Boken ni söker tycks vara svår att hitta. En sökning i vår Samsökning gav tyvärr inga träff, http://monihaku.kirjastot.fi/ . Tunga sektionen 2 och 3 finns i flera bibliotek, båda t.ex. i Försvarshögskolans bibliotek, http://www.mpkk.fi/se/muut/kirjasto/ .
Gayer, Harry, Tunga sektionen 2 i fortsättningskriget. 1988
Sandvik, Martin Valdemar, Tunga sektionen 3 under framryckningsskedet 1941-1942 : en kortfattad historik. [Karleby] : [M. V. Sandvik] , 1985
Boken ni söker kan vara en artikel i Tykkimies 2000, s. 37-53. Den heter: Erään patterin tie Talvisodassa och hanldar om Raskas patteristo 1 (Tunga Sektionen 1) i Vinterkriget.
Texten i Arvet efter Veteranerna - Ett Självständigt Fosterland, "Summa februari 1940 C. B. Kvikant" är en del av...
Namnet Mertsi har sitt ursprung i en tysk legend från 1800-talet, som heter Genoveva. Mertsi var tydligen i form av Scmertz i originalverket, och han var sonen till hertiginna av Brabant. Namnet Schmertz har sedan varit översatt till finska som Smertsi och har slutligen reducerats i vardagsspråket till formet Mertsi. Namnet är fortfarande populär bland romanerna i Finland.
Dagen var verkligen den 18 maj.
Senatens ekonomiedepartement beslöt då på senator E.N.Setäläs förslag att sända till riksdagen en skrivelse med följande innehåll (Svinhufvud själv var inte närvarande):
"Enär landets nuvarande allvarsamma läge fordrar en koncentrering av högsta regeringsmakten, ber senaten vördsamt att få föreslå, att lantdagen måtte besluta att åt dess ordförande Pehr Evind Svinhufvud uppdraga utövandet av högsta makten, för så vitt denna icke härförinnan överlämnats åt senatens ekonomiedepartement."
Riksdagen (= den stympade lantdagen) behandlade saken redan på kvällen cirka klockan 21. Riksdagsman Juutilainen (maalaisliitto/agrarförbundet) yrkade på bordläggning men förlorade med 73-11. Efter en kort diskussion antogs...
C. B. Kvikant: Tunga Sektionen 1 i Vinterkriget
- Frank
(http://monihaku.kirjastot.fi/frank/frankcgi.py/index)
hittar inga från bibliotekens databaser.
Det handlar sig om kapten Birger Kvikants anteckningar. Han var kommendören av den tunga sektionen 1 i vinterkriget. Anteckningarna har publicerats i 'Tykkimies 2000 - Suomen kenttätykistön säätiön vuosikirja nro 23' på finska (en artikel på ungf. 15-sidor). Texten i Arvet efter Veteranerna - Ett Självständigt Fosterland, "Summa februari 1940 C. B. Kvikant" är en del av denna artikel. Kvikant stupade i fortsättningskriget, se Suomen sodissa 1939-1945 menehtyneiden tiedosto, http://kronos.narc.fi/menehtyneet/ , Karl Birger Valdemar Kvikant http://kronos.narc.fi/menehtyneet/index.php?id=...
I verket Itsenäistymisen vuodet, del 2, isbn 951-37-0728-8 beskrivs slaget om Viborg ingående på sidorna 429-437.
Tyvärr enbart på finska. Detta gäller även andra verk, som Viborgs stads historia.
I verket Finlands historia, del 4, på sid 54, kan man läsa, att von der Golz lät arrangera en segerparad till Senatstorget i Helsingfors den 14 april 1918.
Paavolainens forskning är central och redovisas i den bok ni läst i sammandrag.
Seppo Marttinen har skrivit Viipurin lääninvankilan historia. dvs Viborgs länsfängelses historia. Boken är utgiven 2006 i serien Acta poenologica, ISSN 1795-0708 ; 2/2006, 951-53-2824-1. Det förefaller troligt, att händelsenb skulle behandlas här.
Jkag har inte hittat källor på svenska som skulle redogöra just för denna händelse.
Finlands historia behandlas föredömligt i wikupedia och där finns en omfattande källförteckning med hänvisningar också till tillgängliga på nätet. Bland källorna finns några engelska som kunde vara av intresse, såsom
James Millar toim. (2004): Red Guards. Teoksessa: Encyclopedia of Russian History, s. 1274. ISBN 0-02-865907-4.
Risto...
Www.behindthename.com känner inte till namnet Meka, om ni avser ett förnamn. Som firmanamn tycks Meka förekomma och förefaller vara en förkortning av Mekanisk. Mega är ett indonesiskt namn och Meike ett tyskt förnamn.
Se vidare
http://www.behindthename.com/php/search.php?terms=meka&nmd=n&gender=bot…
Jag tror, att du bäst får en uppfattning om hur en dylik överfart kunde ha gått till genom att kontakta Finlands sjöhistoriska museum.
http://www.nba.fi/en/mmf
Ett troligt färdmedel var järnväg.
Se vidare
http://www.economy-point.org/b/buschtiehrader-railway.html
Andra transportmedel torde vara hästskjuss eller bara till fots.
I det följande länkar om lapplandskriget och anknytande material.
I Wikipedia finns ett förtjänstfullt infopaket om kriget i Lappland med länkar externt.
Notera gärna, att Rovaniemi brändes till 90 procent ned av retirerande tyska trupper hösten 1944 under Lapplandskriget.
Kolla gärna:
http://www.veteraanienperinto.fi/svenska/siiviilit/frame/siviili_FR_7.h…
http://www.smb.nu/pos/01/04a_finland_i_krig.asp
http://www.yle.fi/elavaarkisto/?s=s&g=7&ag=66&t=&a=1859
http://www.marskinmaja.net/svenska/Lappis.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lapplandskriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_vinterkriget
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_forts%C3%A4ttningskriget
Litteratur:
Finland i krig: Del 3: 1944-1945. Ekberg, Henrik (red.)...
Tyvärr har jag inte kunnat belägga citatet/aforismen i de källor, som jag har till hands. Anais Nin var en mycket produktiv författare och om man visste från vilket verk citat är hämtat kunde man kanske försöka hitta en svensk översättning, men med ovanstående utgångspunkter är det för svårt!
Kanske en egen översättning skulle duga?
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
Det finns en hel massa filmer som är icke tillgängliga i bibliotek. Filmerna i bibliotek måste ha biblioteksrättigheter.
Jag kollade www.helmet.fi och Frank samsökning.
Finska filmarkivet har icke filmen i DVD- eller videoformaten i arkivet. (OBS: Arkivmaterial utlånas inte, det kan användas i arkivet).
Man kan ändå köpa Queen Christina i DVD formaten.
Till exempel i Filmifriikki www.filmifriikki.fi
Det gäller en ny bok som har kommit ut 2007. Vasa stadsbibliotek har inte ännu boken, men vi ska skaffa den nog.
Du kan fråga lite senare och göra en reservering.
Eero Erkko (18.5.1860-14.10.1927) var huvudredaktör till Helsingin Sanomat den största delen av året 1918. Under inbördeskriget kunde tidningen inte utkomma, det första numret (egentligen ett flygblad) publicerades 13.4.1918. Dessutom var Erkko arresterad av de röda 3.3.-12.4. När Erkko blev socialminister 27.11. fick han en tjänstledighet. Santeri Ivalo (Ingman) blev hans ställföreträdare i tidningen 1.12.1918. Eero Erkko var den centrala personen när Helsingin Sanomats föregångare Päivälehti grundades år 1889 och tidningens huvudredaktör till året 1903. Päivälehti hade flera tvister med den ryska censuren och Erkko måste tillbringa två år som landsflykting i USA (maj 1903-april 1905). Päivälehti indrogs år 1904, men Helsingin Sanomat...
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
På Vasa stadsbibliotek finns bara Finlands författningssamling, inte fördragsserien. Tritonia har fördragsserien på finska.
Kopior av den svenska texten kan man beställa som fjärrlån. Det går t.ex. via nätet:
http://lib2.vaasa.fi/fjarrlanebestallning/
eller här på Vasa stadsbibliotek
Noterna finns åtminstone i den här boken:
Koralbok till Svensk psalmbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, del 2
Boken är på hyllan i Marienhams bibliotek.
