Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Namnet Kaskela hör till samma grupp som Kaski och Kaskinen och härrör från det finska ordet 'kaski' (sved, svedja; i några finska dialekter också 'ung björk' eller 'ung lövskog'). Ordets etymologi är oklar. Enligt den nyaste förklaringen är 'kaski' ett indoeuropeiskt låneord, som har kommit till endel finsk-ugriska folks språk med konsten att bruka jord. Släktnamnen Kaskela-Kaski-Kaskinen är vanliga speciellt i Västra Finland. Formen Kaskela finner man jämstarkt i Tavastland, Satakunda och Österbotten.
Uusi suomalainen nimikirja. - Heksinki, 1988.
Nykysuomen etymologinen sanakirja / Kaisa Häkkinen. - Helsinki, 2004.
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Jag antar att du vill veta om den Martina Eberhardt som har skrivit Världens bästa hästskötare och Drömmen om Sesam. Tyvärr hittade jag inte någon information om henne.
Informationsvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin vars huvudsakliga hemvist ligger inom samhällsvetenskapen. Ämnet har sin utgångspunkt i problem kring förmedling av information eller kultur som är lagrad i någon form av dokument. Inom ämnet studeras den process, som beroende på syfte och innehåll kan benämnas informationsförsörjning eller kulturförmedling samt bibliotek och andra institutioner med en likartad funktion som medverkar i denna process. Ämnet har anknytningar till en rad andra discipliner inom såväl samhällsvetenskap, humaniora som teknik.
Det finns en uppsats framlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås, som diskuterar kring din frågeställning och som kunde vara behjälplig.
Se gärna
http://www.hb.se/bhs/personal/larshoglund/...
Det finns många bra och roliga böcker om det mesta om fiskar!
Du kan t.ex bekanta dig med följande böcker, som finns på biblioteken:
Fiskar, groddjur och kräldjur. - författare: Pirjo Hämäläinen-Forslund..et al.
Barnens egen fiskebok / Berndt Sundsten
Vad är en fisk? / Robert Snedden
Det finns många bra sidor på Internet, se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskar
http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/djur/vertebratzoologi/fiskar/sv…
http://www.snf.se/verksamhet/kust-hav/livet-fiskar.htm
Det finns verkligen ingen svensk barnvisbok som är översatt till finska.
Man måste söka enskilda visor i olika böcker. Suuri lastenlaulukirja 1 och 2 och Musiikkia muksuille av Ritva Ollaranta innehåller ganska många klassiska barnvisor som finns på båda språk.
t.ex.
Musiikkia muksuille: Pienet sammakot = Små grodorna,
Hämä-hämä-häkki = Imse vimse spindel
Oravalla puussa = Ekorren satt i granen
Suuri lastenlaulukirja 1:
Ollin marjamatka = Mors lilla Olle
Bää, bää karitsa = Bä, bä vita lamm
Suuri lastenlaulukirja 2:
Pienelle pajulle = Videvisan o.s.v.
Jag har fört Ert förslag vidare. Boken erbjuds inom två veckor för biblioteken, men de är på det sättet självständiga att de bestämmer själva om sin anskaffning. Bibliotekens resurser är begränsade, alla böcker kan inte skaffas.
Ni kan följa bibliotekens nyheter på listor som visas på Helmet-sidorna. Anknytning till listorna är redan på första sidan, tryck på "Nytt" och sen kan Ni välja t ex "Svenskspråkig facklitteratur". Listorna kommer ut två gånger i månaden.
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
När man har en så klart begränsad frågeställning, som ovan, är det lätt att söka i bibliotekens ämnesregister på begreppet självkänsla och barn.
Här finns några böcker, dom du kunde börja med.
Söderberg, Jana. Våga vara : en handbok för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Västerås 2006.
Brodin, Marianne, Själv-känsla : att förstå sig själv och andra. Stockholm 2002.
Hellsten, Tommy, Barn av livet : resan till vuxenlivet och dess ansvar. Helsingfors 1995.
Norell Beach, Annie, Mångfald och medkänsla i förskolan. Stockholm 1995.
Hellsten, Tommy, Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Stockholm 1993.
I universitetens Linda-katalog, (https://linda.linneanet.fi/ ) hittade jag en pro gradu, som...
En lista över alla Finlandia-pristagarna finns till exempel i Wikipedia (http://fi.wikipedia.org/wiki/Finlandia-palkinto , http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandiapriset ).
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns också en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
Enligt Webb-KAB (Webb-KAB är de allmänna bibliotekens klassifikationssystems webbversion) heter klassen 36.53 "Bokföring och redovisning inom den offentliga ekonomin" och innehåller "Bokföring och redovisning inom statsekonomin och kommunalekonomin". Addressen till Webb-KAB är http://ykl.kirjastot.fi/ , välj språket Svenska (högra hörnet).
Det finns tre finska översättningar av Pygmalion. Den första var Jalmari Finnes text till Nationalteaterns föreställning år 1915. Seppo Kolehmainen översatte pjäsen i 1976 och Juha Siltanen i 1997.
Ingen av dessa översättningar finns i tryckt form. Texterna var ämnade för teater och skådespelare.
Översättningarna finns i Teaterhögsskolans bibliotek i Helsingfors: http://www.teak.fi/Bibliotek
Katalog-information från universitetsbibliotekens samkatalog LINDA i utförligt format:
1.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näytöksinen huvinäytelmä / Bernard Shaw ; suom. Jalmari Finne
Förlag: [S.l.] : [s.n.] , [s.a.]
Anmärkning: Käsikirjoitus
Material: monografi
Verkets språk: fin
2.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näyt....
Det har skrivits mycket om indien men Rolf Grömbloms två böcker Religionernas Indien : livsåskådningar och samhälle samt Hemma i Indien : en orienterande faktabok, skulle säkert uppskattas av frågeställaren.
Hinduismen har verkat mycklet länge i Indien och det har knappast påverkat kastväsendet i någon speciellt positiv riktning, båda finns i den indiska kulturen.
Läs även gärna: Jacobsen, Knut A. Hinduism: Historia, tradition, mångfald.
Det finns över 3000 kaster i den hinduiska befolkningen i Indien, många direkt kopplat med yrke. Inga enskilda religioner är knutna till någon speciell kast, även andra trosbekännare placeras in i kastsystemet. Om kastväsendet kan du läsa i bl.a.:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kast
Om hinduismen kan man läsa i bl.a nationalencyklopedin. Hinduismen är minst 3 500 år gammal. För omkring 2500 år sedan började religionen få den form den har i dag. Hinduismen ser världen som ett evigt kretslopp där alla levande väsen återföds efter döden. Om man återföds som människa eller ett lägre djur beror på hur man har levat. Målet är att uppgå i världssjälen, Brahman, och utslockna helt i nirvana. De Österländska religioner sewr inte kropp och själ som något, som kan åtskiljas. Inom västerländska trossystem och främsta de kristna kärornma skiljs kropp och själ åt i döden. Detta är främmande i andra religioner, där man har ett hellhetsbegrepp.
Om människosynen inom hinduismen:
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3113.asp
http://sv....
På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966.
Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla…
och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714.
Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19…
Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&…
Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om...
Boken finns att låna på biblioteket i Kyrkslätt, men vill du köpa den kan den vara svår att få tag på. Lär vara slutsåld och planer på ny upplaga finns inte.
Hälsn
Carola Sundström
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
