Hej!
Tack för er fråga. Här kommer svaret.
Böcker med öl som tema eller pubar som en central händelseplats:
- O’Forrell, John: Det bästa av två världar (2001). Michael Adams lever ett dubbelliv. Ibland på ena sidan Themsen med familj och småbarn, ibland på andra sidan floden med tre ungkarlar i 30-årsåldern. Så länge dubbelspelet håller har han det bästa av två världar.
- Rimminen, Mikko: Öl, vänskap och tärningsspel (2007). Romanen skildrar tre trettioåriga dag-drivares liv under ett dygn i en förort till Helsingfors. Det är Marskalken, Biffen och Henninen som konfronteras med polis, ungdomar, biljettkontrollanter och ett motorcykelgäng.
- Roberts, Nora: Solens diamanter (2002), Havets safirer (2004) och Pärlor från månen (2004). En...
I en översättning av N.-B.Storbom (Okänd soldat, Wahlström & Widstrand, 1978) säger Lahtinen så här (fjärde kapitlet, på sidan 109):
"Tror. Di tror ingenting. Di vet. Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig. Och för resten. Man törs ju int klaga. Minn du int hur det gick för Isoaho."
Tyvärr har den här dikten tydligen inte översatts. En bra källa för finska översättningar är databasen Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin). Där kan man få reda på att ganska många av hans dikter finns på finska i olika samlingsverk men tyvärr inte den här.
"En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
Via antikka.net (http://www.antikka.net/), som är ett nätantikvariat, hittas inte Bibeln år 1878. Där säljs Bibeln 1847 (50 euro) och Bibeln 1877 (150 euro):
http://www.antikka.net/haku.asp?tekija=&nimi=bibel&tryhma=0&sarja=0&myy…
Kanske är det värt att vända sig till ett antikvariat för att fråga om saken:
http://www.tie.to/antikvariaatit/
Du har alldeles rätt i att latinska sub- betyder under eller nära.
(Bo Bergman, Ordens ursprung, 2007)
Ordet substantiv kommer från latinets substantivus som betyder självständig, som kan bestå för sig själv. Det latinska ordet substantivus kommer i sin tur från substantia som betyder väsende, innehåll, beskaffenhet.
(Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 2: o-ö, 1980)
En engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 tum).
1 tum = 25,4 mm.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tum)
(http://fi.wikipedia.org/wiki/Tuuma)
Enligt detta torde måtten till sängöverkastet vara
2,54 x 80" = 203,2 cm
2,54 x 110" = 279,4 cm
Det finns inte många gamla svenska filmklassiker i DVD-format i Helmet-bibliotekens samlingar. I de flesta gamla filmer som finns i samlingarna talar man finska (texten är naturligtvis på svenska) och filmerna är ganska ofta i VHS-format. Här finns ändå några:
- Stormskärs Maja / regi Åke Lindman
- Fanny och Alexander / manus och regi Ingmar Bergman
- Höstsonaten / manus och regi Ingmar Bergman
- Tystnaden / manus och regi Ingmar Bergman
- Smultronstället / manus och regi Ingmar Bergman
- Scener ur ett äktenskap / manus & regi Ingmar Bergman
Filmen måste också ha en uppvisningrätt för att den ska kunna visas offentligt. Tyvärr har jag inte hittat en enda film ni önskade, som kan uppvisas offentligt till exempel i servicecentraler.
Visan Piglönen finns i notsamlingen "Uti vår hage och många andra visor". Notsamlingen (med text) finns i Pargas stadsbiblioteks samlingar:
http://www.blanka.fi/biblioteken/pargas/
På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
Ett svar finns på Sveriges radios webbsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402
Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna.
Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
Hur vill du få översättningen accepterad? Topelius dog 1898 och dikter och andra texter som han har skrivit är inte skyddade av upphovsrättslag i Finland. Du behöver inte tillåtelse för att utge översättningen. Upphovsrättslagen finns på http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404.
Nuförtiden är det lätt att ge ut översättningar på internet. Om du vill ha en kommersiell förläggare för dikten, är det inte lika lätt. Jag vet inte vilket språk har du översatt dikten till, men du kan sända den till förläggare som ger ut dikter. Vanligen är dikter utgivna som antologier med många dikter.
Dikten är översatt av Risto Ahti. På finska heter dikten "Laulu". Den finns i antologierna
Maailman runosydän / [ i urval av ) Hannu Tarmio, Janne Tarmio. Porvoo, 1998
och
Sanoja surun hetkiin [i urval Anu Silfverberg]
Avain, 2011
Dikten börjar med:
Pysäyttäkää kaikki kellot, puhelinlinjat katkaiskaa, kieltäkää koiraa haukkumasta mehukasta luuta...
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
Citatet är från Nalle Puhs hörna, men det går inte precis så där. Här är det exakta citatet:
" Hur skulle det vara, sa Puh, om vi försökte hitta den där gropen, så fort vi inte ser den länge?
-Vad ska det tjäna till? sa Kanin
- Jo, sa Puh, vi försöker hela tiden hitta Hem, men vi hittar inte dit, så jag tänkte, att om vi försökte leta efter den där gropen skulle vi säkert inte hitta den, vilket vore bra, för då kanske vi kunde hitta något som vi inte letar efter, vilket skulle kunna vara just det som vi letar efter, eller hur?" (A. A. Milne, Nalle Puhs Hörna, s. 114, 1986)
Den största organisationen bland kommunbiblioteken har Helmet-biblioteken (det vill säga städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla). Störst är Böle (Pasila), Berghäll (Kallio), Richardsgatan (Rikhardinkatu), Tölö (Töölö), Östra Centrum (Itäkeskus) och Bibliotek 10 (Kirjasto 10) i Helsingfors, Sello, Äppelbiblioteket (Iso Omena) och Entresse i Esbo och Dickursby (Tikkurila) i Vanda.
Adresser och kontaktinformation hittar du här:
http://www.helmet.fi/sv-FI
Värt ett besök är också Nationalbiblioteket i Helsingfors och det nya Centrumcampusbiblioteket (Kaisa-talo, Kajsa-huset):
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.helsinki.fi/bibliotek/tjaenster/campusbiblioteken/
Det du söker är inte en bok utan en artikel som ingår i boken Människor och minnen : personliga hågkomster och släkthistoriska skildringar. 1 / utgivna under redaktion av Paul Nyberg och Victor Hoving.
Denna bok finns att lånas på flera bibliotek i Finland, se: http://linda.linneanet.fi/F/415MI933D22N4HK5D75XYBLSB8B7PJCTG3P5EYSI6I3…
För att få den som fjärrlån till Sverige vänligen kontakta ditt eget bibliotek.
