Det gäller en ny bok som har kommit ut 2007. Vasa stadsbibliotek har inte ännu boken, men vi ska skaffa den nog.
Du kan fråga lite senare och göra en reservering.
Eero Erkko (18.5.1860-14.10.1927) var huvudredaktör till Helsingin Sanomat den största delen av året 1918. Under inbördeskriget kunde tidningen inte utkomma, det första numret (egentligen ett flygblad) publicerades 13.4.1918. Dessutom var Erkko arresterad av de röda 3.3.-12.4. När Erkko blev socialminister 27.11. fick han en tjänstledighet. Santeri Ivalo (Ingman) blev hans ställföreträdare i tidningen 1.12.1918. Eero Erkko var den centrala personen när Helsingin Sanomats föregångare Päivälehti grundades år 1889 och tidningens huvudredaktör till året 1903. Päivälehti hade flera tvister med den ryska censuren och Erkko måste tillbringa två år som landsflykting i USA (maj 1903-april 1905). Päivälehti indrogs år 1904, men Helsingin Sanomat...
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
På Vasa stadsbibliotek finns bara Finlands författningssamling, inte fördragsserien. Tritonia har fördragsserien på finska.
Kopior av den svenska texten kan man beställa som fjärrlån. Det går t.ex. via nätet:
http://lib2.vaasa.fi/fjarrlanebestallning/
eller här på Vasa stadsbibliotek
Noterna finns åtminstone i den här boken:
Koralbok till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, del 2
Boken är på hyllan i Marienhams bibliotek.
Det finns inte någon omfattande register av personer och deras adresser i Finland, till förfogande via Internet. Det är lagstiftningen som reglerar sådant.
Om det är fråga om enstaka människor, kan Du kontakta Befolkningsregistercentralen. Den har en (avgiftsbelagd) adresstjänst också via Internet.
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/pages/index_sve
Jag kollade i LIBRIS, Sveriges nationalbibliotekets katalog. Enligt den finns det över huvud taget ingenting av Wordsworth översatt till svenska, åtminstone inte utgivet i bokform.
Det är möjligt att enstaka dikter har publicerats i litterära magasiner, men det vore bäst att fråga om det direkt i Sverige. Motsvarande service som "Fråga bibliotekarien" finns t ex på http://www.mah.se/templates/Page____1874.aspx
Jag tror att den bästa källan att få svar på din fråpga, dvs. tal av Bush som du nu behöver, är att kontakta det nyorganiserade amerika-biblioteket American Resource center,som är beläget vid Helsingfors Universitets bibliotek (Bilioteket är öppet för allmänheten:
American Resource Center at the National Library of Finland
P.O.Box 15 (Unioninkatu 36)
00014 University of Helsinki
Finland
Telephone: +358-9-191 24048
Fax Number: +358-9-652 940
E-mail: arc@usembassy.fi
Hours: Mon-Fri 9-20, Sat 9-16 (Reference services: Mon-Fri 9-17)
Summer Hours: Mon-Fri 9-18, Sat 9-16
Karl Gustav Söderholm var hovrättspresident vid Vasa hovrätt samt kansler för Åbo Akademi, han var riksdagsledamot och justitieminister i flere regeringar.
Se katalog över riksdagsmän (på finska)
https://www.eduskunta.fi/FI/kansanedustajat/Sivut/911580.aspx
http://fi.wikipedia.org/wiki/Karl_S%C3%B6derholm
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Hyvinge Sanatorium Ab grundades av läkare från Helsingfors år 1896. Det var det första finska sanatoriet eller "vilohemmet" för patienter, som inte hade tuberkulos. Före ryska revolutionen 1917, var sanatoriet mycket populärt bland ryska gäster. Hälften av huvudbyggnaden blev förstörd under vinterkrigsbomningarna.
Hyvinge Konstmuseum har publicerat en bok om sanatoriet som heter "Tuuli ja pilvet ja männynlatvat : Hyvinkään parantola - Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta" (Hyvinkään taidemuseo, 1996). Boken är skriven på finska, sammandrag på engelska. Marjatta Eronen har skrivit en liten bok "100-vuotiaan parantolan tarina" (1997), men boken är på finska och har enbart 31 sidor.
"Tuuli ja pilvet ja männynlatvat" finns i Esbo...
Dikten heter "Maria" och är skriven av V.A.Koskenniemi. Dikten kom ut från förstä början i diktsamlingen "Hiilivalkea" (1913). Samlingen och dikten finns som e-bok på internetsidan Project Gutenberg: http://www.gutenberg.org/files/20140/20140-8.txt
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Namnet Kaskela hör till samma grupp som Kaski och Kaskinen och härrör från det finska ordet 'kaski' (sved, svedja; i några finska dialekter också 'ung björk' eller 'ung lövskog'). Ordets etymologi är oklar. Enligt den nyaste förklaringen är 'kaski' ett indoeuropeiskt låneord, som har kommit till endel finsk-ugriska folks språk med konsten att bruka jord. Släktnamnen Kaskela-Kaski-Kaskinen är vanliga speciellt i Västra Finland. Formen Kaskela finner man jämstarkt i Tavastland, Satakunda och Österbotten.
Uusi suomalainen nimikirja. - Heksinki, 1988.
Nykysuomen etymologinen sanakirja / Kaisa Häkkinen. - Helsinki, 2004.
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Jag antar att du vill veta om den Martina Eberhardt som har skrivit Världens bästa hästskötare och Drömmen om Sesam. Tyvärr hittade jag inte någon information om henne.
Informationsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin vars huvudsakliga hemvist ligger inom samhällsvetenskapen. Ämnet har sin utgångspunkt i problem kring förmedling av information eller kultur som är lagrad i någon form av dokument. Inom ämnet studeras den process, som beroende på syfte och innehåll kan benämnas informationsförsörjning eller kulturförmedling samt bibliotek och andra institutioner med en likartad funktion som medverkar i denna process. Ämnet har anknytningar till en rad andra discipliner inom såväl samhällsvetenskap, humaniora som teknik.
Det finns en uppsats framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, som diskuterar kring din frågeställning och som kunde vara behjälplig.
Se gärna
http://www.hb.se/bhs/personal/larshoglund/...
Det finns många bra och roliga böcker om det mesta om fiskar!
Du kan t.ex bekanta dig med följande böcker, som finns på biblioteken:
Fiskar, groddjur och kräldjur. - författare: Pirjo Hämäläinen-Forslund..et al.
Barnens egen fiskebok / Berndt Sundsten
Vad är en fisk? / Robert Snedden
Det finns många bra sidor på Internet, se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskar
http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/djur/vertebratzoologi/fiskar/sv…
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/livet-fiskar.htm
