Kärlek ingår i många böcker, det är inte lätt att urskilja de "riktigt bra" kärleksböckerna. Vi som läsare har olika smak, det som tilltalar den ena kanske inte passar den andra. Men här kommer några titlar som utkommit under år 2008 och som behandlar temat kärlek. Hoppas du hittar trevliga läsupplevelser bland dem!
Ardelius, Gunnar När du blundar tittar jag
Cabot, Meg Ett oemotståndligt begär
Chambers, Aidan Det här är allt
Hoffman, Mary Klostrets gåta
Rai, Bali Förbjuden kärlek
Wahl, Mats Vinterviken
Wing, Rachael Hata Romeo
Ziegesar, Cecily von Älskar, älskar inte
Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue),
justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
Närvårdare kallades tidigare primärskötare. Förr i tiden användes yrkesbeteckningen hjälpsköterska. Var vänlig och precisera din andra fråga en aning så skall vi försöka svara på den.
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
De här böckerna kunde passa för ditt skolarbete:
Osvalds, Erik: Medeltiden. Höganäs: Wiken, utg. 1997
John, Clare D.: Följ med till medeltida städer. Stockholm: Bonnier 1993
McNeill, Sara: Fokus på medeltiden. Stockholm: Norstedt, 2001
Bra information om medeltiden hittar du också på webben:
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva1/innehall.phtml?userid=0
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
Med så få detaljer har jag tyvärr bara gissningar att komma med, men här är några förslag med bilder som du kan kolla ifall någon ser bekant ut:
Katthuset av Ib Spang Olsen (1968), pärmbild:
https://s1.adlibris.com/images/7556229/kattehuset.jpg
Olsens illustrationer tycks ha en gråaktig ton:
https://cdn11.bigcommerce.com/s-lfs7b9/images/stencil/1280x1280/products/1817/28738/Ib_Spang_Olsen6__72649.1596780383.jpg?c=2
Boken är tillgänglig i Vasa och Pasila:
https://finna.fi/Search/Results?lookfor=katthuset&type=AllFields
Gösta Knutsson: Pelle Svanslös-böckerna (äldre utgåvor, t.ex. Pelle Svanslös ger sig inte från 1972 som har svartvita illustrationer)
https://i.gr-assets.com/images/S/compressed.photo.goodreads.com/books/...
Den svenska versionen av "Pessi ja Illusia" heter "Jorden och vingarna" och har översatts av Sven och Solveig von Schoultz. Enligt databasen borde boken vara inne på Palosaari bibliotek och huvudbilioteket i Vasa.
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
I Helsingfors stadsbiblioteket finns det Hufvudstadsbladet som mikrofilm. Det är möjligt att få kopior om mikrofilm som fjärlån.
Fjärrlånebeställningarna görs av biblioteken. Gå till din egen biblioteken och fråga efter fjärrlånemöjligheter.
Boken heter på finska ”Agitaattori” (Enquist, Per Olov: Agitaattori; Helsinki: Tammi, 1979, 951-30-4661-3). Där finns ett kapitel, som heter ”Taivasharppu” (”Himmelharpan”). På svenska heter boken ”Musikanternas uttåg”.
Det finns redan svaret på din fråga i Fråga bibliotekariens arkivet. Det kan du se här:
http://www.kirjastot.fi/sv-FI/fraga_bibliotekarien/fragan.aspx?ID=66c0a…
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-...
Det är inte så viktigt i vilken samling boken finns, materialet nämligen transporteras till vilket bibliotek som helst.
Det finns i huvudstadsregionen t.ex. den här: Bokslutsmodell för aktiebolag / [utgivare: KHT-yhdistys-Föreningen CGR r.y.]
Julktiedot Helsingfors : KHT-Media, 2005
Kolla gärna också själv här: http://www.helmet.fi
Boken "Blomma kruka!", som ingår i Åbo stadsbiblioteks samlingar, är skriven av Leena Arkio-Laine och den behandlar krukväxternas kulturhistoria i Finland.
Här framgår att kärsälilja (Curculigo) heter Snabellilja på svenska. Apostolinmiekka igen heter Apostlalilja (Neomarica northiana). Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr. 573.
Här tips på några författare:
Tove Appelgren
Anna Höglund
Pija Lindenbaum
Pernilla Stalfelt
Anna-Clara och Thomas Tidholm
Rose Lagercrantz
Ulf Stark
Ulf Nilsson
Minna Lindeberg
Länkar med boktips:
https://bokbastisarna.blogspot.fi
https://www.barnensbibliotek.se
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden...
Hej!
Blanka är ett åboländskt bibliotekssamarbete mellan biblioteken i Kimitoöns kommun och Pargas stad.
Bakgrund till namnet Blanka:
När biblioteken hösten 1995 utlyste en namntävling för sitt samarbete nämndes namnet Blanka bland förslagen.
Mitt i Blankas verksamhetsområde ligger Gullkronafjärden. Enligt en gammal sägen lovade drottning Blanka av Namur (1316–1363) offra sin gyllene krona åt det vackraste hon såg under sin resa i österled. Då hon såg fjärden i Åbolands skärgård, lät hon kronan sjunka i vågorna – fjärden var det vackraste hon någonsin hade sett! Och så fick fjärden sitt namn, Gullkrona.
Läs mer från Blanka bibliotekens hemsida:
http://www.blanka.fi/biblioteken/om-blanka/
Tyvärr så finns det inte så många böcker som skulle...
