Det nordiska litteraturfältet blir ständigt mer flerspråkigt och många författare bosatta i Norden skriver på andra språk än de nordiska majoritetsspråken. Denna ökade flerspråkighet för med sig nya möjligheter, men också utmaningar för det litterära fältet. Vilken position har de annanspråkiga författarna på fältet och hur rör sig litteratur över språkliga och nationella gränser i Norden?
Annanspråkiga författares position i de nordiska litterära institutionerna granskas i den 17.3 publicerade rapporten Wandering words. Comparisons of the Position of Non-dominant Language Writers in Nordic Organizations. Rapporten är också utgångspunkten för det engelskspråkiga seminariet Literature without borders som arrangerades på Kulturkontakt Nord 18.3.2016. Syftet med utredningen och seminariet är att söka gemensamma nordiska lösningar genom vilka annanspråkiga författares position kunde förbättras i Norden och genom vilka synligheten och rörligheten för annanspråkig litteratur kunde underlättas.
Utredningen visar, att även om nordiska litteraturinstitutioner uppmärksammar annanspråkiga författare på många sätt, finns det en hel del trösklar på det litterära fältet som hindrar jämlikt deltagande. Dessa hinder hänger ihop med nationella och språkliga definitioner av litteratur. Hindren för författarna ser olika ut från land till land och mellan olika institutioner inom samma land, och de kan vara kopplade till medlemskap i författarföreningar, finansiering, utgivning, översättning, synlighet eller litterär export.
Exempelvis har författarföreningen i Norge skapat ett välfungerande system för att utvärdera litterära verk på olika språk, medan den norska organisationen för litterär export idkar enspråkighetspolitik i sin verksamhet och exkluderar även samiskspråkig litteratur i sin export. I Finland är situationen närmast den motsatta. De finländska författarföreningar godkänner som medlemmar enbart författare som skriver på antingen svenska eller finska, medan FILI, det finska centret för litteraturexport, stöder annanspråkiga författare på olika sätt.
Utredningen visar att även om det nordiska litterära fältet inte ännu är fullt jämlik ur ett flerspråkighetsperspektiv sett, hittas det ändå motivation till och goda exempel på hur litteratur skriven på olika språk kan beaktas och stödas. Det nordiska samarbetet kunde hjälpa att lösa de utmaningar som utvärdering och utgivning av annanspråkig litteratur för med sig på en nationell nivå. Genom ett nordiskt samarbete kunde litteratur utgiven på olika språk även lättare hitta sina läsare runt om i Norden. I utredningen fokuseras även den samiska litteraturen och skribenterna påminner om att Finland, Sverige och Norge bör gemensamt bära sitt ansvar för att synliggöra och främja den samiska litteraturen på alla nivåer på det litterära fältet och inom dess stödstrukturer.
Utredningen har skrivits av Outi Korhonen och Rita Paqvalén och dess utgivare är Kultur för alla. Den engelskspråka utredningen hittas i PDF- och DOC-format på adressen:
http://www.kulttuuriakaikille.info/cultural_diversity_research_and_reports
För mer information:
Rita Paqvalén
verksamhetsledare, Kultur för alla
rita.paqvalen(at)cultureforall.fi
+358 (0)40 674 3528