Enligt Webb-KAB (Webb-KAB är de allmänna bibliotekens klassifikationssystems webbversion) heter klassen 36.53 "Bokföring och redovisning inom den offentliga ekonomin" och innehåller "Bokföring och redovisning inom statsekonomin och kommunalekonomin". Addressen till Webb-KAB är http://ykl.kirjastot.fi/ , välj språket Svenska (högra hörnet).
Det finns tre finska översättningar av Pygmalion. Den första var Jalmari Finnes text till Nationalteaterns föreställning år 1915. Seppo Kolehmainen översatte pjäsen i 1976 och Juha Siltanen i 1997.
Ingen av dessa översättningar finns i tryckt form. Texterna var ämnade för teater och skådespelare.
Översättningarna finns i Teaterhögsskolans bibliotek i Helsingfors: http://www.teak.fi/Bibliotek
Katalog-information från universitetsbibliotekens samkatalog LINDA i utförligt format:
1.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näytöksinen huvinäytelmä / Bernard Shaw ; suom. Jalmari Finne
Förlag: [S.l.] : [s.n.] , [s.a.]
Anmärkning: Käsikirjoitus
Material: monografi
Verkets språk: fin
2.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näyt....
Det har skrivits mycket om indien men Rolf Grömbloms två böcker Religionernas Indien : livsåskådningar och samhälle samt Hemma i Indien : en orienterande faktabok, skulle säkert uppskattas av frågeställaren.
Hinduismen har verkat mycklet länge i Indien och det har knappast påverkat kastväsendet i någon speciellt positiv riktning, båda finns i den indiska kulturen.
Läs även gärna: Jacobsen, Knut A. Hinduism: Historia, tradition, mångfald.
Det finns över 3000 kaster i den hinduiska befolkningen i Indien, många direkt kopplat med yrke. Inga enskilda religioner är knutna till någon speciell kast, även andra trosbekännare placeras in i kastsystemet. Om kastväsendet kan du läsa i bl.a.:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kast
Om hinduismen kan man läsa i bl.a nationalencyklopedin. Hinduismen är minst 3 500 år gammal. För omkring 2500 år sedan började religionen få den form den har i dag. Hinduismen ser världen som ett evigt kretslopp där alla levande väsen återföds efter döden. Om man återföds som människa eller ett lägre djur beror på hur man har levat. Målet är att uppgå i världssjälen, Brahman, och utslockna helt i nirvana. De Österländska religioner sewr inte kropp och själ som något, som kan åtskiljas. Inom västerländska trossystem och främsta de kristna kärornma skiljs kropp och själ åt i döden. Detta är främmande i andra religioner, där man har ett hellhetsbegrepp.
Om människosynen inom hinduismen:
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3113.asp
http://sv....
På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966.
Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla…
och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714.
Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19…
Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&…
Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om...
Boken finns att låna på biblioteket i Kyrkslätt, men vill du köpa den kan den vara svår att få tag på. Lär vara slutsåld och planer på ny upplaga finns inte.
Hälsn
Carola Sundström
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Enligt Wsoy:s Finsk-Svensk ordbok översätter man finska ordet "talkoot" antingen "grannhjälp" eller "arbetsgille". I finlandsvenskan kan man också använda ordet "talko" eller "talkoarbete". På engelska kan man använda antingen orden "neighbourly help", "voluntary work" eller "bee".
Källor: Cannelin - Hirvensalo - Hedlund: Suomi-Ruotsi suursanakirja, Wsoy 1984
Hurme - Malin - Syväoja: Uusi suomi-englanti sanakirja, Wsoy 1995
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Information om saken finns i följände böcker:
1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998)
2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999)
3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
Mannerheims dagorder är egentligen en 'hälsning' och dess datum är redan den 23 februari 1918. En svensk översättning finns åtminstone i boken
Finlands frihetskrig år 1918, 4. bandet, s. 418
"Till alla karelare i Finland och Fjärrkarelen.
Vid min ankomst till karelska fronten hälsar jag de tappra karelarna, som så manligen ha kämpat mot Lenin's anhängare och deras usla hantlangare, mot män, vilka med Kains märke på pannan anfalla sina egna bröder. Lenin's regering, som med den ena handen lovat Finland sjävständighet, har med den andra skickat sina soldater och huliganer för att, som han själv yttrat, återerövra Finland och med tillhjälp av vårt inhemska röda garde dränka Finlands unga frihet i blod. Lika förrädiskt och bakslugt försöker...
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
Elias Walfrid Sopanen föddes 28.9.1863 i Nyslott och dog 8.4.1926 i Kangaslampi (nuförtiden Varkaus). Han tjänstgjorde som privatadvokat 1887-1900 i Nyslott, var medlem i Viborgs hovrätt 1900-1908, domhavande i Leppävirta 1908-1910 och i Rantasalmi 1910-1926. Riksdagsman 1913-1917 (nuorsuomalaiset/ungfinska). Justitieminister (edistyspuolue/framstegspartiet) var han 21.12.1923-18.1.1924 i Kyösti Kallios minoritetsregering (maalaisliitto/agrarförbundet + framstegspartiet).
Suomen kansallisbiografia 9. - 2007.
Valtioneuvoston historia 1917-1966 4 : Ministerimatrikkeli. -1976.
Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue),
justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
