Studentmössans lyra (på alla de mössor som säljs hos oss) är Studentkåren vid Helsingfors universitets symbol. I Matti Klinges och Laura Kolbes bok "Suomen ylioppilas", berättas det att lyran härstammar från den gamla studentuniformen från 1800-talet. I Klinges bok står det tyvärr inte så mycket om lyrorna, men ännu idag har vi lyror av tre olika storlekar till salu: den stora lyran för finlandssvenska studenter, en mindre för finskspråkiga och en liten för "äktfinländare" (aitosuomalaiset). Kontakta Helsingfors universitets museum för utförligare information. Deras adress på nätet är
http://www.museo.helsinki.fi/
Under adressen http://www.smossa.vxu.se/ finns Studentmössans Vänners historik om studentmössan i Sverige och Norden.
"Oman toimensa ohella" är på svenska "som särskilt uppdrag" eller "vid sidan av sin egen tjänst/befattning" eller "som bisyssla". Det finns ingen förkortad form av o.t.o. på svenska, enligt boken Svenskt lagspråk i Finland (s. 344): https://vnk.fi/documents/10616/3952169/Slaf2017_low.pdf/970e4dae-3a37-4…
På engelska kan man i endel fall använda adjektivet "interim" för att visa att en tjänst är tillfällig. Ordningsföljden blir då: namnet, interim, titeln. Ibland kan också ordet "acting" passa. Ett mera ingående svar kan man säkert ge på Tekniikan sanastokeskus. Kontaktuppgifter hittas under adressen http://www.tsk.fi/
Det måste vara den här boken ni söker:
Molnar, Adolf
Unstet und flüchtig : eine Lebensgeschichte / Adolf Molnar. - Darmstadt : Luchterhand, 1982. - 241, [1] s. ; 21 cm
ISBN 3-472-86557-1
och på finska:
Molnar, Adolf
Suuri ilveily
suom. Taisto Nieminen, [runot suom.
Anna-Maija Raittila]
Kirjayhtymä, Hki, 1983, 256, [1] s., 21 cm, sid.
951-26-2441-9
ORIG:Unstet und flüchtig
2. p. 1983
Här är några böcker om ungdomlitteratur: Författare och illustratörer för barn och ungdom.. (2001); Klassiker för dig... (1999); De skriver och tecknar för barn och ungdom...(1991); Fransson: Barnboksvärldar - samtal med författare (2001); Kåreland: Möte med barnboken - linjer och utveckling i svensk barn- och ungdomslitteratur (2001); Hellsing: Tankar om barnlitteraturen (1999); Lundqvist: Tradition och förnyelse - svensk ungdomsbok från sextiotal till nittiotal (1994); Klingberg: Barn- och ungdomslitteraturen (1970). Har du kållat på internet de svenskpråkiga bibliotekens hemsidor och deras länkar - till exempel http://www.mhbibl.aland.fi/barn/lankar/forfattare.html Du kan söka bibliotek i addressen http://www.biblioteken.fi/kirjastot/...
Fjärrlånebetsällningarna kan sändas antingen per e-post eller via webbformulär.
Kontaktinformation hittar Ni från sidan
http://www.biblioteken.fi/showhierarchy.asp?hid=835
I Helsingfors stadsbibliotek finns det inte material om Brunnsparkens geologi och jag hittade varken böker eller artiklar i våra databaser. Jag sökte också universitetsbibliotekets databas Helka, med samma resultat.
Men det finns en bibliotek i Esbo, där finns material om geologi: Geologisen tutkimuskeskuksen kirjasto http://www.gsf.fi/info/kirjasto.html . Telefonen till biblioteket är: 020 550 2528 och 020 550 2424. Kanske dom kan hjälpa er.
Leider haben wir keine bücher von Astrid Lindgren auf norwegisch oder dänisch.
Aber auf schwedisch und finnisch habe ich sie gefunden.
In den originaltext sagt Karlsson "Det är en världslig sak."
Und auf finnisch sagt er "Se on vain maallista."
På Åbo stadsbibliotek har vi några böcker som behandlar havtorn, såsom t.ex. Pesonen, Helmer:
Tyrnikirja (1998).I den finns ett rätt utförligt kapitel om bärens egenskaper, vitaminhalter mm., men ingen bensoesyra nämns. I "Kemi för grundlinjerna för livsmedelsindustri, huslig ekonomi samt kosthållning och hotellservice" talas det också bara om att bensoesyra förekommer i lingon, tranbär och hjortron. På adressen http://www.pori.fi/kirjasto/satakuntaliitto/a227.htm finns en mångsidig beskrivning av växten, men inte heller här finns bensoesyran upptagen. Eftersom saken dock inte gått att bekräfta kanske det skulle löna sig att vända sig till Livsmedelsverket i Finland på adressen http://www.elintarvikevirasto.fi .
Här finns en möjlighet...
Karleby stadsbibliotek har två böcker som behandlar släkten Haals: Hill, Rufus: Släkten Haals från Såka, Karleby (1952) och Sundholm, Göran: Haals ättlingar (1980). Sundholms bok finns enbart i vår hembygdssamling och utlånas inte. Utlåneexemplaren av Hills bok är alla på plats. Du kan kontrollera situationen i vår databas http://webkirjasto.kpnet.fi . Vid fjärrlån kontakta ditt eget bibliotek!
Ifall du vill släktforska på nätet så rekommenderar jag Genealogiska Samfundet i Finland http://www.genealogia.fi/indexr.htm .
Problemet kan ha varit att Benedict Zilliacus skrivs med c, inte med k.
Om ni öppnar Plussa-databasen
http://www.libplussa.fi/
och skriver helt enkelt "Bergets skugga" i titel-fältet, så kan ni granska var boken finns inne. (Det är alltså inte nödvändigt att nämna både upphov och titel.)
Det ser ut att boken finns i hyllan på flera bibliotek i Helsingfors, t.ex. här hos oss på huvudbibban i Böle.
Det finns en webb-broschyr med titeln "Romerna i Finland", som ger en allmän överblick över romernas situation i Finland.
http://www.vn.fi/stm/svenska/pao/ronk/innehall.htm
Vidare finns ett kapitel om romerna i denna bok:
Cultural minorities in Finland : an overview towards cultural policy. Edited by Juha Pentikäinen, Marja Hiltunen - 2., rev. ed., 1995. ISBN 951-47-7450-7
I övrigt är det mesta som publicerats om romer i Finland på finska.
Ett annat tips är att kontakta Delegationen för romska ärenden som underlyder Social- och hälsovårdsministeriet (presenteras i webb-broschyren).
Delegationens hemsida
http://www.vn.fi/stm/suomi/pao/ronk/rindex.htm (sidan endast på finska), generalsekreterare miranda.vuolasranta@stm.vn.fi (går bra även...
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Om Heliga Birgitta hittar du information t.ex i webbsidorna under följande addresser: http://birgitta.vadstena.se/ http://hem.passagen.se/margaretabjorndahl/birgitta
http://www.users.one.se/~luca/fbmb4.shtml
http://www.google.com/search?q=heliga+birgitta (den här addressen är resultat i sökmotorn Google)
Biblioteket kan inte spåra upp enskilda personer, men vi kan ge dig nyttiga länkar och adresser, såsom t.ex.:
Befolkningsregistercentralen på adressen http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
Du kan också vända dig till Åbo landskapsarkiv på adressen Aningaisgatan 1, 20100 Åbo och E-mail: turku@narc.fi eller göra en förfrågan till Åbo församling, Eriksgatan 1-3, 20100 Åbo med tel. 02-261 7111 (växel).
Magistraten i Åbo , Auragatan 8, 20100 Åbo ha en avgiftsbelagd adress-service med nr. 0600 01 000
Det finns väldigt många indianspråk i världen. Det sägs att i Nordamerika talar man ca. 150 indianspråk, i Centralamerika ca. 80 och i Sydamerika ca. 600 olika indianspråk. Därför kan man inte tala om "ett indianspråk" (Anhava: Maailman kielet ja kielikunnat, 1998). De flesta indianspråk har förstås väldigt få talare och stora svårigheter.
Är du intresserad av att delta i indianverksamhet i Finland, kan du kontakta Tiina Larva i Suomen Intiaaniyhdistys, PB 65, 00501 Helsingfors (e-mail: tiina.larva@hel.fi). Hon berättade att det finns ingen möjlighet att studera indianspråk i Finland. Hon berättade att endast i USA och Kanada undervisar man indianspråk i några universitet.
Helsingfors Universitets Renvall-Institut http://www.helsinki.fi/...
Med ISSN (International Standard Serial Number) kann en viss tidskrift eller annan seriell publikation identifieras och skiljas från andra publikationer. ISSN-nummer hör ihop med den seriella publikationens namn och numret är titelns unika identifikator. Om namnet ändras, måste publikationen få nytt ISSN.
Mera information : http://www.lib.helsinki.fi/svenska/utgtjanster/issn/
Jag skulle föreslå att du kom hit till biblioteket och bläddrade igenom olika referensböcker, t.e.x, Kai Laitinens Finlands Litteratur, det nya Finlands svenska litteraturhistoria och också nya Suomen kirjallisuushistoria.
Det finns en hel del om enstaka författare och deras religosa övertygelser. Torsti Lehtinen har skrivit en bra essäsamling som heter Inter cityn Väinämöinen. Det finns en bra bok i ämnet som heter "Tutkija, teksti ja uskonto", den har inte vi i våra samlingar, men du kan komma hit och fjärrlåna den från något annat bibliotek.
Jag har plockat fram några tidskriftsartiklar i ämnet, en del finns att kopiera här hos oss och en del kan vi fjärrlåna:
1) Ahlbäck, Tore: Skönlitteratur och religiös tematik, Finsk tidskrift, 1987...
I Åbo stadsbiblioteks samlingar finns boken "Vinddriven", som är skriven av Fridolf Raphael von
Haartmans dotter Martha von Haartman-Mees och har kommit ut 1972. Där fins bl.a. ett ståtligt porträtt av major Raphael von Haartman och förutom Radelma nämns här bl.a. tiden i Terijoki, där familjen bodde
sedan Radelma sålts 1889 till släkten v. Rettig.
I Paul Gustafssons verk "Tie Dubrovkaan" (1987) finns en grundlig redogörelse över släkten Haartman och där nämns också Raphael några gånger. Det tycks ändå vara lättare att hitta information om andra släktingar såsom t.ex. fadern, läkaren Carl Daniel v. Haartman, som var flere gånger gift och fick allt som allt 24 barn. Raphaels mor Rosina v. Haartman var född Franzén, och Frans Mikael Franzéns...
En bra översikt över sjukvårdsdistrikten finns t.ex på adresserna
http://www.makupalat.fi/sairas3.htm
http://www.kuntaliitto.fi/svenska/kommuner/index.html
Finlands statskalender har även en översikt över sjukvårdsdistrikten under Social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde, se sid 659-
Suomen Kliinisen Kemian Yhdistyksen jäsenlehti har endel länkar
http://www.kliinlablehti.fi/klab/links.htm
