Den finska bibliotekslagen finns på undervisningsministeriet hemsida,
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/lait_ja_ohjeet/?lang=sv och den svenska bibliotekslagen hittar du i Rättsnätet,
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19961596.HTM
Här är några tips.
WAHLSTRÖM, Eric: Gottfrid och Teodora
CARPELAN, Bo: Anders i stan
Anders på ön
Paradiset
Julius Blom, ett huvud för sig
NORDSTRÖM, Gunnar: Slutspel i helsingfors (kanske mera om sport)
SANDMAN-LILIUS: Främlingsgatan
LINDQUIST: Marita: Marielle och Madame
Marille och Vera-Teresa
KIHLMAN, Karin: Karin i tsarens Helsingfors (om gamla Helsingfors)
Och en faktabok: BJÖRNBERG, Bettina: Inte så illa, herr Engel
På Åbo stadsbibliotek kan kunden använda olika artikeldatabaser på CD-ROM. Mest
används den inhemska allmänna databasen Aleksi, men också Artikelsök står till
förfogande på referensavdelningen i huvudbiblioteket, Slottsgatan 2, och kan användas där
under bibliotekets öppettider. Artikelsök är en rikssvensk databas, som också upptar
finländskt material.
Personalen vägleder gärna i användandet av databaserna, som också innehåller en
kort introduktion i olika söksätt. Något skriftligt material till utdelning finns tyvärr inte,
men personalen har en mapp med korta sökanvisningar på respektive databas.
ISBN nummer kan ansökas från Finlands ISBN-centralen i Nationalbiblioteket:
Finlands nationella ISBN-central
isbn-keskus@helsinki.fi
+358 (0)2941 44386
ISBN tilldelas alla publikationer som till sitt innehåll fyller kriterierna för en bok. Mer information från ISBN-centralens webbsida: https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/tjanster/finlands-isbn-central
Till en början kan det löna sig att ta kontakt med Sällskapet för forskning om familjen Törngren (http://www.narva.sci.fi/torngren). Johan Adolf Törngren och hans far Adolf Törngren var båda väldigt produktiva, och antagligen känner man bäst till deras produktion på forskningssällskapet. Det kan också vara värt att göra ett besök till Brages pressarkiv. Adress och öppettider hittas på hemsidan http://www.bragehelsingfors.fi Tyvärr måste ni antagligen bläddra igenom tidningarna på Brages, då en snabb datasökning inte gav något resultat.
I Päiviö Tommilas bok "Tidningar för alla - den finländska pressens historia" hittas de tidskrifter som utgavs i Helsingfors på 1920- och 1930 -talen uppräknade. (Boken finns bl.a. i Esbo stadsbibliotek.)...
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "...
Det finns flere böcker där skönlitteraturens klassiker behandlas. I Åbo stadsbiblioteks samlingar
har vi serien "Litteraturens klassiker i urval och översättning" (huvudred. Lennart Breitholtz), som behandlar skönlitterära klassiker under olika tidsperioder. Den är placerad enligt titel bland övrig
skönlitteratur och har textutdrag ur nämnda perioder.
Dessutom finns det flere litteraturhistoriska verk med samma motiv, där man får bra tips om
lämplig läsning. Här kan nämnas "Berömda böcker" (86.03 Ber), "Världens klassiker" (86.03
Vär), Hägg, Göran: "Tjugoen moderna klassiker" (86.31 Häg) eller "Moderna klassiker"
(86.1934 Mod). I boken "Klassiker i livet .." (86 Kla) finns korta essäer om författare, musiker
och konstnärer, som påverkat...
Angående din fråga om finska bibliotekens inköp av nya böcker så kan man genast konstatera att det i Finland inte finns någon organisation i stil med Svensk Biblioteksstjänst. Biblioteken köper själva in sina böcker och har då vanligtvis ett avtal med en eller flera bokhandlar (som ger varierande rabatt procent på inköpen).
Biblioteken köper också böcker direkt via mindre förlag t.ex i fråga om speciallitteratur.
Anskaffningsförslagen gör biblioteken främst på basen av uppgifter ur förlagskataloger, förlagens nätsidor och tidningsrecensioner . Vi urval av svenska böcker används tidningen Svensk Bokhandel, som utkommer ett par gånger om året och innehåller de flesta större svenska förlagens bokuppgifter (plus ett extra barnboksnummer...
Elsa Marttila-Strandén torde vara vid liv (se http://lib.kokkola.fi/chydenica/marttila.htm ).
Enligt Fråga bibliotekarien -tjänstens principer kan vi tyvärr inte förmedla uppgifter om privatpersoner (t. ex. adresser), men Ni kan fråga ytterligare Belfolkningsregistercentralens adresstjänst, se http://www.vaestorekisterikeskus.fi/osoitepalvelu/sve/
Boken "Blomma kruka!", som ingår i Åbo stadsbiblioteks samlingar, är skriven av Leena Arkio-Laine och den behandlar krukväxternas kulturhistoria i Finland.
Här framgår att kärsälilja (Curculigo) heter Snabellilja på svenska. Apostolinmiekka igen heter Apostlalilja (Neomarica northiana). Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr. 573.
Enligt Ilmar Talves bok "Suomen kansankulttuuri", som endast finns på engelska "Finnish folkculture" (1997), utrustades hästarnas seldon främst sommartid med sk. "länget" dvs. rankor på svenska. I östra och norra Finland användes rankbågar året om. De har antagligen ursprungligen utvecklats ur oxarnas liknande ok. De har förekommit allt sedan 900-talet och haft vid utbredning i Balticum och Ryssland. I Finland finns bevis på att de förekommit åtminstone på 1400-talet och de har via norra Finland också spritt sig till svenska Västerbotten.
I boken "Isien työ", (ungef. Våra fäders arbete), som varken finns på svenska eller engelska, berättar författaren utförligt om rankbågar. Artikeln är också utrustad med bilder om hur de tillverkas av bl...
Enligt olika ordböcker heter sepelvaltimotukos (som torde vara detsamma som sepelvaltimotukkeutuma, som ordböckerna inte känner till) på svenska koronartrombos. Se t.ex.
http://www.vitaviva.com/svensk/index2.asp ->Hälsoproblem ->K som koronartrombos ( en ganska bra länk om saken).
(För att få mera pålitlig information, rekommenderar jag ändå att konsultera läkaren!)
Hej!
Här har du några böcker om barnkalas och om maträtter på barnkalas:
Wilson, Anne: Barnens kalastårtor; Molund-Höjer, Lotta: Gör roliga saker till barnkalas; Wilson, Anne: Barnens kalasmat; Svenneing, Ingrid: Kalasdags!--lekar, recept & tips för roliga barnkalas; Ekstrand Hemmingsson, Elisabeth: Barnens egen kalasbok--inbjudningskort, kalasmat, tävlingar, lekar; Olsson, Brita: Bjud till fest--menyer, festliga dukningar och läckra recept för 24 bjudningar av alla slag: middagar, mottagningar, barnkalas, cocktailparties, examensfester, knytkalas, bufféer, samt något om fint sätt till bords.
Hej! En bild av Johannes Takanens skulptur Rebecka finns på nätet under adressen
http://www.fng.fi/cgibin/art.pl?se_home_artist_empty_empty_jtakanen_A05…
Den svenska versionen av "Pessi ja Illusia" heter "Jorden och vingarna" och har översatts av Sven och Solveig von Schoultz. Enligt databasen borde boken vara inne på Palosaari bibliotek och huvudbilioteket i Vasa.
Frågarens väldigt ambitiösa uppgift kan här bara i all korthet behandlas. Undevisningsministeriets hemsida kunde vara en lämplig startpunkt för uppsökandet av material. Här är adressen:
http://www.minedu.fi/uvm/kultur/allmanna_bibliotek/allmanna_bibliotek.h…
Det nya bibliotekspolitiska programmet hittas under adressen:
http://www.minedu.fi/uvm/kultur/allmanna_bibliotek/kir-pol-ruots.pdf
I undervisningsministeriets publikationsserie finns det verk som behandlar biblioteksväsendet. Det lönar sig utan vidare att kontakta undervisningsministeriets press- och kulturavdelning och fråga där. Kontaktuppgifterna hittas under adressen:
opm-kirjasto@minedu.fi
Mycket, och för frågaren antagligen ytterst relevant material, finns att hitta på...
Såvitt jag vet finns det ingen biografi över greven.
Några artiklar om Källskär och greven:
I tidskriften Vi ingick 1994 en serie artiklar av Lars Westman. Artiklarna ingick i åtminstone följande nummer: 24/25, 26/27, 28/29, 30/31, 32/33, 34/35, 36.
Sköna hem 1980:2, Huset vid havet (Källskär) / Lidia Sundelius
Birka 1999:6-7, Juvelen i den åländska arkipelagkronan / Helena Wetterström
I nedanstående bok finns greven omnämnd i ett kapitel på fyra sidor "Lorden från gränden".
Tell, Johan
But I'm Swedish : [och 58 andra nyfikna nedslag i exotiska miljöer
såväl långt hemifrån som runt knuten] / av Johan Tell. - Vagabond
Originalupplaga 1999. - 00101313. - 00101314
ISBN 91-973385-4-0
Materialet finns...
Regn faller sällan lodrätt in i skorstenen, utan i en vinkel beroende på vindens kraft. Regndroppar träffar alltså skorstenens insida, där de snabbt uppsuges i poröst tegel. Vatten hinner aldrig ända till eldstaden. En huva över skorstenen skyddar från fuktens förvittrande inverkan.
På Benema AB:s sida (http://www.dinbyggare.com/ny/artiklar/artikel.asp?docid=12) står det: ”Väder och vind har en stor bidragande orsak till skorstensskadorna. En sommar med mycket regn gör att tegel-stenarna drar åt sig fukt. Den värme som stiger upp i skorstenen orkar inte torka ut fukten. Sen kommer vintern med minusgrader då fryser fukten och kan spränga sönder både stenar fogar och murbruk. Därför är det viktigt med ett skorstensskydd som håller regn och...
