Det finns flera olika distributörer av e-böcker till biblioteken i Finland, och de tillhandahåller e-böcker i olika format. Här är några exempel:
ELIB - http://www.elib.se
ELib finns på Fredrikabiblioteken i Österbotten och på Åland. Erbjuder i huvudsak svenska e-böcker. Ger ut e-böcker som pdf, ePub, Mobipocket och MSReader. http://www.elib.se/faq.asp#ebok_9
Ellibs - http://www.ellibs.com/fi/node/14804
Ellibs finns på många kommunbibliotek, yrkeshögskolor och universitetsbibliotek i Finland. I huvudsak finska och engelska e-böcker. Ellibs ger ut e-böcker som PDF, ePuB och MobiPocket
Dessutom köper yrkeshögskolorna och universiteten in e-böcker från olika leverantörer, som t.ex. Ebrary. Ebrary tillhandahåller e-böcker åtminstone som pdf...
Här är några ljudböcker som han kan vara intresserad av:
- Ringarnas herre (4 delar) / J. R. R. Tolkien
- Ronja rövardotter / Astrid Lindgren
- Polyhymnias guld / Martin Widmark
- Den försvunna staden / av Jo Salmson
- Najadens sång / Tony DiTerlizzi och Holly Black
- Spiderwick-serien (5 delar) / Tony DiTerlizzi och Holly Black
- Berättelsen om Narnia -serien / C. S. Lewis
- Hungerspelen / Suzanne Collins
- Five kingdoms –serien / Brandon Mull
- The land of stories : the enchantress returns / Chris Colfer
- A storm of swords / George R. R. Martin
De här ljudböckerna finns på huvudstadsregionens Helmet-bibliotek (http://www.helmet.fi/sv-FI ), men finns säkert också i många andra biblioteks samlingar.
Du kan hitta mera böcker från...
Enligt Kustaa Vilkunas namnbok Etunimet är namnet Soile ganska nytt i finska almanacka. Andra motsvarande namn är Soili och Soila. Ändo fanns redan på adertonhundratalet kvinnor som hette Soile. Till exempel redaktör Soile Järvelä-Kairenius fick sitt namn av Lönnrots ordbok; soile eller soilu betydde norrsken, polarsken. Enligt Befolkningsregistercentralet har Finland genom tiderna haft 5632 flickor/kvinnor på namnet Soile.
Vilkuna, Kustaa: Etunimet
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
Gamla Hufvudstadsblad kan man läsa i tidningsläsesalen vid Helsingfors universitet. Alla gamla tidningar finns som mikrofilm. Om man vill ta kopior är det bäst att reservera en maskin med kopieringsapparat.
Telefonnumret till tidningsläsesalen: 09-19122743 kl. 9-16
Om du bara är intresserad av enskilda artiklar i gamla Hufvudstadsblad kan du kontakta Brages Pressarkiv, http://www.bragespressarkiv.fi/index.html.
Vi hittade följande:
1) Sagan om vanten (sve)
The Mitten (eng)
Vaarin kinnas, ukrainalainen kansansatu (fi)
Vehnäntähkä - ukrainalaisia kansansatuja: Rukkanen (fi)
2) Sagan om pannkakan: klassisk folksaga bearbetad av Peter Asbjörnsen (sve)
Pannekaken (norska)
The Runaway Pancake: English folktales (eng)
Der dicke fette pfannkuchun (ty)
3) Kolme karskia pukkia; Chris Russell (fi)
100 satua ja tarinaa (fi)
The Three Billy Goates Gruff; Vera Southgate (eng)
Volsebnyje skazki Norvegii (ry)
Enligt kollegan från bibliotekets barnavdelning passar både Olssons/Jacobssons Bert-böcker och Suneböcker kanske bättre för litet äldre barn, kanske för årskurs 4-6.
Hon rekommenderar till exempel Sinikka och Tiina Nopolas Risto Rappare- eller Halmhatten och Filttofflan-böcker.
I Helmet-katalogen finns en bok som heter "Indian mythology". Den är skriven Veronica Ions. I boken finns berättelser om Brahma och andra hinduiska gudar. Även Adèle Schreibers "Den hinduiska gudavärlden : i indisk konst och litteratur" kan intressera dig. HelMet-katalogen http://www.helmet.fi är en gemensam nättjänst för Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda stadsbibliotek.
Berättelser om Brahma hittar du också på nätet. Här finns några länkar:
http://www.mimersbrunn.net/skapelsemyter.htm (Hinduismens skapelsemyt)
http://www.mandirstockholm.com/index_files/Brahmaji1.htm
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Romanen Lek och allvar (orig. Emma in love) är skriven av Emma Tennant, och beskrivs som en fortsättning på Jane Austens Emma.
Läs mer om Emma Tennants författarskap här:
http://www.canongate.tv/authors/emmatennant
"Lek och allvar" har tyvärr inte utkommit på finska.
Av Emma Tennants böcker är endast Pemberley översatt till finska.
Pemberley på finska:
Tennant, Emma: Epäsäätyinen avioliitto. Helsinki: WSOY, 1997.
ISBN: 951-0-21837-5
"Ge mig ungdomen åter" är en tango av Ted Grouja (eller Grouya) och G. Martine. S.S.Wilson är en pseudonym för Anita Halldén (1887-1970). Det är troligen hon som står för den svenska texten.
Den har spelats in av bl.a. Kvevlax Spelmansgille, Närpes Spelmansgille, Arne Hülphers orkester (sång: Greta Wassberg), Rünos dansorkester (sång av Ulla Billquist). På skivomslaget till Kvevlax spelmansgilles inspelning finns inga texter.
Eventuellt kan texten finnas i: Ullas visor : De bästa visorna ur Ulla Billquists populära repertoar (kommit i flera upplagor 1941, 1942, 1943, 1944, 1946).
Ni kunde kanske kontakta Finlands svenska spelmansförbund (www.spelmansforbundet.fi)för uppgifter om Kvevlax Spelmansgille och Närpes Spelmansgille.
Vi har sökt i...
Det finns många böcker om vänskap, men det var mycket svårt att hitta böcker som handlar också om att "ha saker". Det enda berättelserna som hittades är de här två:
"Gubben blir rik!" / Cecilia Davidsson, Helena Davidsson Neppelberg
”Prinsessan som inte ville leka” i sagosamlingen Nils Karlsson Pyssling av Astrid Lindgren
Här finns ändå några sagor som handlar om vänskap:
- Latte Igelkott reser till Lofoten / Sebastian Lybeck
- Lille prinsen / Antoine de Saint-Exupéry
- Ville och Vilda Kanin / Lennart & Ylva-Li Gustafsson
- Sitti och katterna : en saga om vänskap / berättad av Sally Bahous
- Mamma Mu och Kråkan / Jujja och Tomas Wieslander
- Tubbe skaffar ett troll / text och bild av Mikael Borg
Citatet är från Nalle Puhs hörna, men det går inte precis så där. Här är det exakta citatet:
" Hur skulle det vara, sa Puh, om vi försökte hitta den där gropen, så fort vi inte ser den länge?
-Vad ska det tjäna till? sa Kanin
- Jo, sa Puh, vi försöker hela tiden hitta Hem, men vi hittar inte dit, så jag tänkte, att om vi försökte leta efter den där gropen skulle vi säkert inte hitta den, vilket vore bra, för då kanske vi kunde hitta något som vi inte letar efter, vilket skulle kunna vara just det som vi letar efter, eller hur?" (A. A. Milne, Nalle Puhs Hörna, s. 114, 1986)
Hymyilevä Apollo har tyvärr inte översatts till svenska. Andra Leinos dikter finns översatta av Elmer Diktonius i samlingen Lyriskt urval (Söderström, 1931).
Vi skickade frågan vidare till den landsomfattande e-postlistan för bibliotekarier men även där kände ingen till boken ifråga. Månne någon av våra läsare gör det?
Gudrun Lundström föddes 3.3.1902 i Lovisa. Hennes föräldrar var rektor Alexander Lundström och Anna Gratschoff. Hon blev student 1921 i Nya svenska samskolan i Helsingfors. Hon blev fil.kand. och fil.mag 1927, fil.lic. 1941 och fil.dr. 1943. Hon var lärare i tyska och svenska 1928-41 i Karis-Billnäs samskola, från 1941 lektor endast i tyska. Hon var bibliotekarie i Karis kommunbibliotek, (sedermera köpingsbibliotek), från år 1928. Hon var också medlem i Karis kommunfullmäktige 1941-45, sekreterare för Karis Lotta Svärd 1928-44, sekreterare för Folkhälsan i Karis från år 1930, samt medlem i Finlands svenska kvinnoförbunds centralförvaltning. År 1952 blev hon vald till Svenska Finlands folkting. Hon dog 15.8.1967 i en trafikolycka i Danmark...
Någon Amanda Chesterfield hittades inte, men nog en författarinna vid namn Amanda Kerfstedt!
I den gemensamma databasen för huvudstadsregionen, HelMet, fanns bl.a följande registrering om den svenska författarinnan Amanda Kerfstedt: Kerfstedt, Amanda: Ilolintunen ynnä muita kertomuksia lapsille, 1893. Barnboken (ett exemplar) skall finnas i huvudbibliotekets magasin i Böle här i Helsingfors.
I Finlands nationalbibliografi: https://fennica.linneanet.fi står också att finna följande;
Författare: Kerfstedt, Amanda
Titel: Ilolintunen ynnä muita kertomuksia lapsille : Fredrika-Bremer-yhdistyksen palkitsemat / Hilda Augusta Amanda Kerfstedt, synt. Hallström ; suom. Aino Krohn
Förlag: Helsinki : K. E. Holm , 1893
Omfång: 144 s.
Anmärkning:...
"En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
Hej,och tack för din fråga.
Tyvärr har det i Finland inte gjorts någon undersökning om regeringsmedlemmars och riksdagsledamöters alkoholmissbruk. Detta vore en väldigt krävande och svår forskningsuppgift. Redan begreppet ”alkoholmissbruk” är svårt att definiera. Det har visserligen förekommit medieskandaler i vårt land som anknyter till missbruk av alkohol. Alkoholism som sjukdom är något som läkare måste diagnostisera och en sådan diagnos hör privatlivets skydd.
I den finska politiska historien har politikers alkoholanvändning dock tangerats i olika sammanhang:
I Finlands politiska historia har riksdagsledamöter förhållit sig till alkoholpolitik antingen liberalt eller konservativt. Före krigen framgick detta t.ex. i förhållandet till...
I biblioteken kan man ha många olika yrkestitlar. Utom bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, finns det t.ex. informatiker, barnbibliotekarier, specialbiblioteksfunktionär, servicechefer, bibliotekschefer och bibliotekssekreterare. Olika bibliotek använder olika titlar. t.ex. i de allmänna biblioteken i Esbo har man inte längre bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, utan istället bl.a. bibliotekspedagoger, biblioteksrådgivare och kundhandledare
Den nuvarande bibliotekslagen (Lagen om allmänna bibliotek) som trädde i kraft 29.12.2016 säger inget om vilka yrkestitlar som ska användas på biblioteken, men i §17, anges hurudan kompetens personalen på de allmänna biblioteken ska ha:
”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt många...
