Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
Jag rekommenderar, att Ni bekantar Er med web-sidor av Institutionen för informationsförvaltning vid Åbo Akademi: http://www.abo.fi/fak/esf/bii/studier_frames.htm
I delen kursfordringar http://www.abo.fi/fak/esf/bii/kursfordringar.htm
hittar Ni litteraturlistor.
Om Ni är speciellt intresserad av klassifikation och organisering av material, rekommenderas följande böcker:
1. Benito Miguel. Kunskapsorganisation. Borås: Taranco, 2001.
2. Marcella Rita & Newton Robert. A new manual of classification. Gower, 1994.
3. Aitchison Jean, Gilrichrist Alan & Bawden David. Thesaurus contstruction and use: a practical manual. 3. ed. London: Aslib, 1997.
4. Foskett Anthony C. The subject approach to information. 5. ed. London: Library...
Det lönar sig att börja söka med ämnesorden sotahistoria: Ruotsi :1600-luku i Åbo stadsbiblioteks
materialdatabas Aino
http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=form1&sesid=1118652922&ulang=…
På så sätt hittar man till ex. Rainer Fagerlund: Bönder, krigsfolk och borgläger, Mikko Huhtamies’ Knektar och bönder, Olli Korkiakangas’ Sotilasrasitus Varsinais-Suomessa 1617-1809 Jussi T. Lappa-lainens Sadan vuoden sotatie och med klassen 39.4 (Maanpuolustus, maavoimat, ratsuväki) Tauno Sutelas Kunnia, velvollisuus, tahto.
Flere tips för vidare information får du med de här böckernas litteraturförteckningar. Där finns böcker och annat material, som finns till ex. i Turun yliopistos eller i Åbo Akademis bibliotek.
I fallet av okulär albinism döljs blodkärlens röda färg inte på normalt sätt av mörkt pigment (melanin). Därför förefaller iris rosa och pupillen röd pga ljusets reflektion i ögonbotten. (Se till exempel följande länkar,
http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/hud23.html
http://www.mrcophth.com/iriscases/albinism.html
Reuters rutor på Forskningscentralen för de inhemska språkens hemsida är en bra källa när man vill veta mer om språkbruket beträffande förändra och ändra. Adressen är http://www.kotus.fi/svenska/spalter/. Slå upp ordet förändras i sökordsregistret.
Biblioteksfaktabasen finns i portalen Biblioteken.fi i kanalen Bibliotek. Den är öppen för alla. Den direkta adressen är http://www.biblioteken.fi/kirjastot/kunnankirjastot.aspx .
Något ingermanländskt språk finns inte, ingermanländarna talar finska, ryska eller svenska. Böcker om Ingermanland finns på de allmänna biblioteken. Sök i vår databank, www.helmet.fi. på ämne d.v.s. "aihe" med "inkeri" som sökord. En lärobok har skrivits speciellt med tanke på ingermanländska barn. Boken heter "Inkerin lasten oppikirja".
Kontakta Inkerin kulttuuriseura, se http://www.inkeri.com, eller Sveriges Ingermanländska Riksförbund, http://www.ingermanland.nu för utförligare information.
Båda namnen är markant finska. Seppo namnet har enligt Vilkuna, Kustaa, Etunimet (nyaste uppl. 2003) sitt ursprung i det finska nationaleposet Kalevala, där Seppo Ilmarinen är den sakkunniga smeden. Seppo kan vara även en förkortning av Sepeteus. Namnet Sorjonen är enligt Mikkonen, Pirjo - Paikkala, Sirkka, Sukunimet, Otava 2000 allmänt i östra Finland, Norra Karelen. Ursprunget kunde vara i ordet "sorja"(=fager, prydlig).
I Befolkningsregistercentralens namntjänst kan du söka efter för- och släktnamnsuppgifter (huvudsakligen antalet), adressen är https://192.49.222.187/nimipalvelu/default.asp?L=2 .
Information om biblioteksstipendier finns på sidor av Centralkomissionen för konst. Här är en länk till sidan: http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… . Välj länken Biblioteksstipendier. Du kan ladda ner en ansökningsblankett genom att klicka på knappen Blankett på nedre delen av sidan.
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-...
Karis och Ekenäs är båda Lukasbibliotek d.v.s de har en gemensam bibliotekskatalog. De allmänna bibliotekens kataloger hittas på sidan www.biblioteken.fi under rubriken Bibliotek. Gör så här:
1)välj Kommunbibliotek i Finland
2)klicka på Kataloger och samlingar
3)klicka på kartan för att få fram önskat landskap
4)en länk till Lukasbibliotekens katalog finns t.ex. under Ekenäs stadsbibliotek
Efter en snabb provsökning gissar jag att den bok du söker heter "Stadin slangi- ja puhekielen sanasto". Boken är naturligtvis också tillgänglig i Helsingfors stadsbibliotek.
Här finns två finska länkbibliotek (på svenska): det ena innehåller allmänt (huvudsakligen finlandsvenskt) material och det andra material inom undervisning och utbildning.
Länkbilioteket av Biblioteken.fi (Bibliotektjänster på webben) http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp ,
Länkgalleriet av Edu.fi (av Utbildningstyrelsen)
http://www.edu.fi/svenska/VerkkoapajaSearch.asp?path=499,540,1227
Det finns tekniska ordlistor och ordböcker. Här en adress, http://www.otalib.fi/tkk/tepa/search.html och referenser till ordböcker:
Engström Einar
Svensk-engelsk teknisk ordbok : Swedish-English technical dictionary
(Arbor pub, 1998)
Stahre, Nils
Industriteknisk ordbok : svensk-engelsk (HTI-Consult, 1999).
Ifall du söker (rik)svenskt material, skulle du kanske ännu kunna skicka din fråga till Fråga biblioteket -tjänsten http://www.fragabiblioteket.se/ .
Kurt Ard föddes år 1925 i Köpenhamn. Han är en världsberömd illustratör, en autodidakt, som har gjort tusentals fina illustrationer till tidningar mm. Om man söker "Kurt Ard" på www.google.de, får man fram några tyskspråkiga interviewer. Det finns också två tyskspråkiga böcker om honom. Vi har tyvärr inte böckerna på Stadsbiblioteket, men det går kanske att fjärrlåna dem. Här är titlarna:
Ard, Kurt: "Das Lebenswerk des grossen Illustrators und Mahlers"
Ard, Kurt: "So gesehen"
Det finns ett par relativt nya tidningsartiklar om Kurt Ard:
Nilmander, Urban: "En berättare bakom konsten". Sydsvenska Dagbladet, 2003-06-12
Hagen, Cecilia: "Förförisk för folkhemmet". Månadsjournalen, 2002; 7; 62, 64, 66-67
Referenserna till artiklarna har hittats...
IRA har minskat sin aktivitet därför att fredsprocessen i Nordirland har gjort framsteg. Det finns en bra bakgrundsartikel om saken från år 2000 i följande adress:
http://www.svt.se/nyheter/bakgrund/utrikes/europa/nordirlandny2/fredspr…
Men problem finns kvar. Jag skickar här ett par färska artiklar från Hufvudstadsbladet som handlar om fredsprocessen.
Fests roman Undergången : Hitler och slutet på tredje riket har getts ut av Wahlström & Widstrand år 2004. Den hittas på HelMet och finns t.ex. på Tölö bibliotek. På engelska finns
Plotting Hitler's death : the German resistance to Hitler : 1933-1945.
