Hej
Den efterlysta boken är troligtvis Familjen Mus bygger hus (urspr. The Mice Who Lived in a Shoe, utgiven 1981) av den brittiska författaren Rodney Peppé, översatt till svenska av Jadwiga P. Westrup.
Pärmbilden syns här:
https://www.tradera.com/item/341213/359071794/familjen-mus-bygger-hus-rodney-peppe-tryckt-1982-i-fint-skick
Svenska litteratursällskapet har de efterfrågade böckerna, och man kan säkert få läsa dem i litteratursällskapets utrymmen, men man kan också fjärrlåna böckerna via Helsingfors stadsbiblioteks fjärrlånetjänst. Se nedan adresser till nätsidorna. Ann-Gerd Steinbys produktion kommer upp i databasen finna.fi.
https://www.helmet.fi/sv-FI/Bibliotek_och_tjanster/Fjarrlan/Begaran_om_…
https://www.sls.fi.
En av våra läsare föreslår Hägring 38 av Kjell Westö, radioföljetong för ett tiotal år sen. Alltså ingen kvinnlig författare, men en kvinnlig huvudperson.
Jag har en lista över böcker https://www.kirjasampo.fi/fi/suomen-sisallissota-2010-luvun-kirjallisuudessa, men dom finns inte översatta till svenska, så att troligtvis är boken ingen av dom? En finsk författarinna, som är bosatt i Sverige, Christina Falck har skrivit en roman om inbördeskriget Vi eller de : Finland 1918 (2013), https://finna.fi/Record/helmet.2127943. kunde boken du söker vara den?
Jag försökte bläddra i radioprogrammstablån, https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132&date=2020-02-17, men hittade inget passande där. Det exakta datumet, då du lyssnade på ...
Tyvärr så hittade jag inte skolboken. Det är svårare att leta efter här i Finland, jag antar att du letar efter en bok som används i svenska skolor. Här finns några sidor där det finns läroböcker, kanske hittar du boken bland dem, Liber https://www.liber.se/, Gleerups https://www.gleerups.se/laromedel och Digilär https://digilar.se/laromedel/
I biblioteken kan man ha många olika yrkestitlar. Utom bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, finns det t.ex. informatiker, barnbibliotekarier, specialbiblioteksfunktionär, servicechefer, bibliotekschefer och bibliotekssekreterare. Olika bibliotek använder olika titlar. t.ex. i de allmänna biblioteken i Esbo har man inte längre bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, utan istället bl.a. bibliotekspedagoger, biblioteksrådgivare och kundhandledare
Den nuvarande bibliotekslagen (Lagen om allmänna bibliotek) som trädde i kraft 29.12.2016 säger inget om vilka yrkestitlar som ska användas på biblioteken, men i §17, anges hurudan kompetens personalen på de allmänna biblioteken ska ha:
”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt många...
Ert gammalt bibliotekskort fungerar inte mera. Ni skulle gå till något helmet-biblioteket att får nya kortet. Att får ett nytt kort tar några minuter. Först skulle ni fylla några kunskaper till kortet i webb. Här är linken:
https://luettelo.helmet.fi/selfreg*swe~S9.
Ni skall ta något identitetsbevis med er när ni till biblioteket.
Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…)
Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…)
Under slabbning står det följande om ordets etymologi: ’sannol. av holl. slabbing (med...
Man skriver "andra världskriget" och "vikingatiden". Dom är beskrivande namn, inte egennamn liksom personnamn, gatunamn, ortnamn eller varumärke https://www.prefix.nu/stor-eller-liten-bokstav.html, substantiv, egennamn Svenska Akademiens grammatik, https://svenska.se/SAG_Volym_2.pdf
Det är nog möjligt att skriva och tala informellt om "Talvisota", men i historiska texter skall det vara "talvisota" eller "finska vinterkriget".
Östermyra är inte eller har inte varit Seinäjoki-stadens, köpingens eller kommunens officiella namn. På webbsidor av Institutet för de inhemska språken skriver Mikael Reuter på artikel Officiella ortnamn så:
"Myten om att Seinäjoki skulle heta Östermyra på svenska är det också bäst att ta kol på – Östermyra är eller var en gård i Seinäjoki."
Artikeln kan man läsa här:
https://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1988/officiella_ortnamn
ÅU har digitaliserats av Nationalbiblioteket för närvarande från 1824 till 1929.
De digitaliserade tidningarna finns tillgängliga i Nationalbibliotekets digitala samlingar: https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/search?set_language=sv
I servicen kan man göra sökningar i tidningarnas innehåll via söklådan som finns uppe på sidan. Välj ÅU som titel, gör en tidsmässig avgränsning och ange sökfrågan. Som sökfråga kan man använda vilken eller vilka ord som helst. Mera anvisningar beträffande sökning hittar man via länken "Visa hjälpen för sök" som finns nere i söklådan.
De resterande åren 1930-1932 finns tillgängliga på Åbo stadsbiblioteks huvudbibliotek på mikrofilm. Tyvärr är det inte möjligt att göra sökningar med sökord i dessa...
Detta citat är ur boken Isherwood, Christopher : Mr Norris changes trains, 1935. https://books.google.fi/books?id=MCaREkDrtoUC&pg=PA92&lpg=PA92&dq=%22da… .
Vi vet inte om det finns något ord till den här stilen. Det troligen kommer an på författaren också. Kanske författaren strävar efter mer trovärdighet, eller vill skapa en riktig stämning med utländska ord.
"Verbets tema" är namn på de grundläggande formerna hos verbet. Temat innehåller de verbstammarna som behövs för att kunna bilda de olika verbformerna i alla olika tempus och modus och infinita formerna. Normalt anges i svenskan infinitiv, imperfekt och supinum. Om verbets tema, se http://svenska2.oer.folkbildning.net/index.html%3Fp=201.html . Tempusformerna berättar när någonting händer, presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Mera om temaformer och tempusformer http://www.ordklasser.se/verbets-former.php .
Hej!
Blanka är ett åboländskt bibliotekssamarbete mellan biblioteken i Kimitoöns kommun och Pargas stad.
Bakgrund till namnet Blanka:
När biblioteken hösten 1995 utlyste en namntävling för sitt samarbete nämndes namnet Blanka bland förslagen.
Mitt i Blankas verksamhetsområde ligger Gullkronafjärden. Enligt en gammal sägen lovade drottning Blanka av Namur (1316–1363) offra sin gyllene krona åt det vackraste hon såg under sin resa i österled. Då hon såg fjärden i Åbolands skärgård, lät hon kronan sjunka i vågorna – fjärden var det vackraste hon någonsin hade sett! Och så fick fjärden sitt namn, Gullkrona.
Läs mer från Blanka bibliotekens hemsida:
http://www.blanka.fi/biblioteken/om-blanka/
Tyvärr så finns det inte så många böcker som skulle...
Här tips på några författare:
Tove Appelgren
Anna Höglund
Pija Lindenbaum
Pernilla Stalfelt
Anna-Clara och Thomas Tidholm
Rose Lagercrantz
Ulf Stark
Ulf Nilsson
Minna Lindeberg
Länkar med boktips:
https://bokbastisarna.blogspot.fi
https://www.barnensbibliotek.se
Om du söker telefonnummer i Finland, är det enklast att ringa till +358 202 05 och fråga. Servicen kostar lika mycket som ett vanligt samtal till Finland.
Eniro.fi finns inte mera. Vi har fonecta.fi i stället, men sidan är tyvärr bara på finska.
https://www.fonecta.fi/
Frihet, jämlikhet, broderskap (franska liberté, égalité, fraternité), är ett slagord präglat 1793, under franska revolutionen, i cordelierklubben i Paris. Det användes i några fall som inskription på byggnader men var eljest inte särskilt förknippat med den stora revolutionen (www.ne.se)
Carl-Göran Ekerwald resonerar kring slagordets betydelse i sin bok "Frihet, jämlikhet, broderskap". Se kapitel 1: Att förstå franska revolutionen.
Källor:
Nationalencyklopedin, www.ne.se
Ekerwald, Carl-Göran: Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1989. ISBN: 91-29-59229-1
Hej!
Tack för er fråga. Här kommer svaret.
Böcker med öl som tema eller pubar som en central händelseplats:
- O’Forrell, John: Det bästa av två världar (2001). Michael Adams lever ett dubbelliv. Ibland på ena sidan Themsen med familj och småbarn, ibland på andra sidan floden med tre ungkarlar i 30-årsåldern. Så länge dubbelspelet håller har han det bästa av två världar.
- Rimminen, Mikko: Öl, vänskap och tärningsspel (2007). Romanen skildrar tre trettioåriga dag-drivares liv under ett dygn i en förort till Helsingfors. Det är Marskalken, Biffen och Henninen som konfronteras med polis, ungdomar, biljettkontrollanter och ett motorcykelgäng.
- Roberts, Nora: Solens diamanter (2002), Havets safirer (2004) och Pärlor från månen (2004). En...
I en översättning av N.-B.Storbom (Okänd soldat, Wahlström & Widstrand, 1978) säger Lahtinen så här (fjärde kapitlet, på sidan 109):
"Tror. Di tror ingenting. Di vet. Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig. Och för resten. Man törs ju int klaga. Minn du int hur det gick för Isoaho."
Hur vill du få översättningen accepterad? Topelius dog 1898 och dikter och andra texter som han har skrivit är inte skyddade av upphovsrättslag i Finland. Du behöver inte tillåtelse för att utge översättningen. Upphovsrättslagen finns på http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404.
Nuförtiden är det lätt att ge ut översättningar på internet. Om du vill ha en kommersiell förläggare för dikten, är det inte lika lätt. Jag vet inte vilket språk har du översatt dikten till, men du kan sända den till förläggare som ger ut dikter. Vanligen är dikter utgivna som antologier med många dikter.
