Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Enligt Fennica - Finlands nationalbibliografi https://fennica.linneanet.fi/ man kan läsa de här tidningarna i Helsingfors vid nationalbiblioteket (mikrofilm).
Kokoelma: KANSALLISKOKOELMA (käyttö vain lukusalissa)
Sijainti: S
Käytettävissä mikrofilmeinä
Kokoelmissa: 1945-1974 -- ks. mikrofilmirekisteri
-- puuttuu: 1967 nro 178
--
Masterfilmin omistaja: HYK
Jag ber om ursäkt att svaret är försänt. I Wikipedia, en www-encyklopedi, finns det bra artiklar om både svensk och finlandssvensk litteratur och också om svenskspråkiga författare.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_litteratur
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_svenskspråkiga_författare
En bra bok för din kompis är Göran Häggs bok Den svenska litteraturhistorien. Kanske är det också bra att gå till hennes hembibliotek och fråga vad annat har de där. Det finns ganska många bra böcker om svensk litteratur.
Här kommer några böcker om 1900-talets mode.
Dessa böcker är tagna ur HelMet-katalogen, den gemensamma databasen för stadsbiblioteken i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda.
Damer : rebeller outsiders och tidens yta / Mona Skagerfors
ISBN 91-7798-861-2 (inb.) 1994
Lilla svarta : idéer och tankar kring modet 1930 till 1970 / Tony & Claes Lewenhaupt
ISBN 91-86600-12-5 (inb.) 1985
Mode : designernas århundrade : 1900-1999 / Charlotte Seeling ; [översättning från tyska: Andrea Resch
ISBN 3-8290-6941-3 (inb.) 2001
Modets historia under 1900-talet / Gertrud Lehnert ; [översättning från tyskan: Sten Wiegert]
ISBN 3-8290-4750-9 (inb.) 2000
Tankar om mode / Lotta Lewenhaupt
ISBN 91-518-4219-X (inb.)2004
Vidare kan man exempelvis kolla...
På engelska talar man ibland om Foreign Language Learning Disability (FLLD). Någon svensk term för fenomenet har jag inte lyckats hitta.
Jag rekommenderar att du också vänder dig till expertis inom området, kontakta t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk - Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
http://www.sfi.su.se/
Källor:
Sparks, Richard: Is There a "Disability" for Learning a Foreign Language.
Journal of Learning Disabilities, Nov/Dec2006, Vol. 39 Issue 6, p544-557, 14p
Hej!
Här har du några böcker om barnkalas och om maträtter på barnkalas:
Wilson, Anne: Barnens kalastårtor; Molund-Höjer, Lotta: Gör roliga saker till barnkalas; Wilson, Anne: Barnens kalasmat; Svenneing, Ingrid: Kalasdags!--lekar, recept & tips för roliga barnkalas; Ekstrand Hemmingsson, Elisabeth: Barnens egen kalasbok--inbjudningskort, kalasmat, tävlingar, lekar; Olsson, Brita: Bjud till fest--menyer, festliga dukningar och läckra recept för 24 bjudningar av alla slag: middagar, mottagningar, barnkalas, cocktailparties, examensfester, knytkalas, bufféer, samt något om fint sätt till bords.
Enligt boken: Sortavala rajakaupunki (utgiven av Joensuu universitet, 2001) har det inte funnits lärarutbildning i Sortavala före 1880.
Boken: Suomen lastentarhatyön ja varhaiskasvatuksen historia
ger mera upplysning om Ebba Böcker och Siitoins skola:
År 1861 reste Ebba Böcker till Tyskland för att bekanta sig med Fröbels pedagogik. När assessor Herman Hallonblad och hans maka Elisabet, född Siitoinen, grundade en folkskola till Kymölä gård som var belägen nära Sortavala, erbjöd de Ebba Böcker tjänst som lärare. Hon började sitt undervisningsarbete i Siitoins folkskola år 1864, men måste lämna sitt arbete där 1867 på grund av att hon blev sjuk. Siitoins folkskola omfattade flickskola (internat), barnträdgård och barnkrubba. Siitoins...
Här finns några förslag:
Philipps Carolin, For your eyes only : 4YEO (engelsk titel men boken är på svenska)
Tursten Helene, Det lömska nätet (kriminalroman)
Bergensten Gunilla, Konsten att vara otrogen på Facebook
Bromander Henrik, Vän av ordning
Ungdomslitteratur:
Wahldén Christina, Brott på nätet
Wahldén Christina, Villig
Gunnarsson Camilla, #tillsammans #utanför
Hammer Agnes, Näthat blues
Milewski Jenny, Den tusende följaren
Jacobsson Ritta, Han kallar sig Esmeralda
Nilsson Johanna, Gilla "Hata horan!"
French Sofia, Sötaste Klara
Några tips på finska:
Veirto Kalle, The next one
Hirvonen Elina, Kun aika loppuu
Susi Pauliina, Takaikkuna
Stroferna tillhör en norsk psalm, ”Alltid freidig”. Texten är skriven av Christian Richardt 1867, och den kan hittas i Norsk salmebok (416).
"Alltid freidig når du går veier Gud tør kjenne,
selv om du til målet når først ved verdens ende!
Aldri redd for mørkets makt! Stjernene vil lyse;
med et Fadervår i pakt skal du aldri gyse.
Kjemp for alt hva du har kjært, dø om så det gjelder!
Da er livet ei så svært, døden ikke heller."
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://arsca.linneanet.fi/vwebv/searchBasic
http://www.helmet.fi/fi-FI
Paavolainens forskning är central och redovisas i den bok ni läst i sammandrag.
Seppo Marttinen har skrivit Viipurin lääninvankilan historia. dvs Viborgs länsfängelses historia. Boken är utgiven 2006 i serien Acta poenologica, ISSN 1795-0708 ; 2/2006, 951-53-2824-1. Det förefaller troligt, att händelsenb skulle behandlas här.
Jkag har inte hittat källor på svenska som skulle redogöra just för denna händelse.
Finlands historia behandlas föredömligt i wikupedia och där finns en omfattande källförteckning med hänvisningar också till tillgängliga på nätet. Bland källorna finns några engelska som kunde vara av intresse, såsom
James Millar toim. (2004): Red Guards. Teoksessa: Encyclopedia of Russian History, s. 1274. ISBN 0-02-865907-4.
Risto...
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,...
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
Statistiken för allmänna biblioteken i Finland, http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/ innehåller uppgifter om utlåningen av barnlitteratur i hela Finlands allmänna bibliotek från och med år 2001, du hittar statistikerna i Sök statistik -delen. Äldre uppgifter finns antagligen bara i biblioteken och deras verksamhetsberättelser ifall de har räknat antalen av utlåningen av barnlitteratur. Kanske vore det säkrast att kontakta de bibliotek, vilkas utlåning du skulle vilja bekanta dig med. T.ex. Helsingfors stadsbibliotek har egna uppgifter på deras hemsidor på finska men endast från och med år 2002, på svenska tycks de inte finnas där, se http://www.lib.hel.fi/fi-FI/tilastot/ . Tryckta statistikberättelser finns även, t.ex. Helsingfors, i Helmet...
En översikt över biblioteksväsendet med aktualiteter finns på undervisningsministeriets avdelning Bibliotek på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/?lang=sv .
Där hittar du också länkar till biblioteksstastistik och bibliotekspolitiska program, så som bibliotekspolitiskt program 2010, som finns i pdf-format på adressen:
http://80.248.162.139/OPM/Julkaisut/2003/liitteet/opm_153_kssv.pdf .
Bibliotekslagen 904/98 på svenska finns bl.a. på adressen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980904 . Där sägs bl.a. i 2 kap 3 $: "Kommunerna skall ordna de biblioteks- och informationstjänster som avses i denna lag.
En kommun kan ordna biblioteks- och informationstjänsterna själv, eller helt eller delvis i samverkan med andra kommuner...
ISBN betyder "international standard book number" (internationell standard boknummer). Mera information om ISBN och betydelsen av siffrorna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/International_Standard_Book_Number
Henrik Larssons Krigarhjärta, den första delen i en planerad trilogi som heter Blodsarvet, har jämförts med böcker av George R. R. Martin (http://www.expressen.se/kultur/1.1396112/henrik-larsson-krigarhjarta). Kanske det är vad du letar efter.
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://linda.linneanet.fi/F/616DFBFP8MSB6IAY7H6JFRRGX89BKFJD91ESDHL7M5J…
