Det, Risto Rappare (Hetki lyö, Risto Räppääjä)
- Risto Rappare Och Den Hemska Korven (Risto Räppääjä ja kauhea makkara)
Genusforskning har länge varit populärt och litteraturen i området är enorm. Jag rekommenderar att du bläddrar igenom litteraturlistor på databaser och väljer några nya böcker, som du skaffar. I dessa böcker hittar du vidare litteraturlistor. Om böckerna, som låter bra, inte finns på ditt universitets bibliotek, kan du beställa dem per fjärrlån.
På alla universitetsbibliotek och på stora stadsbibliotek kan man använda databasen Linda, som är universitetsbibliotekens samkatalog. Det kan löna sig också att titta i databaserna för enskilda universitet, eftersom Linda inte uppdateras i realtid. De här separata databaserna kan man använda fritt via Internet. Adresserna hittar du på sidan
http://www.lib.helsinki.fi/tilke
Speciellt kan...
BTJ kirjastopalvelu har givit ut en bok "Verkostuvat kirjastot" (red. Ari Haasio och Juha Piukkula, 2000), som handlar om biblioteksnätverk i allmänhet. Det finns också tidskriftsartiklar om ämnet. Artiklar hittar man med hjälp av databaserna "Aleksi" och "Arto", som man kan använda på Jakobstads bibliotek.
Information om Fredrika finns på adressen
http://www.biblioteken.fi/sv-fi/biblioteksbranschen/bibban/2000_3/fredr…
och också på Fredrikas egen sida
http://www.fredrika.net/ (klick länken Fredrika)
Jag har hittat också ett par artiklar om Fredrika, men de är ganska gamla:
Flemming, Christian: Fredrika förenar bibliotek Finlands kommuntidning 1995 : 10
Lund, Solveig: Fredrika, vår nya hjälpreda Svenskbygden 1993 : 3
