Vi måste nog be dig precisera frågan litet mera innan vi kan komma med vettiga förslag. Var boken en bestseller, som det talades mycket om just då? Ungefär när hade boken givits ut? I kalendrar och bokkataloger från 1990-talets början kunde man hitta ledtrådar, men minns du om det var en ny bok du läste? Hade du köpt boken eller lånat den på biblioteket?
Då vi köper filmer väljer vi gärna sådana, som baserar sig på böcker. Vi prioriterar också inhemska, nordiska och europeiska filmer. Utländska filmer bör vara textade till både finska och svenska. Den film du föreslog hör till den kategori filmer vi gärna köper in. Det som försvårar anskaffningen av spelfilmer är dock att alla filmer inte får biblioteksrättigheter, dvs biblioteket får inte köpa in och låna ut filmer som inte har biblioteksrättigheter. Biblioteket kan enbart köpa filmer från sådana leverantörer som förhandlat fram rättigheterna med filmproducenterna.
Du kan sända ett inköpsförslag till biblioteket (t.ex. via hemsidan) så kan vi kolla upp med våra leverantörer ifall ifrågavarande film har biblioteksrättigheter.
Tyvärr är detta inte möjligt. Helsingfors stadsbibliotek och Mariehamns bibliotek tillhör inte till samma bibliotekssystem. Du kan på eget ansvar återlämna böcker per post till vilket av Helmet-biblioteken (Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek) som helst. Låntagaren ansvarar för lånet tills det anlänt till biblioteket.
Sannolikt finns det nuförtiden inget sådant institut som med allmänt erkänd auktoritet kan övervaka latinets lexikaliska utveckling.
Förutsättningen för formen 'helsinkiensis' (adjektiv eller stadens invånare) är det finska ortnamnets 'Helsinki' tillkomst och generalisering. Detta hände först på 1800-talet, det vill säga under en tid då latinet i hög grad redan hade blivit undanträngt också från den akademiska världen.
Formen 'helsinkiensis' i universitetets namn torde ha tagits i bruk under universitetets förfinskningssträvanden i början av 1900-talet. Det alternativa bruket 'helsingforsiensis/helsinkiensis' karakteriserar naturligtvis universitetets tvåspråkighet.
Utomlands torde 'helsinkiensis' vara mer informativt eftersom vår...
I Sverige har det utgivits litteratur om byggnader i natursten och om renovering av dessa byggnader, men någon bok om att bygga i natursten har jag inte kunnat hitta på svenska.
Däremot finns det litteratur i ämnet på engelska, tyska och danska. Dessa böcker kan fjärrlånas inom Skandinavien.
Se träfflista på sökning i Libris, Sveriges forskningsbiblioteks gemensamma databas.
http://libris.kb.se/hitlist?q=natursten&r=&g=&p=10&spell=true&noredirec…
Tyvärr så hittade jag inte boken. Jag fick över huvud taget få sökresultat för Gittan som huvudperson i barnböcker, de främsta var Pija Lindenbaums Gittan-bilderbokserie som utkom först på 2000-talet och Sven Wernströms Gittan-flickbokserie som är menat för äldre barn/unga och mer vana läsare. Jag sökte även med Git och Birgitta samt lättlästa böcker med en rödhårig flicka – namn ospecifikt – men fick inga relevanta sökresultat. En extra utmaning för äldre böcker är att de sällan har ämnesord i databasen, så det är svårt att säga vad de innehåller om man inte har tillgång till det fysiska exemplaret.
Boken kunde möjligen hittas genom att ta reda på vilken läsebok/lättläst serie det var. ”Läs och lär” gav tyvärr inga resultat, men namnet...
Bara två av de Haavikko-titlar som du nämner är översatta till svenska, "Fleurin koulusyksy" blir "Fleurs hösttermin" på svenska och "Prospero" förekommer i två versioner, "Prospero" eller "Prospero: försök till självporträtt". De här uppgifterna kan du också själv kolla ifall du går in på databasen Fennica, där du finner Finlands nationalbiografi på nätet. Adressen är:
http://fennica.linneanet.fi/ (där kan du också söka på svenska). Ifall du vill låna av Haavikkos böcker, kan du göra en fjärrlånsbeställning via ditt eget hembibliotek eller något universitetsbibliotek.
Digitala talböcker d.v.s. Daisy-böcker kan lånas på Biblioteket för synskadade. Hemsidans adress är
http://www.celialib.fi/index_svenska.html.
Boksortimentet får man fram med hjälp av söktjänsten Celianet. Prova Gästanvändningen.
Kanske du har nytta av följande länkar:
Portalen Socialnätet
http://www.socialanatet.com/bibliotek/bibliotek.pml?category_id=243
Se gärna SocialVetenskap, som har mycket om ungdomar
http://www.socialvetenskap.se/bibliotek_sv.pml?category_id=464
Svenska tidskrifter kan ofta läsas på nätet och hittas på
http://www.kb.se/Nbp/el-per.htm
Ungdomsstyrelsen i Sverige kan även vara intressant:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/main/
Jag hittade inte Lille prinsen skriven av Sfar från något bibliotek i Finlad eller Sverige. Förmodligen är den inte översatt till svenska. Om den blir översatt, ska vi skaffa den till vårt bibliotek.
Du kan läsa om Millennium Dome i Encyclopaedia Britannica https://www.britannica.com/topic/Millennium-Dome
Millennium Dome som numera kallas för The O2 är en stor kupolformad byggnad i London, som ursprungligen öppnades år 2000. Under år 2000 hyste Millennium Dome en millennium-utställning.
Byggnaden var sedan stängd fram till år 2007, då nöjescentret The O2 öppnade i byggnaden.
På The O2:s webbplats finns information om den nuvarande verksamheten. https://www.theo2.co.uk/
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde.
Källor: https://www.aamulehti.fi/a/...
Karis och Ekenäs är båda Lukasbibliotek d.v.s de har en gemensam bibliotekskatalog. De allmänna bibliotekens kataloger hittas på sidan www.biblioteken.fi under rubriken Bibliotek. Gör så här:
1)välj Kommunbibliotek i Finland
2)klicka på Kataloger och samlingar
3)klicka på kartan för att få fram önskat landskap
4)en länk till Lukasbibliotekens katalog finns t.ex. under Ekenäs stadsbibliotek
Efter en snabb provsökning gissar jag att den bok du söker heter "Stadin slangi- ja puhekielen sanasto". Boken är naturligtvis också tillgänglig i Helsingfors stadsbibliotek.
De givna kännetecknen tycks passa Ottolina-böckerna av Chris Riddell. Ottolinas föräldrar är ständigt frånvarande och hon har en liten hårig varelse som heter Herr Hubb/Mr Munroe och som sägs vara en renrasig norsk knähund. Huvudantagonisten i den första delen i serien är Gula Katten. Omslaget på den första boken är rött och svart och på den andra boken lila och svart.
Här är pärmen för Ottolina och mysteriet med Gula Katten:
https://image.isu.pub/101229113321-75d10f275c344e84bea6854cef9e1fe9/jpg/page_1_thumb_large.jpg
Ottolina-böckerna är tillgängliga i flera bibliotek i både Finland och Sverige och kan köpas bl.a. från Bokbörsen och Tradera.
I den finska nationalbibliografin Fennica hittade jag följande referens:
https://fennica.linneanet.fi/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?SC=Redirect%7CN&SA=S…
På finska heter boken alltså "Lupa syödä : opas syömishäiriöiden hoitoon" och den är utgiven av Edita. ("Hakutulos" betyder helt enkelt "Sökresultat".)
Och här har du kontaktinformation till förlaget Edita:
http://www.edita.fi/yhteystiedot
Det verkar som att dikten har inte översatts till finska.
Jag gick igenom de tre diktsamlingar av Ekelöf som utgivits på finska: Runoja (1968), Epätasaiset runot (1981) och Trilogia (1994).
På Åbo stadsbibliotek har vi också en del finskspråkiga diktantologier som innehåller översättningar av Ekelöfs dikter. Men inte heller i dessa fanns "Prästkrage säg" med.
Det finns även flera antologier som innehåller Ekelöfs dikter på finska men tyvärr finns dessa inte i Åbo stadsbiblioteks samlingar.
Följande verk finns tillgängliga på Åbo universitets bibliotek:
Maailmankirjallisuuden mestarilyriikkaa (1967)
Runon suku : valikoima suomeksi elävää käännöslyriikkaa (1991)
I fall ni önskar få tag på dessa verk kan ni kontakta Åbo...
