Frågarens väldigt ambitiösa uppgift kan här bara i all korthet behandlas. Undevisningsministeriets hemsida kunde vara en lämplig startpunkt för uppsökandet av material. Här är adressen:
http://www.minedu.fi/uvm/kultur/allmanna_bibliotek/allmanna_bibliotek.h…
Det nya bibliotekspolitiska programmet hittas under adressen:
http://www.minedu.fi/uvm/kultur/allmanna_bibliotek/kir-pol-ruots.pdf
I undervisningsministeriets publikationsserie finns det verk som behandlar biblioteksväsendet. Det lönar sig utan vidare att kontakta undervisningsministeriets press- och kulturavdelning och fråga där. Kontaktuppgifterna hittas under adressen:
opm-kirjasto@minedu.fi
Mycket, och för frågaren antagligen ytterst relevant material, finns att hitta på...
Här är några tips.
WAHLSTRÖM, Eric: Gottfrid och Teodora
CARPELAN, Bo: Anders i stan
Anders på ön
Paradiset
Julius Blom, ett huvud för sig
NORDSTRÖM, Gunnar: Slutspel i helsingfors (kanske mera om sport)
SANDMAN-LILIUS: Främlingsgatan
LINDQUIST: Marita: Marielle och Madame
Marille och Vera-Teresa
KIHLMAN, Karin: Karin i tsarens Helsingfors (om gamla Helsingfors)
Och en faktabok: BJÖRNBERG, Bettina: Inte så illa, herr Engel
Boken i fråga är troligen Richard Scarrys The Adventures of Tinker and Tanker från början av 60-talet. Den handlar om en flodhäst och en mus, som kör en liten röd bil och gör olika saker, hjälper brandkåren att släcka en eld, går på äventyr med pirater, reser till Afrika osv. Men tyvärr kunde jag inte hitta boken på svenska.Jag bifogade ett par bilder om Tinker och Tanker.
Puls (på finska Syke) var ett tidigare namn på den portal som sedan år 2002 går under namnet Biblioteken.fi (på finska Kirjastot.fi). Adressen är http://www.biblioteken.fi
Länkbiblioteket (på finska Linkkikirjasto) är en del av den verksamhet som försigår på webbplatsen Biblioteken.fi. Länkbiblioteket innehåller uppemot 10 000 stycken länkar, varav cirka 1500 svenska. Det är fråga om ett urval, sammanställda av folkbiblioteken samt andra finländska bibliotek, som är såväl systematiskt uppställt som försett med innehållsbeskrivning. Adressen till själva Länkbiblioteket är http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp och en utförligare presentation av detta virtuella bibliotek finns till hands här http://www.biblioteken.fi/page.asp...
Tyvärr kan jag inte hitta den information du söker ur stadsbibliotekets källor och råder dig därför att kontakta Konstindustriella högskolans bibliotek vars kontaktuppgifter är: Tavastvägen 135 A, 00560 Helsingfors,Informaatiker (09) 756 30245
Telefax (09) 756 30246 eller något antikvariat i staden, t.ex. Wenzel Hagelstam. Du kan också bekanta dig med Hagelstam på följande webbsida:http://www.yle.fi/tv1/antiikkia/sivut/esittelysivu.htm
Det tycks vara tämligen svårt att göra någon direkt terminologisk skillnad mellan de allmänna uttrycken "webbpublikation" och "publikationer online".
Med båda avses publikationer som är direkt tillgängliga på webben. Uttrycket "publikationer online" tycks förekomma oftare i officiella svenska sammanhang, visar träffarna i en Googlesökning.
Jag hittar inga direkta källor där man finner belägg för terminologiska distinktioner mellan uttrycken. En aspekt som kunde anläggas är tillgängligheten. Men jag tycker mig inte heller via Googlesökning finna någon skillnad, som skulle implicera att "webbpublikationer" oftare är avgiftsbelagda än "publikatiner online", eller vice versa.
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-...
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
Listan skulle bli ganska lång, som du kan föreställa dig! Jag ska ge dig några exempel här, men om du vill veta mera, är det bättre att gå till biblioteket där bibliotekarien kan hjälpa dig hitta flera författare.
Norska författare:
Fossum, Karin; Gaarder, Jostein; Hamsun, Knut; Holt, Anne; Loe, Erlend; Sandemose, Aksel; Ullmann, Linn.
Danska författare:
Blixen, Karen; Brögger, Suzanne; Hassel, Sven; Höeg, Peter; Kierkegaard, Sören.
Isländska författare:
Vigdis Grimsdottir; Hallgrimur Helgason; Einar Karason; Laxness, Halldor.
Det finns 12 självständiga stater i Sydamerika. Franska Guyana, Falklandsöarna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna räknas inte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydamerika
Via Åbo stadsbiblioteks webbtjänst http://www.turku.fi/kirjasto/posvenska/index.htm kan man söka med t.ex. ämnesorden torpparilaitos och torpparit.
Bland träffarna syns Matti Peltonen: Talolliset ja torpparit och Viljo Rasila: Torpparikysymyksen ratkaisuvaihe.
Med hjälp av Google finner man även en hel del sidor, genom att pröva sig fram med olika sökord. Exempelvis Lex Kallio, eller torparlagen 1918.
I Uppslagsverket Finland finns litteraturtips under uppslagsordet toprväsen.
De stora förlorarna var Storbritannien och Frankrike: deras katastrofiala misslyckande att genomföra Suezkriget visade att deras tid som världsmakter var förbi. I Mellanöstern ersattes snart den brittiska dominansen av växande inflytande för USA och Sovjetunionen. Suezkanalen var av stort strategiskt värde för Storbritannien, som fick montera ner sina kolonialambitioner.
Källor:
http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/suezkrisen.html
Nationalencyclopedin
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Du hittar listor över finlandssvenska tidningar och tidskrifter på adresserna http://www.luckan.fi/tidningar och http://www.hurrar.net/tid/. Listorna är inte helt fullständiga, men nästan. Det som fattas är små föreningars medlemsblad o.dyl.
Om du söker telefonnummer i Finland, är det enklast att ringa till +358 202 05 och fråga. Servicen kostar lika mycket som ett vanligt samtal till Finland.
Eniro.fi finns inte mera. Vi har fonecta.fi i stället, men sidan är tyvärr bara på finska.
https://www.fonecta.fi/
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde.
Källor: https://www.aamulehti.fi/a/...
Här finns två: webb-version av Svenska Akademiens ordbok och Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://runeberg.org/svetym/
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...
