I kristider utsetts både barn och vuxna i massmedier, sociala medier och privata meddelanden för texter, bilder och videor som kan vara chokerande eller förvirrande. På den här sidan har vi samlat olika aktörers material för mediefostran och informationskällor som behandlar falska nyheter, fenomen på sociala medier, informationspåverkan och sätt att hantera dem.
Pålitliga medier
Du hittar definitionen på pålitliga medier i journalisreglerna, publicerade av Opinionsnämnden för massmedier.
Du får tips på hur du kan känna igen en pålitlig nyhet i Svenska Yles artikel på Vetamix: Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk . Också den internationella biblioteksorganisationen IFLA har publicerat en broschyr Faktakolla artikeln om hur man kan känna igen falska nyheter. Broshyren kan printas ut på flera olika språk.
Falska nyheter, informationspåverkan och bottar
Svenska Yle har publicerat många artiklar om falska nyheter, informationspåverkan och desinformation, t.ex. Känns dagens medieverklighet förbryllande? Se videon och lär dig åtta viktiga punkter för att inte gå i fällan och Sju saker du behöver veta om falska nyheter. I Vetamix kategorin Medie- och digitalkunskap finns fler artiklar om medie- och digitalkunskap, samt nyhetsquiz och andra tester.
I artikeln Lögndetektorn: Varför tror vi på lögner? Våra psykologiska mekanismer ställer till det för oss kan du läsa om de psykologiska mekanismer som får oss att tro på lögner.
Om bottar kan du läsa i artikeln Lögndetektorn: Framtidens propagandabot lurar att hen är din vän – och du går på det
Statrådet har gett ut en handbok för informatörer. Den innehåller en bra beskrivning av informationspåverkan och hur man kan möta den: Att möta informationspåverkan: handbok för kommunikatörer
Faktakontroll
I artikeln How to spot video and photo fakes as Russia invades Ukraine berättas det bland annat att alla bilder som tagits med mobiltelefoner innehåller metadata om var och när fotona har tagits. Det lönar sig att läsa texten, eftersom den ger en bild av metoderna för informationspåverkan.
Den internationella organisationen Bellingcat.com är en faktagranskare, som ofta nämns i medierna i samband bakgrundskontrollerade artiklar. Inom Bellingcat utreder ett stort antal professionella och amatörer ut bakgrunden till informationen på nätet.
Oganisationen EDMO, som följer upp digitala medier upprätthåller en lista över falska videor. På det internationella faktakontrollnätverkets sida Ukrainefacts finns också en lista över falska videor.
Med specialsökningen Google Fact Check Tools kan man kontrollera fakta genom att skriva ord eller fraser i sökrutan. Undan sökrutan finns det en länk till de nyaste resultaten.
I Digiteket finns flera kurser om källkritik och faktakontroll:
- Källkritik på nätet: en introduktion på basnivå
- Källkritik på nätet: en fördjupning
- Coronainfodemin – Ett lackmustest på din motståndskraft mot falsk information
- Hur bildsöker man i Google? Att göra en omvänd bildsökning
Faktabaari.fi erbjuder finskspråkig information om hur man kan kontrollera nyheter och känna igen falska nyheter.
Material för mediefostran
I biblioteken har man länge arbetat med mediefostran. Man kan också bli tvungen att diskutera spontant om medier, falska nyheter och olika nätfenomen. Också för sådana diskussioner kan man förbereda sig genom att bekanta sig med material för mediefostran. Speciellt då man talar med barn och ungdomar lönar det sig att bekanta sig med professionellt producerat material och de tillvägagångssätt som rekomenderas i det.
På Mediekunskapsveckans och Mediekunskapsskolans sidor finns material på finska och svenska. På sidorna finns olika aktörers material för olika åldersgrupper. En del av materialet för vuxna går också bra att använda för att höja på mediekompetensen på arbetsplatsen. Mediekunskapsskolans finsk- och svenskspråkiga material.
Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran riktat till både grundskolan och utbildningar på andra stadiet. Idén är att dels visa de unga hur de kan skilja på sant och falskt i medierna, och dels att låta dem göra egna nyheter.
I Sverige finns flera resurser vars innehåll till stor del går att använda också i Finland, t.ex.: MIK för mig: en digital lektionsbank i medie- och informationskunnighet som vänder sig till grundskolan och gymnasiet och Interntetsstiftelsens digitala lektioner om källkritik.
På Uleåborgs stadsbiblioteks finskspråkiga webbplats Eväitä opiskeluun finns mycket information om mediekompetens.
På eOppiva kan den ca en timme långa finskspråkiga distansfortbildningen Medialukutaito julkishallinnossa rekommenderas.
Information om mediefostran hittar du också Länkbiblioteket
För diskussioner med barn och ungdomar
Olika organisationer och myndigheter har producerat och producerar artiklar och anvisningar för diskussioner om svåra saker. Också biblioteken har anledning att förbereda sig för besvärliga situationer. Nedan material och anvisningar som kan användas för att diskutera situationen i Ukraina.
- Utbildingsstyrelsen: Material för behandla innehåll i sociala medierna som berör krisen i Ukraina
- Utbildningsstyrelsen: Anvisningar för hur man i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga
- Utbildningsstyrelsen: Alla har rätt till en trygg vardag också i krissituationer
- Sveriges utbildningsradio, UR.se: Kunskap som kan ge stöd vid frågor kring det pågående kriget i Ukraina
- Mannerheims barnskyddsförbund: Barn och krissituationer
- Mannerheims barnskyddsförbund: Hur prata med barn och unga om krig
- Röda korset: Ukrainakrisen kan vara uppskakande
- Digiteket: Hur pratar man med barn om krig och svåra frågor
- Sveriges utbildningsradio, ur.se: Kunskap som kan ge stöd kring det pågående kriget i Ukraina
- Åbo universitets webbplats Tillsammans klarar vi oss krisprogram på olika språk (svenska, finska, engelska, ryska och ukrainska). Webbplatsen upprätthålls av forskningsgruppen Voimaperheet.
Uppdaterat 5.4.2022