Du kan förnya lån i webbiblioteket (http://bibliotek.narpes.fi/kiwebres/webform1.aspx?lang=sv).
För att kunna logga in i webbiblioteket behöver du en PIN-kod som fås vid ett besök på biblioteket. PIN-koder ges inte ut per telefon eller e-post.
Bäst är att gå in på Fordonsförvaltningscentralen AKEs hemsidor: http://www.ake.fi/AKE_SE/
Där hittar du information bredvidläsnings- och undervisningsmaterial samt deras kontaktuppgifter.
Du kan söka talböcker i HelMet htpp://www.helmet.fi Du kan börja söka med Valfria sökord och skriva på sökfältet Talböcker and not barnlitteratur (då får du 1002 träff).
Eller du kan skriva på sökfältet Skönlitteratur and not barnlitteatur och begränsa sökningen på Ljudböcker i stället för Alla medier (796 träff). Om man söker material på svenska, skall man använda svenska ämnesord.
I Böle finns Boken kommer-tjänsten, om du är intresserad av det http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kotipalvelu/
Eller du kan kontakta specialbiblioteket Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängligt form för alla dem, som på grund av skada eller sjukdom inte kan läsa vanliga tryckta böcker http://www.celia.fi/sv/web/guest/tietoa-celiasta
I vårt magasin i Böle finns några svenskspråkiga faktaböcker som behandlar om Syd- och Nordpolen:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=nordpolen&searchscope=12&m=1&l…
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
Faktaböcker om ämnet hittar du också i övriga Helmet-bibliotek. De här böckerna kan du beställa till Böle. Från följande länkar ser du den aktuella situationen i alla Helmet-bibliotek:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/?searchtype=X&searcharg=nordpolen&se…
Allakkatieto av Heikki Oja innehåller tabeller över kalendrar ända från 1754 fram till år 2081. Annandag påsk infaller givetvis alla år på en måndag, men i övrigt är helgdagarna tyvärr inte direkt utprickade här. Man måste därför kontrollera datumen för helgdagarna (antingen i Ojas bok eller i vilken almanacka som helst) och jämföra dessa med tabellerna.
På nätet kan man söka kalendrar åtminstone på följande adresser
http://www.almanakka.fi/?date=2025-7
http://www.paivyri.fi/index.php?dt=1725138000&ref=1&id=
Jag tror att om du vill bli en hajexpert är det nödvändigt att studera ganska många år, sannolikt på universitet.
Men kanske kan du börja banan till det om att arbeta ibland hajar, till exempel på Sea life:
http://www.visitsealife.com/Helsinki/sv/
Beträffande skönlitteratur hittar man ganska lätt några romaner som behandlar detta ämne med ämnesord incest och syskon: t.ex. Paul Austers Osynlig och Jeffrey Eugenides’ Middlesex. Det handlar dock om moderna historier. Ämnesord insesti och kulttuuri ger även några böcker som kanske redan är bekanta för dig som studerar i ämnet: t.ex. Myth and Mentality: studies in folklore and popular thought.
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
Den här dikten är som i original V. A. Koskenniemis Minä laulan sun iltasi tähtihin från diktsamlingen Sydän ja kuolema (1919). Hela diktsamlingen är inte översatt på svenska, men dikten har översatt åtminstone två gånger av Nino Runeberg ock Barbara Helsingius.
Nino Runebergs översättning är i den här noten:
- Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967)
Översättning av Barbara Helsingius finns i den här noten:
- Kanske en visa .. av Barbara Helsingius ; Red. Barbara Helsingius
Tyvärr har vi inte hittat psykoterapeuten du letade efter. Henry Egidius var en berömd psykologi, men hittade inte att han hade skrivit en bok du beskrev.
Det finns 12 självständiga stater i Sydamerika. Franska Guyana, Falklandsöarna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna räknas inte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydamerika
Via Åbo stadsbiblioteks webbtjänst http://www.turku.fi/kirjasto/posvenska/index.htm kan man söka med t.ex. ämnesorden torpparilaitos och torpparit.
Bland träffarna syns Matti Peltonen: Talolliset ja torpparit och Viljo Rasila: Torpparikysymyksen ratkaisuvaihe.
Med hjälp av Google finner man även en hel del sidor, genom att pröva sig fram med olika sökord. Exempelvis Lex Kallio, eller torparlagen 1918.
I Uppslagsverket Finland finns litteraturtips under uppslagsordet toprväsen.
Listan skulle bli ganska lång, som du kan föreställa dig! Jag ska ge dig några exempel här, men om du vill veta mera, är det bättre att gå till biblioteket där bibliotekarien kan hjälpa dig hitta flera författare.
Norska författare:
Fossum, Karin; Gaarder, Jostein; Hamsun, Knut; Holt, Anne; Loe, Erlend; Sandemose, Aksel; Ullmann, Linn.
Danska författare:
Blixen, Karen; Brögger, Suzanne; Hassel, Sven; Höeg, Peter; Kierkegaard, Sören.
Isländska författare:
Vigdis Grimsdottir; Hallgrimur Helgason; Einar Karason; Laxness, Halldor.
De stora förlorarna var Storbritannien och Frankrike: deras katastrofiala misslyckande att genomföra Suezkriget visade att deras tid som världsmakter var förbi. I Mellanöstern ersattes snart den brittiska dominansen av växande inflytande för USA och Sovjetunionen. Suezkanalen var av stort strategiskt värde för Storbritannien, som fick montera ner sina kolonialambitioner.
Källor:
http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/suezkrisen.html
Nationalencyclopedin
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Du hittar listor över finlandssvenska tidningar och tidskrifter på adresserna http://www.luckan.fi/tidningar och http://www.hurrar.net/tid/. Listorna är inte helt fullständiga, men nästan. Det som fattas är små föreningars medlemsblad o.dyl.
Här finns två: webb-version av Svenska Akademiens ordbok och Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://runeberg.org/svetym/
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...