Det finns inte någon omfattande register av personer och deras adresser i Finland, till förfogande via Internet. Det är lagstiftningen som reglerar sådant.
Om det är fråga om enstaka människor, kan Du kontakta Befolkningsregistercentralen. Den har en (avgiftsbelagd) adresstjänst också via Internet.
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/pages/index_sve
Jag kollade i LIBRIS, Sveriges nationalbibliotekets katalog. Enligt den finns det över huvud taget ingenting av Wordsworth översatt till svenska, åtminstone inte utgivet i bokform.
Det är möjligt att enstaka dikter har publicerats i litterära magasiner, men det vore bäst att fråga om det direkt i Sverige. Motsvarande service som "Fråga bibliotekarien" finns t ex på http://www.mah.se/templates/Page____1874.aspx
Jag tror att den bästa källan att få svar på din fråpga, dvs. tal av Bush som du nu behöver, är att kontakta det nyorganiserade amerika-biblioteket American Resource center,som är beläget vid Helsingfors Universitets bibliotek (Bilioteket är öppet för allmänheten:
American Resource Center at the National Library of Finland
P.O.Box 15 (Unioninkatu 36)
00014 University of Helsinki
Finland
Telephone: +358-9-191 24048
Fax Number: +358-9-652 940
E-mail: arc@usembassy.fi
Hours: Mon-Fri 9-20, Sat 9-16 (Reference services: Mon-Fri 9-17)
Summer Hours: Mon-Fri 9-18, Sat 9-16
Karl Gustav Söderholm var hovrättspresident vid Vasa hovrätt samt kansler för Åbo Akademi, han var riksdagsledamot och justitieminister i flere regeringar.
Se katalog över riksdagsmän (på finska)
https://www.eduskunta.fi/FI/kansanedustajat/Sivut/911580.aspx
http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_S%C3%B6derholm
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Hyvinge Sanatorium Ab grundades av läkare från Helsingfors år 1896. Det var det första finska sanatoriet eller "vilohemmet" för patienter, som inte hade tuberkulos. Före ryska revolutionen 1917, var sanatoriet mycket populärt bland ryska gäster. Hälften av huvudbyggnaden blev förstörd under vinterkrigsbomningarna.
Hyvinge Konstmuseum har publicerat en bok om sanatoriet som heter "Tuuli ja pilvet ja männynlatvat : Hyvinkään parantola - Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta" (Hyvinkään taidemuseo, 1996). Boken är skriven på finska, sammandrag på engelska. Marjatta Eronen har skrivit en liten bok "100-vuotiaan parantolan tarina" (1997), men boken är på finska och har enbart 31 sidor.
"Tuuli ja pilvet ja männynlatvat" finns i Esbo...
Dikten heter "Maria" och är skriven av V.A.Koskenniemi. Dikten kom ut från förstä början i diktsamlingen "Hiilivalkea" (1913). Samlingen och dikten finns som e-bok på internetsidan Project Gutenberg: http://www.gutenberg.org/files/20140/20140-8.txt
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Namnet Kaskela hör till samma grupp som Kaski och Kaskinen och härrör från det finska ordet 'kaski' (sved, svedja; i några finska dialekter också 'ung björk' eller 'ung lövskog'). Ordets etymologi är oklar. Enligt den nyaste förklaringen är 'kaski' ett indoeuropeiskt låneord, som har kommit till endel finsk-ugriska folks språk med konsten att bruka jord. Släktnamnen Kaskela-Kaski-Kaskinen är vanliga speciellt i Västra Finland. Formen Kaskela finner man jämstarkt i Tavastland, Satakunda och Österbotten.
Uusi suomalainen nimikirja. - Heksinki, 1988.
Nykysuomen etymologinen sanakirja / Kaisa Häkkinen. - Helsinki, 2004.
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Jag antar att du vill veta om den Martina Eberhardt som har skrivit Världens bästa hästskötare och Drömmen om Sesam. Tyvärr hittade jag inte någon information om henne.
Informationsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin vars huvudsakliga hemvist ligger inom samhällsvetenskapen. Ämnet har sin utgångspunkt i problem kring förmedling av information eller kultur som är lagrad i någon form av dokument. Inom ämnet studeras den process, som beroende på syfte och innehåll kan benämnas informationsförsörjning eller kulturförmedling samt bibliotek och andra institutioner med en likartad funktion som medverkar i denna process. Ämnet har anknytningar till en rad andra discipliner inom såväl samhällsvetenskap, humaniora som teknik.
Det finns en uppsats framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, som diskuterar kring din frågeställning och som kunde vara behjälplig.
Se gärna
http://www.hb.se/bhs/personal/larshoglund/...
Det finns många bra och roliga böcker om det mesta om fiskar!
Du kan t.ex bekanta dig med följande böcker, som finns på biblioteken:
Fiskar, groddjur och kräldjur. - författare: Pirjo Hämäläinen-Forslund..et al.
Barnens egen fiskebok / Berndt Sundsten
Vad är en fisk? / Robert Snedden
Det finns många bra sidor på Internet, se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskar
http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/djur/vertebratzoologi/fiskar/sv…
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/livet-fiskar.htm
Det finns verkligen ingen svensk barnvisbok som är översatt till finska.
Man måste söka enskilda visor i olika böcker. Suuri lastenlaulukirja 1 och 2 och Musiikkia muksuille av Ritva Ollaranta innehåller ganska många klassiska barnvisor som finns på båda språk.
t.ex.
Musiikkia muksuille: Pienet sammakot = Små grodorna,
Hämä-hämä-häkki = Imse vimse spindel
Oravalla puussa = Ekorren satt i granen
Suuri lastenlaulukirja 1:
Ollin marjamatka = Mors lilla Olle
Bää, bää karitsa = Bä, bä vita lamm
Suuri lastenlaulukirja 2:
Pienelle pajulle = Videvisan o.s.v.
Jag har fört Ert förslag vidare. Boken erbjuds inom två veckor för biblioteken, men de är på det sättet självständiga att de bestämmer själva om sin anskaffning. Bibliotekens resurser är begränsade, alla böcker kan inte skaffas.
Ni kan följa bibliotekens nyheter på listor som visas på Helmet-sidorna. Anknytning till listorna är redan på första sidan, tryck på "Nytt" och sen kan Ni välja t ex "Svenskspråkig facklitteratur". Listorna kommer ut två gånger i månaden.
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
När man har en så klart begränsad frågeställning, som ovan, är det lätt att söka i bibliotekens ämnesregister på begreppet självkänsla och barn.
Här finns några böcker, dom du kunde börja med.
Söderberg, Jana. Våga vara : en handbok för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Västerås 2006.
Brodin, Marianne, Själv-känsla : att förstå sig själv och andra. Stockholm 2002.
Hellsten, Tommy, Barn av livet : resan till vuxenlivet och dess ansvar. Helsingfors 1995.
Norell Beach, Annie, Mångfald och medkänsla i förskolan. Stockholm 1995.
Hellsten, Tommy, Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Stockholm 1993.
I universitetens Linda-katalog, (https://finna.fi ) hittade jag en pro gradu, som kunde vara till...
En lista över alla Finlandia-pristagarna finns till exempel i Wikipedia (http://fi.wikipedia.org/wiki/Finlandia-palkinto , http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandiapriset ).
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns också en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
