Puls (på finska Syke) var ett tidigare namn på den portal som sedan år 2002 går under namnet Biblioteken.fi (på finska Kirjastot.fi). Adressen är http://www.biblioteken.fi
Länkbiblioteket (på finska Linkkikirjasto) är en del av den verksamhet som försigår på webbplatsen Biblioteken.fi. Länkbiblioteket innehåller uppemot 10 000 stycken länkar, varav cirka 1500 svenska. Det är fråga om ett urval, sammanställda av folkbiblioteken samt andra finländska bibliotek, som är såväl systematiskt uppställt som försett med innehållsbeskrivning. Adressen till själva Länkbiblioteket är http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp och en utförligare presentation av detta virtuella bibliotek finns till hands här http://www.biblioteken.fi/page.asp...
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
Boken: Nainen ja ero: kertomuksia parisuhteen päättymisestä finns i Borgå stadsbibliotek men den är utlånad. Förfallodagen är 21.8-03 och fyra kunder står i kö för boken.
Du har möjlighet att själv granska om någon bok är inne med hjälp av Webb-biblioteket. Gå först till Borgå stadsbibliotekets hemsida: http://www.porvoo.fi/lib/biblioteket/index.htm
På vänstra sidan ser du länken: medie databas. När du klickar på länken så får du tillträde till Webb-biblioteket.
Var god och klicka på länken sökning och skriv därefter namnet på boken i textrutan bredvid "titel".
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Örngott (huvudkudde,) fornsvenskans örnagat, har omtvistat ursprung. Senare leden innehåller sannolikt en avljudsform gat till det isländska verbet geta i betydelsen få, uppfånga. Örnagat alltså det som mottager öronen. Enligt vissa källor kan det även härledas till isländskans getast at, finna behag i. Det kan eventuellt även härledas till den infattning vari örat sjunker ned, falsen i en dörr, isländskans gatt - dörröppning.
Källa: Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Lund 1957
I HelMet-databas ( http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html )kan du söka material om springbrunnar med ämnesordet "fontäner" eller "suihkukaivot". Det ser ut att det inte finns så mycket material på svenska, men mera på engelska och finska.
I ditt närbibliotek kan du också kolla Aleksi-databas, om du vill hitta tidskriftsartiklar om ämnet. De flesta böckerna och atriklarna handlar nog om hur man bygger fontäner och hur de fungerar.
Om du vill få lite noggrannare information just om fontäners historia, vore det kanske en bra idé att kontakta Helsingfors stadsmuseum ( http://www.hel.fi/kaumuseo/ ).
Det har påträffats drygt 600 spindelarter i Finland.
Källor: Suomen eläimet, osa 5, s. 84
Weilin+Göös: Espoo, 1986
http://www.metla.fi/pa/alkkialp/norm/Hamahaki.htm
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
Boken finns på svenska, men tyvärr har jag inte hittat den i biblioteken i Finland. Det är nog möjligt att beställa fjärrlån från Sverige om du vill. I så fall kontakta vår fjärrlåneavdelning, tel. 3253536 eller email: maakunta.kirjasto@vaasa.fi. Vi kunde tom försöka anskaffa boken men eftersom den är från 1991 (1998 ny upplaga) är det osäkert om detta är möjligt. Här får du i alla fall litet info om boken, som bl a visar att ISBN numret är identiskt med den finska upplagan.
Grundläggande fordonsteknik : lastvagnar
ort/förlag: Göteborg : Volvo
utgivningsår: cop. 1991+
anmärkning: Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 1998 (Göteborg : Novum Grafiska) ; [Ny tr.], 1999
ISBN: 91-88126-00-5
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
texten finns i:
Laula kanssamme. 150 kaikkien aikojen suosituinta laulua.1988
Laivat 2.1986
Suuri toivelaulukirja 6/ toim. Aapeli Vuoristo
Miljoona ruusua.1985
Pop tänään 29.Vol.29
Sök i HelMet katalogen http://www.HelMet.fi. Klicka på Valfria sökord. Ni kan begränsa sökningen enligt medietyp:noter
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
Ämnesorden i HELMET är hämtade både ur Bella och ur Allärs. I allmänhet är det Allärs som gäller, men om passande ämnesord för skönlitteratur inte hittas i Allärs, används Bella.
Det är meningen att man också skall kunna nyttja nätversionen av Allärs vid sökning med valfria sökord, och därför finns Allärs till förfogande på söksidan http://www.helmet.fi/search*swe/X
Bella finns bara i pappersform.
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn....
Tyvärr finns det ingen historik om Partolan kenkätehdas (Partola skofabrik) eller om släkten Palmroth varken på finska, svenska eller engeska. Från Pirkkala kommunalbibliotekets samlingar kan man inte heller hitta något material. Enligt personalen har VD Palmroth och andra representanter för fabriken tidigare gärna svarat på alla frågor gällande fabrikens historia.
Bifogar här en lista om finskspråkiga tidskrifts- eller tidningsartikalar samt Internet-sidor.
Författare Suutari, Virpi
Titel : Kenkiä monessa polvessa : Pertti Palmroth, 70, on pirkkalalainen kenkätehtailija, jolla on kenkäliikkeitä ympäri Eurooppaa. Hän toivoo, että hänen tyttärensä Petrina, 19, jatkaisi sisarustensa kanssa isänsä työtä (Perhesiteitä)
Tidskrift Helsingin...
BTJ:s (Bibliotekstjänst) databas ArtikelSök ger en hel del träffar, bl.a. har en artikel om Bruce Chatwin signerad Calle Pauli ingått i Dagens Nyheter 3.9.2002, och detta nummer hittas t.ex. i Åbo Akademis bibliotek. ArtikelSök nämner även en artikel publicerad i Hufvudstadsbladet 23.3.1995, men då är det fråga om bokrecension. Databasen ArtikelSök finns att tillgå i Åbo stadsbiblioteks referensavdelning (andra våningen). I referensavdelningens läsesal finns därtill ett kartotek med uppgifter om artiklar rörande författare, och där hittas två stycken om Bruce Chatwin. Den ena är: Chatter chatter Chatwin, som ingick i Allt om böcker nr 9/1994, och finns som kopia i en mapp med artikelkopior och urklipp i närheten av nämnda kartotek. Den...
