Det har påträffats drygt 600 spindelarter i Finland.
Källor: Suomen eläimet, osa 5, s. 84
Weilin+Göös: Espoo, 1986
http://www.metla.fi/pa/alkkialp/norm/Hamahaki.htm
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
Boken finns på svenska, men tyvärr har jag inte hittat den i biblioteken i Finland. Det är nog möjligt att beställa fjärrlån från Sverige om du vill. I så fall kontakta vår fjärrlåneavdelning, tel. 3253536 eller email: maakunta.kirjasto@vaasa.fi. Vi kunde tom försöka anskaffa boken men eftersom den är från 1991 (1998 ny upplaga) är det osäkert om detta är möjligt. Här får du i alla fall litet info om boken, som bl a visar att ISBN numret är identiskt med den finska upplagan.
Grundläggande fordonsteknik : lastvagnar
ort/förlag: Göteborg : Volvo
utgivningsår: cop. 1991+
anmärkning: Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 1998 (Göteborg : Novum Grafiska) ; [Ny tr.], 1999
ISBN: 91-88126-00-5
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
texten finns i:
Laula kanssamme. 150 kaikkien aikojen suosituinta laulua.1988
Laivat 2.1986
Suuri toivelaulukirja 6/ toim. Aapeli Vuoristo
Miljoona ruusua.1985
Pop tänään 29.Vol.29
Sök i HelMet katalogen http://www.HelMet.fi. Klicka på Valfria sökord. Ni kan begränsa sökningen enligt medietyp:noter
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
Ämnesorden i HELMET är hämtade både ur Bella och ur Allärs. I allmänhet är det Allärs som gäller, men om passande ämnesord för skönlitteratur inte hittas i Allärs, används Bella.
Det är meningen att man också skall kunna nyttja nätversionen av Allärs vid sökning med valfria sökord, och därför finns Allärs till förfogande på söksidan http://www.helmet.fi/search*swe/X
Bella finns bara i pappersform.
Tyvärr finns det ingen historik om Partolan kenkätehdas (Partola skofabrik) eller om släkten Palmroth varken på finska, svenska eller engeska. Från Pirkkala kommunalbibliotekets samlingar kan man inte heller hitta något material. Enligt personalen har VD Palmroth och andra representanter för fabriken tidigare gärna svarat på alla frågor gällande fabrikens historia.
Bifogar här en lista om finskspråkiga tidskrifts- eller tidningsartikalar samt Internet-sidor.
Författare Suutari, Virpi
Titel : Kenkiä monessa polvessa : Pertti Palmroth, 70, on pirkkalalainen kenkätehtailija, jolla on kenkäliikkeitä ympäri Eurooppaa. Hän toivoo, että hänen tyttärensä Petrina, 19, jatkaisi sisarustensa kanssa isänsä työtä (Perhesiteitä)
Tidskrift Helsingin...
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn....
BTJ:s (Bibliotekstjänst) databas ArtikelSök ger en hel del träffar, bl.a. har en artikel om Bruce Chatwin signerad Calle Pauli ingått i Dagens Nyheter 3.9.2002, och detta nummer hittas t.ex. i Åbo Akademis bibliotek. ArtikelSök nämner även en artikel publicerad i Hufvudstadsbladet 23.3.1995, men då är det fråga om bokrecension. Databasen ArtikelSök finns att tillgå i Åbo stadsbiblioteks referensavdelning (andra våningen). I referensavdelningens läsesal finns därtill ett kartotek med uppgifter om artiklar rörande författare, och där hittas två stycken om Bruce Chatwin. Den ena är: Chatter chatter Chatwin, som ingick i Allt om böcker nr 9/1994, och finns som kopia i en mapp med artikelkopior och urklipp i närheten av nämnda kartotek. Den...
Astrid Lindgrens böcker är översatta till 107 olika språk (februari 2019) enligt uppgifter på adressen https://www.astridlindgren.com/sv/vanliga-fragor-och-svar/oversatta-spr…
Folkdikten har översatts till svenska i boken James Gleick: Kaos: vetenskap på nya vägar (översättning Lars Göran Larsson, 1988, s.34-35)
Ett söm föll ur och hästskon föll av;
hästskon föll av och hästen föll omkull;
hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;
riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;
hären föll undan och kungariket föll!
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
Jag hittade endast en artikel på svenska: Trolltyg i storstadsdjungeln av Jerry Määttä (http://www.ergo.nu/tidning/Artikel.asp?ArtikelID=1407 ). Artikeln handlar om Johanna Sinisalos roman, trollpunk-genre nämnds.
Mika Pohjolas seminarieföredrag vid Åbo universitet om Johanna Sinisalos roman och trollpunkt-genre finns i adressen http://users.utu.fi/mijupo/tekstit/trollpunk.htm Sajten finns tyvärr endast på finska - kanske är det av ingen nytta? Föredraget har dock en bra litteraturförteckning, där det finns böcker också på andra språk än finska. Det finns också adresser till några nordiska sajter i källförteckingen.
Kan Du besöka ditt bibliotek och söka där i databasen Artikelsök, som innehåller svenska tidnigsartiklar?
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
Nationalencyklopedin svarar såhär: Fenomen i Polartrakterna sommartid vilket innebär att solen inte går ner under horisonten under nattens lopp. Norra resp. södra halvklotet anger de teoretiska gränser (latitud +/- 66,6 GRADER) där man åtminstone någon gång under året har midnattssol..... Ju närmare polen man befinner sig dessto större del av sommaren har man midnattssol.
Detta betyder alltså att solen syns i alla Polartrakter, i de nordiska länderna, men också i Amerika och Ryssland.
Om midnattsolen i Norge,
http://www.nordnorge.com/no/midnattssol
https://www.visitnorway.se/aktiviteter/naturupplevelser-i-norge/midnatt…
Angående fenomenet midnattssol i Finland och Sverige:
Visit Finland, http://www.visitfinland.com/sv/artikel/midnattsolens...
