| Kan jag få hjälp med att hitta det gamla arkivet dvs. "sök i arkivet" |
1036 |
|
|
|
Jag utgår från att du avser Fråga bibliotekarien-tjänsten samt Arkivet som finns i samband därmed. Då du går in på webbplatsen Biblioteken.fi, klicka på Informationssökning, därefter Fråga bibliotekarien, där syns Arkivet.
Den direkta adressen till Arkivet är: http://www2.biblioteken.fi/fraga_bibliotekarien/arkivet.aspx
(Svaret uppdaterat 28.5.2007).
|
| Söker lite genealogiska upplysningar om en man född på slutet av 1600-talet, sannolikt teolog: Sam Ristelio; Kareliensis Samuel Ristelius, Karelen |
1103 |
|
|
|
Genos, d.v.s. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm är till hjälp i många sammanhang. Så även nu. Genos 26 (1955), sidorna 81-85 redogör för släkten Ristelius i en artikel av Yrjö Hormia http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm (åtminstone nätversionen innehåller några rättskrivningsfel). Söker man efter ledtrådar eller rötter till Ristelius på nätet kommer man även fram till bl.a. sidor om släkten Kylander http://koti.phnet.fi/ossian/kylander.htm vars tavlor 5-14 rör släkten Ristelius. På bägge håll stöter vi på en Samuel Ristelius, son till Per Ristelius, student i Åbo 1697, ärkediakon 1.5.1708, kaplan i Viborgs domkyrka, död 1710 under belägringen av staden. Gift med Birgitta... |
| Motsvarar PULS Länkbiblioteket? |
900 |
|
|
|
Puls (på finska Syke) var ett tidigare namn på den portal som sedan år 2002 går under namnet Biblioteken.fi (på finska Kirjastot.fi). Adressen är http://www.biblioteken.fi
Länkbiblioteket (på finska Linkkikirjasto) är en del av den verksamhet som försigår på webbplatsen Biblioteken.fi. Länkbiblioteket innehåller uppemot 10 000 stycken länkar, varav cirka 1500 svenska. Det är fråga om ett urval, sammanställda av folkbiblioteken samt andra finländska bibliotek, som är såväl systematiskt uppställt som försett med innehållsbeskrivning. Adressen till själva Länkbiblioteket är http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp och en utförligare presentation av detta virtuella bibliotek finns till hands här http://www.biblioteken.fi/page.asp... |
| I diktverket Kalevala förekommer något väsen som heter Najadit. Vad betyder det? |
1433 |
|
|
|
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
|
| Hur får jag tag i en fullständig (och kontrollerad) förteckning över Finlandiapristagare? Jag har sökt på nätet men hittat en del motstridiga uppgifter. |
818 |
|
|
|
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
|
| Söker åt en kund beskrivning/mönster på mumintrollet som "mjukisdjur". Har någon sett en sådan någonstans? |
1147 |
|
|
|
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
|
| Finns det artiklar på svenska om Bruce Chatwin |
795 |
|
|
|
BTJ:s (Bibliotekstjänst) databas ArtikelSök ger en hel del träffar, bl.a. har en artikel om Bruce Chatwin signerad Calle Pauli ingått i Dagens Nyheter 3.9.2002, och detta nummer hittas t.ex. i Åbo Akademis bibliotek. ArtikelSök nämner även en artikel publicerad i Hufvudstadsbladet 23.3.1995, men då är det fråga om bokrecension. Databasen ArtikelSök finns att tillgå i Åbo stadsbiblioteks referensavdelning (andra våningen). I referensavdelningens läsesal finns därtill ett kartotek med uppgifter om artiklar rörande författare, och där hittas två stycken om Bruce Chatwin. Den ena är: Chatter chatter Chatwin, som ingick i Allt om böcker nr 9/1994, och finns som kopia i en mapp med artikelkopior och urklipp i närheten av nämnda kartotek. Den... |
| Finns den engelska folkdikten 'For want of a nail' på svenska? Den har översatts till finska av Raimo Keskinen, 'Kenkänaula putosi - entäs sitten?' |
1534 |
|
|
|
Folkdikten har översatts till svenska i boken James Gleick: Kaos: vetenskap på nya vägar (översättning Lars Göran Larsson, 1988, s.34-35)
Ett söm föll ur och hästskon föll av;
hästskon föll av och hästen föll omkull;
hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;
riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;
hären föll undan och kungariket föll!
|
| Jag funderar över om det finns möjlighet för kunder att göra sökningar på CD-ROM i Åbo stadsbibliotek? Om det finns, kan ni ange någon skrift som finns på CD… |
911 |
|
|
|
På Åbo stadsbibliotek kan kunden använda olika artikeldatabaser på CD-ROM. Mest
används den inhemska allmänna databasen Aleksi, men också Artikelsök står till
förfogande på referensavdelningen i huvudbiblioteket, Slottsgatan 2, och kan användas där
under bibliotekets öppettider. Artikelsök är en rikssvensk databas, som också upptar
finländskt material.
Personalen vägleder gärna i användandet av databaserna, som också innehåller en
kort introduktion i olika söksätt. Något skriftligt material till utdelning finns tyvärr inte,
men personalen har en mapp med korta sökanvisningar på respektive databas.
|
| Jag funderar över vad de olika klasserna 0-9 står för? |
1328 |
|
|
|
På internetadressen https://finto.fi/ykl/sv/ finns Webb-KAB med
klassifikationssystemet för de allmänna biiblioteken.
|
| Böcker om inskolning på daghem / förskola ? |
1367 |
|
|
|
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "... |
| Bra tips på klassiker? |
1413 |
|
|
|
Det finns flere böcker där skönlitteraturens klassiker behandlas. I Åbo stadsbiblioteks samlingar
har vi serien "Litteraturens klassiker i urval och översättning" (huvudred. Lennart Breitholtz), som behandlar skönlitterära klassiker under olika tidsperioder. Den är placerad enligt titel bland övrig
skönlitteratur och har textutdrag ur nämnda perioder.
Dessutom finns det flere litteraturhistoriska verk med samma motiv, där man får bra tips om
lämplig läsning. Här kan nämnas "Berömda böcker" (86.03 Ber), "Världens klassiker" (86.03
Vär), Hägg, Göran: "Tjugoen moderna klassiker" (86.31 Häg) eller "Moderna klassiker"
(86.1934 Mod). I boken "Klassiker i livet .." (86 Kla) finns korta essäer om författare, musiker
och konstnärer, som påverkat... |
| Jag söker det svenska namnet på två växter; kärsälilja och apostolinmiekka. |
1081 |
|
|
|
Boken "Blomma kruka!", som ingår i Åbo stadsbiblioteks samlingar, är skriven av Leena Arkio-Laine och den behandlar krukväxternas kulturhistoria i Finland.
Här framgår att kärsälilja (Curculigo) heter Snabellilja på svenska. Apostolinmiekka igen heter Apostlalilja (Neomarica northiana). Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr. 573.
|
| Finns det någon litteratur om Rankbåge, del av seldon för häst? Vanligare i Finland än i Sverige. |
2365 |
|
|
|
Enligt Ilmar Talves bok "Suomen kansankulttuuri", som endast finns på engelska "Finnish folkculture" (1997), utrustades hästarnas seldon främst sommartid med sk. "länget" dvs. rankor på svenska. I östra och norra Finland användes rankbågar året om. De har antagligen ursprungligen utvecklats ur oxarnas liknande ok. De har förekommit allt sedan 900-talet och haft vid utbredning i Balticum och Ryssland. I Finland finns bevis på att de förekommit åtminstone på 1400-talet och de har via norra Finland också spritt sig till svenska Västerbotten.
I boken "Isien työ", (ungef. Våra fäders arbete), som varken finns på svenska eller engelska, berättar författaren utförligt om rankbågar. Artikeln är också utrustad med bilder om hur de tillverkas av bl... |
| Jag undrar om havtornsbäret (tyrnimarja) innehåller bensoesyra eller bensoater (E201-219)? |
3875 |
|
|
|
På Åbo stadsbibliotek har vi några böcker som behandlar havtorn, såsom t.ex. Pesonen, Helmer:
Tyrnikirja (1998).I den finns ett rätt utförligt kapitel om bärens egenskaper, vitaminhalter mm., men ingen bensoesyra nämns. I "Kemi för grundlinjerna för livsmedelsindustri, huslig ekonomi samt kosthållning och hotellservice" talas det också bara om att bensoesyra förekommer i lingon, tranbär och hjortron. På adressen http://www.pori.fi/kirjasto/satakuntaliitto/a227.htm finns en mångsidig beskrivning av växten, men inte heller här finns bensoesyran upptagen. Eftersom saken dock inte gått att bekräfta kanske det skulle löna sig att vända sig till Livsmedelsverket i Finland på adressen http://www.elintarvikevirasto.fi .
Här finns en möjlighet... |
| Har ni tid att hjälpa en kollega? Jag är på jakt efter uppgifter om Paltilaholm, troligen en gård eller ett gods. Sökningar i finska google mm ger en… |
1087 |
|
|
|
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a... |
| Jag undrar om NI vet hur man kan hitta försvunna släktingar där i Finland? |
1716 |
|
|
|
Biblioteket kan inte spåra upp enskilda personer, men vi kan ge dig nyttiga länkar och adresser, såsom t.ex.:
Befolkningsregistercentralen på adressen http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
Du kan också vända dig till Åbo landskapsarkiv på adressen Aningaisgatan 1, 20100 Åbo och E-mail: turku@narc.fi eller göra en förfrågan till Åbo församling, Eriksgatan 1-3, 20100 Åbo med tel. 02-261 7111 (växel).
Magistraten i Åbo , Auragatan 8, 20100 Åbo ha en avgiftsbelagd adress-service med nr. 0600 01 000
|
| Var hittar jag uppgifter om Rafael von Hartmann f.1839 20/12 ägare till godset Radelma utanför Åbo? |
1427 |
|
|
|
I Åbo stadsbiblioteks samlingar finns boken "Vinddriven", som är skriven av Fridolf Raphael von
Haartmans dotter Martha von Haartman-Mees och har kommit ut 1972. Där fins bl.a. ett ståtligt porträtt av major Raphael von Haartman och förutom Radelma nämns här bl.a. tiden i Terijoki, där familjen bodde
sedan Radelma sålts 1889 till släkten v. Rettig.
I Paul Gustafssons verk "Tie Dubrovkaan" (1987) finns en grundlig redogörelse över släkten Haartman och där nämns också Raphael några gånger. Det tycks ändå vara lättare att hitta information om andra släktingar såsom t.ex. fadern, läkaren Carl Daniel v. Haartman, som var flere gånger gift och fick allt som allt 24 barn. Raphaels mor Rosina v. Haartman var född Franzén, och Frans Mikael Franzéns... |
| Min släkt kommer ifrån Åbo och var handelsmän, rådmän och kyrkoherdar här i staden under 1600-1700-talet. Jag undrar om det finns några böcker på svenska om… |
1369 |
|
|
|
"Åbo stads historia" har kommit ut i flera delar. Delar 1600-1721 och 1721-1809 är båda i två volymer.
Carl von Bonsdorff har skrivit "Åbo stads historia under sjuttonde seklet" del 1-2 i flera volymer. Böckerna
har kommit ut mellan 1889-1904. Carl Axel Johan Gadolin har skrivit "Åbo handlande borgenskap", som
kom ut 1934.
Mera kan Du söka i vår databas http://turku.fi/kirja . Du kan använda ämnesord, t.ex." Åbo ",
"1600-talet". Böcker på svenska har ämnesord på svenska. Du kan kolla vad titel "Åbo stad" ger.
Du kan också kolla andra databaser, t.ex. Åbo Akademis bibliotek http://alma.abo.fi
eller Turun yliopistos bibliotek http://volter.csc.fi eller Kungliga biblioteket i Stockholm http://www.kb.se .
|
| Jag har ett Mumincitat. Kan man säga varifrån det kommer eller är det för vagt?? Tacksam för svar: "Kan ni inte tuta lite i mistluren?" frågade Dronten, "det… |
403 |
|
|
|
Svar till Mumincitat : Muminseriebok nummer 2, Mumin och havet, s.62
" Snälla ni, sätt mistsirenen igen! Den påminner så om min framlidna mans röst när han var arg" Jensen & Palmgrens förlag, Berlings, Lund 1977
Samma bild och text finns i de nyare muminserierna nummer 4, s. 114 , Schildts, Otava,Keuruu 1989
|
Fråga bibliotekarien
