Information om saken finns i följände böcker:
1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998)
2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999)
3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
Mannerheims dagorder är egentligen en 'hälsning' och dess datum är redan den 23 februari 1918. En svensk översättning finns åtminstone i boken
Finlands frihetskrig år 1918, 4. bandet, s. 418
"Till alla karelare i Finland och Fjärrkarelen.
Vid min ankomst till karelska fronten hälsar jag de tappra karelarna, som så manligen ha kämpat mot Lenin's anhängare och deras usla hantlangare, mot män, vilka med Kains märke på pannan anfalla sina egna bröder. Lenin's regering, som med den ena handen lovat Finland sjävständighet, har med den andra skickat sina soldater och huliganer för att, som han själv yttrat, återerövra Finland och med tillhjälp av vårt inhemska röda garde dränka Finlands unga frihet i blod. Lika förrädiskt och bakslugt försöker...
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
Elias Walfrid Sopanen föddes 28.9.1863 i Nyslott och dog 8.4.1926 i Kangaslampi (nuförtiden Varkaus). Han tjänstgjorde som privatadvokat 1887-1900 i Nyslott, var medlem i Viborgs hovrätt 1900-1908, domhavande i Leppävirta 1908-1910 och i Rantasalmi 1910-1926. Riksdagsman 1913-1917 (nuorsuomalaiset/ungfinska). Justitieminister (edistyspuolue/framstegspartiet) var han 21.12.1923-18.1.1924 i Kyösti Kallios minoritetsregering (maalaisliitto/agrarförbundet + framstegspartiet).
Suomen kansallisbiografia 9. - 2007.
Valtioneuvoston historia 1917-1966 4 : Ministerimatrikkeli. -1976.
Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue),
justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,...
Vi har ett partitur av Ilmari Hannikainens sång "Det gäller" (Apostol/Helsingfors, 1907). Sången har bara en vers. Linda Lawast-Slottes CD-skiva "Vägar att vandra" innehåller sången, men har också bara nämnda vers. Det betyder att Hannikainens sång inte har flera verser. Men, det är möjligt att från första börjän Granqvists dikt hade mera verser, men dom andra har blivit bortglömda genom tiden.
Källör:
Hannikainen-Granqvist: "Det Gäller! = Kylvä!" (Apostol/Helsingfors, 1907)
Lawast-Slotte, Linda: "Vägar att vandra" (Kompass Records/Fazer Records, 1981/1997) CD-skiva
Runebergs dikt Till en fågel är tonsatt av Fredrik (Friedrich) Pacius.
Se http://www.helmet.fi/search*swe/X?SEARCH=%22till+en+f%E5gel%22&m=&l=&Da…
(Det är förstås möjligt att det finns också andra tonsättningar till dikten, men den här är väl den ni söker.)
1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen.
Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987)
Listan ingår också i artikeln:
http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/
2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av:
Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet),
Otto Stenroth (Ungfinska partiet),
Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet),
Arthur Castrén (Ungfinska partiet),
Alexander Frey (Svenska folkpartiet),
Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister),
Juhani Arajärvi (Finska partiet),
Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet),
Kyösti Kallio (Agrarförbundet),
Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet),
Jalmar Castrén (...
Man får jaktkortet när man har avlagt godkänd jägarexamen. Som lärobok inför examen andvänds Handbok för jägare (Metsästäjän käsikirja) som redigeras av Jägarnas Centralorganisation. Mera information http://www.riista.fi/se/
Lagen finns i Finlands författningssamling år 1909, nummer 73. Författningssamlingen finns i de största biblioteken,åtminstone. Lagen är 325 sidor lång.
"Kejserliga Senatens för Finland beslut om kunggörandet af Nådigst fastställda Författningarna angående förvaltningen av trupper i fält under krigstid ..."
Den kan hittas i Riksdagsbiblioteket.
Henrik Ibsen tycks ha hållit sig till skådespel. Han har inte skrivit några romaner, men däremot tycks han ha gett ut en diktsamling år 1862 som heter "Terje Vigen".
Vill du veta mera kan du besöka www.ibsen.net eller www.ibsen-foundation.org
I Finland har vi tyvärr inte en uttömmande förteckning över tidskrifter såsom i Sverige. Därför kommer detta svar att vara rätt bristfälligt.
Industriell design behandlas i även följande tidskrifter:
Form-Function Finland. http://www.designforum.fi/formfunction
Prosessori
http://www.prosessori.fi/
Uuusi Muoto
http://www.uusimuoto.fi/
Arttu
http://www.uiah.fi/page.asp?path=1866,1919,4461,4462,4105
På svenska utges Forum för ekonomi och teknik
http://www.forum-fet.fi/main.php
Verkstadsteknik behandlas även i:
http://www.inline.fi/ i digital form
Koneviesti http://www.koneviesti.fi/
samt de redan nämnda Metallitekniikka och Tekniikka & Talous
HST-kortin lukijalaitteita oli kirjastoissa Suomi verkossa-kampanjan aikana, mutta niiden vähäisen kysynnän vuoksi laitteita ei hankittu pysyvästi kirjastoihin.
Lukijalaitteita voi tiedustella esim. poliisiasemilta tai muista valtion virastoista. Rikhardinkadun kirjastoa lähinnä oleva poliisiasema on Kaartin poliisitalo:
Kaartin poliisitalo, Punanotkonkatu 2, 00130 Helsinki
puh. (09) 189 3125
Enligt Suomen kirjailijat 1945-1980 : Finlands författare 1945-1980 dog Arne Teodor Törnudd 2.3.1954 i Åbo. Året tycks vara fel i boken, en familjmedlem av Arne Törnudd skickade oss följande personalia:
Arne Teodor Törnudd, f. 1878 i Åbo, d. 1959 i Åbo. Föräldrar: Försäkringsdirektör Alexander Törnudd och Carolina Candelin. Gift 1905 i Biarritz med Hanna Matilda Svanström. Barn: Atle 1907, Inger 1910, Egil 1919. Student från Svenska klassiska lyceum i Åbo 1899. Fil.kand i Helsingfors 1904, filosofiska studier vid Sorbonne 1906-07. Rektor och lärare vid Åbo svenska samskola 1909 - 45, fortf. lärare til 1953. Föreståndare för Åbo svenska arbetarinstitut 1919 - 43. Filosofie doktor h.c. vid Åbo Akademi 1952.
Skådespelen "Göran Ring", "En...
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-...
Edit von Löwenhielm, f. 5.2.1914 i Danmark, svenskt medborgarskap 1932.
Konstnärinnan har studerat teckning i Köpenhamn och skulptur i både Köpenhamn samt Göteborg.
Hon har mest ägnat sig åt skulptur. Praktik vid keramikverkstäder i Sverige och utomlands.
Von Löwenhielm har utställt separat i Göteborg 1948 och 1953, deltagit i samlingsutställningar
i Västerås och Eskilstuna 1952, i London 1953 och i Galleri Brinken i Stockholm 1954.
Hon har i terrakotta och keramik utfört figurer, porträtt och polygrom skulptur samt djurstudier, skärskilt kattskulpturer, keramikkrus med en dekor som påminner aztekernas skålar, en polykrom relief med kattmotiv samt större och mindre polykroma, ibland något väl brokiga, keramikfigurer av bl. a. ballerinor,...
Tyvärr kan jag inte finna någon säker information om Rayonkommittén. Sannolikt ligger bakom namnet det ryska Районный комитет / Rajonnyj komitet (район / rajon = district, område). Den finska historiska litteraturen talar om ‘aluekomitea’ (kanske regionalkomitté) när den talar om Областной комитет армии, флота и рабочих Финляндии / Oblastnyj komitet armii, flota i rabočih Finljandii, Arméns, flottans och arbetarnarnas regionalkommitté i Finland (область / oblast = område). Om rayonkommitté är oblastkommitté, kan man säga, att dess roll under kriget blev mindre och mindre. Kommittén hade 45 medlemmar och dess uppgift var att koordinera lokala kommittéers och sovjeters verksamhet. Den kunde ge förpliktande order. En separat krigssektion...
