En detaljerad bok om hur man kör en motorbåt är Jonas Ekblads Båtmanövrering : om konsten att manövrera för motor från 2005. Vad gäller skötseln av båt och motor men även körtips finns t.ex. Stig Sandelins Motorbåten : båttyper, motorer, utrustning, köpråd, underhåll.
Alla historiska periodiseringar är problematiska och kan kritiseras. Egentligen baserar de bara på forskarnas avtal. Nog är de nyttiga och rentav nödvändiga. De hjälper att klassificera och karaktärisera det förgångnas typiska fenomen och är så också pedagogiskt ändamålsenliga.
Som en viktig gränspåle i Danmark gäller säkerligen år 1536 då Kristian III kunde efter flera års innerliga strider säkerställa sin ställning som kung. Med sin seger kunde han också omedelbart genomföra den lutherska reformationen i landet och kuva den mäktiga medeltida romersk-katolska kyrkans maktställning. Det handlar här inte bara om ett religionsskifte - som dessutom naturligtvis blev ännu ganska ytligt - utan om en djup samhällelig och politisk brytning....
Enligt evolutionsteorin sexuell selektion förklarar varför hanar och honor ser olika ut. Tuppar med en stor röd tuppkam och skägglapp och stora färggranna stjärtfjädrar är attraktivare hos honorna. Läs mer om naturligt urval och sexuellt urval: Darwin, Charles : Om arternas uppkomst , 2005; Dawkins, Richard : Så gick det till : bevisen för evolutionen, 2010. På finska : Peiponen, Valto A. Linnun silmin : lintujen näköaisti, ulkonäkö ja sukupuolivalinta, 2000.
För källmaterialet föreslår jag Esbo stadsarkiv, Brogatan 11, må-fre 8.00-15.45 tel. 90-81653000.
Ett annat utmärkt arkiv är Brages Pressarkiv, Riddaregatan 7 A 1, vardagar 9-16, onsdagar 9-18, tel. 09633342.
Du kan kontakta magistratet
http://www.maistraatti.fi/sv/Tjanster/hemkommun_och_befolkningsuppgifte…
eller Raumo församling
http://www.rauma.seurakunta.net/?sid=103
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
Kunde titeln vara: Sergelius, Max: Svenska vänstern : XX-års historik 1919-1939? Ägande bibliotek är Nationalbiblioteket.
"Svenska vänstern : XX-års historik 1919-1939 / utg. av Svenska vänsterns partiråd" finns på Riksdagsbiblioteket.
Jag hittade inte en bestämd blomma eller ett träd som förknippas med pilgrimer eller pilgrimsvandringar. En gul sort av engelska rosor heter "The Pilgrim".
Mera information om medeltida pilgrimer:
Gardberg, C. J.: Santiago de Compostela : vägar och vandringar till aposteln Jakobs grav (Schildt 2001)
http://www.helmet.fi/record=b1254845~S9*fin
Andra källor:
http://www.love-of-roses.com/The-Pilgrim.html
Det finns en bra artikel i en svensk kunskapsdatabas Nationalencyklopedin (sökord: textilfiber). Databasen finns att tillgå i Esbo, Helsingfors och Vanda stadsbiblioteks kunddatorer.
På Käspaikka-portalen finns det mycket kunskap om textilfibrer, men bara på finska:
http://www.kaspaikka.fi/materiaali-ja-kuluttajatieto/tekstkuitu.html
Den här boken kan också vara värd att läsa:
Textilvård / Mari Haapanen, Tuija Mäntsälä
Boken finns på Helmet-biblioteken: http://helmet.fi/
Det finns en Wikipedia-artikel om ämnet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Textilfiber
Vi har låneexemplar av Stora och Lilla Katekeserna samt Augsburska bekännelsen. Referensexemplaret av Svenska kyrkans bekännelseskrifter kan ges som nattlån vardagar en halv timme innan vi stänger med returnering följande dag före klockan elva eller på lördag klockan halv tre med returneringen på måndagen före klockan elva. Augsburgska begännelsens apologi finns som låneexemplar på finska i Evankelis-Luterilaisen kirkon tunnustuskirjat I-III.
Artikeln har publicerats i Nya Pressen den 22 februari. Ditt klasskamrats namn nämns inte i bildtexten, men i texten sägs ”Resten av namnen drunknade i livsglädjen”.
Hufvudstadsbladet skrev också om samma ämne med rubriken ”Bullersamt i snöstorm” (23.2.1957) och med en bild av penkislastbilen.
Tyvärr finns artikeln inte på nätet. Helsingfors stadsbibliotek har gamla Nya Pressen och HBL på mikrofilm. Om du vill ha kopior av artikeln och bor utanför huvudstadsregionen, kan du beställa kopior via ditt närmaste bibliotek.
Beträffande skönlitteratur hittar man ganska lätt några romaner som behandlar detta ämne med ämnesord incest och syskon: t.ex. Paul Austers Osynlig och Jeffrey Eugenides’ Middlesex. Det handlar dock om moderna historier. Ämnesord insesti och kulttuuri ger även några böcker som kanske redan är bekanta för dig som studerar i ämnet: t.ex. Myth and Mentality: studies in folklore and popular thought.
Din fråga är ganska omfattande och det behövs lite forskningsarbete att reda upp hurdana förhållanden verkligen varit på den tiden som ni beskrev. Ni kan läsä några kulturhistoriska forskningsarbeten, reseberättelser och även skönlitteratur som gäller tiden i fråga. Vanligt transportmedel i slutet av 1800-talet var ännu en släde som drogs av en häst eller av en ren. Det är möjligt att resenärer övernattade i gästgiverier eller vanliga hus.
Här finns några böcker (av vilka en del är på finska) som kunde vara till hjälp.
Böcker i Helmet-databasen: http://www.helmet.fi
Tuhat vuotta tietä, kaksisataa vuotta tielaitosta. 1 : Maata, jäätä, kulkijoita: tiet, liikenne ja yhteiskunta ennen vuotta 1860
(Edita 1999)
Tuhat vuotta tietä, kaksisataa...
Doktor Irma Sulkunen har undersökt saken och framlagt följande tabell om kvinnornas rösträtt:
1. New Jersey 1776-1809
2. Pitcairnöarna 1838
3. territoriet Wyoming 1869
4. territoriet Utah 1870-1887
5. Isle of Man 1881
6. Colorado, Cooköarna, Nya Zeeland 1893
7. South Australia 1894
8. Idaho, Utah 1894
9. Western Australia 1899
10. Australien, New South Wales 1902
11. Tasmania (Australien) 1903
12. Queensland (Australien) 1905
13. Finland 1906
Om man jämför nutidens självständiga stater, kan man säga att Nya Zeeland, Australien och Finland är de första tre. Om man vill ordna dem i rangordning, behövs några anmärkningar.
I Nya Zeeland fick alla kvinnor (också urinvånare) rösträtten år 1893, men valbara blev de först 1919.
I Australien fick...
Ni kan ta kontakt med några universitetesbibliotek här i Finland om ni vill donera årgången. Tidskriften finns åtminstone i Helsingfors och Jyväskylä universitets bibliotek och i Åbo Akademis bibliotek.
Bibliotekets hemsidor och kontaktuppgifter:
http://www.biblioteken.fi/sv-FI/bibliotek/universitetsbibliotek/
Jag tror att att novellen du söker kan vara The Lottery av Shirley Jackson, publicerad första gången i The New Yorker 1948. Den handlar om en amerikansk småstad som varje år genomgår en ritual känd som lotteriet.
Tycks tyvärr vara så, att Kyrkslätt bibliotek inte har Stargate Universe alls, http://www.pegasos.kirjas.to/index.asp?lang=swe. Jag hittar inte något speciellt anskaffningsförslagsformulär på Kyrkslätts bilioteks sida, men kanske du kan skicka respons via responsblanketten, http://www.kyrkslatt.fi/bibliotek/ge_respons
Enligt Fennica, Finlands nationalbibliografi, finns det 5 finska böcker som har baskiska som originalspråk:
”9 kiveä, 27 sanaa” av Bernardo Atxaga (Tammi, 2001)
”Kärpäset eivät näy valokuvissa” av Joxemari Iturralde (Lurra, 2005)
”Obabakoak” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1994)
”Tuolla taivaalla” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1999)
”Yksinäinen” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1995)
Fennica berättar att ”Obabakoak”, ”Tuolla taivaalla” och ”Yksinäinen” har översatts från spanska, även om originalspråket är baskiska. Det är möjligt att två andra böcker inte har översatts rakt från spanska, men det vet jag inte säkert. Alla böcker av Bernardo Atxaga har översatts av Tarja Roinila, och ”Kärpäset eivät näy valokuvissa” har översatts av Tommi Ingalsuo och...
