Jag tror, att du bäst får en uppfattning om hur en dylik överfart kunde ha gått till genom att kontakta Finlands sjöhistoriska museum.
http://www.nba.fi/en/mmf
Ett troligt färdmedel var järnväg.
Se vidare
http://www.economy-point.org/b/buschtiehrader-railway.html
Andra transportmedel torde vara hästskjuss eller bara till fots.
I det följande länkar om lapplandskriget och anknytande material.
I Wikipedia finns ett förtjänstfullt infopaket om kriget i Lappland med länkar externt.
Notera gärna, att Rovaniemi brändes till 90 procent ned av retirerande tyska trupper hösten 1944 under Lapplandskriget.
Kolla gärna:
http://www.veteraanienperinto.fi/svenska/siiviilit/frame/siviili_FR_7.h…
http://www.smb.nu/pos/01/04a_finland_i_krig.asp
http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=66&t=&a=1859
http://www.marskinmaja.net/svenska/Lappis.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapplandskriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_vinterkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_forts%C3%A4ttningskriget
Litteratur:
Finland i krig: Del 3: 1944-1945. Ekberg, Henrik (red.)...
Tyvärr har jag inte kunnat belägga citatet/aforismen i de källor, som jag har till hands. Anais Nin var en mycket produktiv författare och om man visste från vilket verk citat är hämtat kunde man kanske försöka hitta en svensk översättning, men med ovanstående utgångspunkter är det för svårt!
Kanske en egen översättning skulle duga?
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
Det finns en hel massa filmer som är icke tillgängliga i bibliotek. Filmerna i bibliotek måste ha biblioteksrättigheter.
Jag kollade www.helmet.fi och Frank samsökning.
Finska filmarkivet har icke filmen i DVD- eller videoformaten i arkivet. (OBS: Arkivmaterial utlånas inte, det kan användas i arkivet).
Man kan ändå köpa Queen Christina i DVD formaten.
Till exempel i Filmifriikki www.filmifriikki.fi
Det gäller en ny bok som har kommit ut 2007. Vasa stadsbibliotek har inte ännu boken, men vi ska skaffa den nog.
Du kan fråga lite senare och göra en reservering.
Eero Erkko (18.5.1860-14.10.1927) var huvudredaktör till Helsingin Sanomat den största delen av året 1918. Under inbördeskriget kunde tidningen inte utkomma, det första numret (egentligen ett flygblad) publicerades 13.4.1918. Dessutom var Erkko arresterad av de röda 3.3.-12.4. När Erkko blev socialminister 27.11. fick han en tjänstledighet. Santeri Ivalo (Ingman) blev hans ställföreträdare i tidningen 1.12.1918. Eero Erkko var den centrala personen när Helsingin Sanomats föregångare Päivälehti grundades år 1889 och tidningens huvudredaktör till året 1903. Päivälehti hade flera tvister med den ryska censuren och Erkko måste tillbringa två år som landsflykting i USA (maj 1903-april 1905). Päivälehti indrogs år 1904, men Helsingin Sanomat...
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
På Vasa stadsbibliotek finns bara Finlands författningssamling, inte fördragsserien. Tritonia har fördragsserien på finska.
Kopior av den svenska texten kan man beställa som fjärrlån. Det går t.ex. via nätet:
http://lib2.vaasa.fi/fjarrlanebestallning/
eller här på Vasa stadsbibliotek
Noterna finns åtminstone i den här boken:
Koralbok till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, del 2
Boken är på hyllan i Marienhams bibliotek.
Det finns inte någon omfattande register av personer och deras adresser i Finland, till förfogande via Internet. Det är lagstiftningen som reglerar sådant.
Om det är fråga om enstaka människor, kan Du kontakta Befolkningsregistercentralen. Den har en (avgiftsbelagd) adresstjänst också via Internet.
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/pages/index_sve
Jag kollade i LIBRIS, Sveriges nationalbibliotekets katalog. Enligt den finns det över huvud taget ingenting av Wordsworth översatt till svenska, åtminstone inte utgivet i bokform.
Det är möjligt att enstaka dikter har publicerats i litterära magasiner, men det vore bäst att fråga om det direkt i Sverige. Motsvarande service som "Fråga bibliotekarien" finns t ex på http://www.mah.se/templates/Page____1874.aspx
Jag tror att den bästa källan att få svar på din fråpga, dvs. tal av Bush som du nu behöver, är att kontakta det nyorganiserade amerika-biblioteket American Resource center,som är beläget vid Helsingfors Universitets bibliotek (Bilioteket är öppet för allmänheten:
American Resource Center at the National Library of Finland
P.O.Box 15 (Unioninkatu 36)
00014 University of Helsinki
Finland
Telephone: +358-9-191 24048
Fax Number: +358-9-652 940
E-mail: arc@usembassy.fi
Hours: Mon-Fri 9-20, Sat 9-16 (Reference services: Mon-Fri 9-17)
Summer Hours: Mon-Fri 9-18, Sat 9-16
Karl Gustav Söderholm var hovrättspresident vid Vasa hovrätt samt kansler för Åbo Akademi, han var riksdagsledamot och justitieminister i flere regeringar.
Se katalog över riksdagsmän (på finska)
https://www.eduskunta.fi/FI/kansanedustajat/Sivut/911580.aspx
http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_S%C3%B6derholm
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Hyvinge Sanatorium Ab grundades av läkare från Helsingfors år 1896. Det var det första finska sanatoriet eller "vilohemmet" för patienter, som inte hade tuberkulos. Före ryska revolutionen 1917, var sanatoriet mycket populärt bland ryska gäster. Hälften av huvudbyggnaden blev förstörd under vinterkrigsbomningarna.
Hyvinge Konstmuseum har publicerat en bok om sanatoriet som heter "Tuuli ja pilvet ja männynlatvat : Hyvinkään parantola - Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta" (Hyvinkään taidemuseo, 1996). Boken är skriven på finska, sammandrag på engelska. Marjatta Eronen har skrivit en liten bok "100-vuotiaan parantolan tarina" (1997), men boken är på finska och har enbart 31 sidor.
"Tuuli ja pilvet ja männynlatvat" finns i Esbo...
Dikten heter "Maria" och är skriven av V.A.Koskenniemi. Dikten kom ut från förstä början i diktsamlingen "Hiilivalkea" (1913). Samlingen och dikten finns som e-bok på internetsidan Project Gutenberg: http://www.gutenberg.org/files/20140/20140-8.txt
