Reuters rutor på Forskningscentralen för de inhemska språkens hemsida är en bra källa när man vill veta mer om språkbruket beträffande förändra och ändra. Adressen är http://www.kotus.fi/svenska/spalter/. Slå upp ordet förändras i sökordsregistret.
Närvårdare kallades tidigare primärskötare. Förr i tiden användes yrkesbeteckningen hjälpsköterska. Var vänlig och precisera din andra fråga en aning så skall vi försöka svara på den.
Enligt Suomen kirjailijat 1945-1980 : Finlands författare 1945-1980 dog Arne Teodor Törnudd 2.3.1954 i Åbo. Året tycks vara fel i boken, en familjmedlem av Arne Törnudd skickade oss följande personalia:
Arne Teodor Törnudd, f. 1878 i Åbo, d. 1959 i Åbo. Föräldrar: Försäkringsdirektör Alexander Törnudd och Carolina Candelin. Gift 1905 i Biarritz med Hanna Matilda Svanström. Barn: Atle 1907, Inger 1910, Egil 1919. Student från Svenska klassiska lyceum i Åbo 1899. Fil.kand i Helsingfors 1904, filosofiska studier vid Sorbonne 1906-07. Rektor och lärare vid Åbo svenska samskola 1909 - 45, fortf. lärare til 1953. Föreståndare för Åbo svenska arbetarinstitut 1919 - 43. Filosofie doktor h.c. vid Åbo Akademi 1952.
Skådespelen "Göran Ring", "En...
Paavolainens forskning är central och redovisas i den bok ni läst i sammandrag.
Seppo Marttinen har skrivit Viipurin lääninvankilan historia. dvs Viborgs länsfängelses historia. Boken är utgiven 2006 i serien Acta poenologica, ISSN 1795-0708 ; 2/2006, 951-53-2824-1. Det förefaller troligt, att händelsenb skulle behandlas här.
Jkag har inte hittat källor på svenska som skulle redogöra just för denna händelse.
Finlands historia behandlas föredömligt i wikupedia och där finns en omfattande källförteckning med hänvisningar också till tillgängliga på nätet. Bland källorna finns några engelska som kunde vara av intresse, såsom
James Millar toim. (2004): Red Guards. Teoksessa: Encyclopedia of Russian History, s. 1274. ISBN 0-02-865907-4.
Risto...
Produkten "Solidott" kallas på sidan http://www.gittes.se/butiktillbehor.html för mellanlägg, vilket är det gångbara ordet i Sverige och Finland.
På finska är motsvarande ord i broderisammanhang ”tukikangas”. Se t.ex. http://www.smfimac.fi/products/tuoteluettelo/pages/42_46.pdf.
Med hjälp av detta ord kan man hitta olika produkter i Finland
Det finns flera orsaker till att vi i Borgå inte erbjuder strömmande ljudböcker eller e-böcker åt våra kunder. Finland ligger lite efter Sverige i utvecklingen på området och vi har väntat på att det skulle finnas ett motsvarande utbud åt våra finskspråkiga kunder. Det som Jakobstad erbjuder kommer ju från Sverige och finns enbart på svenska. I proportion till användarunderlaget skulle kostnaderna i detta skede bli för höga. För tillfället måste vi vara extra sparsamma. Det vi har att erbjuda är några titlar med CD-skiva i MP3-format samt lite flera titlar där det i samma fodral med ljudböckerna på CD finns en CD-skiva i MP3-format. Idealiskt vore ju om även andra kommuners invånare kunde låna ur Jakobstads utbud.
Lars Hamberg har skrivit en artikel: Evert Taube och Finland, som publicerades i de finlandssvenska dagstidningarna Vasabladet och Hufvudstadsbladet under 1980-talet.
Författare: Hamberg, Lars
Titel: Evert Taube och Finland.
Vasabladet (Vbl)
Datum 1982-03-06
Hufvudstadsbladet (Hbl)
Datum 1983-04-01
Källa: Artikelsök
Boken finns endast i Malmö högskolas bibliotek, men där är den utlånad och förfallodagen är 17.02.2012.
Tyvärr fanns ej uppgifter om boken är reserverad i LIBRIS. Så det kan ta upp till en månad innan boken är i Vasa
Du bör fylla i fjärrlåneblanketten tex på nätet eller något bibliotek. Ifall du inte får upp länken med fjärrlåneblanketten nedan, googla: ”fjärrlån vasa”. Gå sen in på fjärrlåneblanketten och fyll i den noggrant och sänd iväg den och kolla att du får meddelande att epostmeddelandet farit iväg.
Här kommer du hoppeligen in på fjärrlåneblanketten :
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Till exempel på Helmet-biblioteken i huvudstadsregion finns det Kari Rydmans notsamlingen Under rönn och syren : fem sånger till ord av Zachris Topelius. Det är möjligt att ha det till ditt eget bibliotek som fjärrlån. Här finns information om Malax bibliotekets fjärrlån:
http://biblioteket.malax.fi/index.php/se/tjaenster/fjaerrlan.html
Vi har inte hittat digitalt material av denna kompositasion, men orden till dikt kan du hitta här:
http://runeberg.org/topesang/b0041.html
- Design i fokus för produktutveckling: varför ser saker ut som de gör? / Kenneth Österlin. Den här boken finns i Åbo Akademis och Hankens bibliotek: 3. (2010) och 2. omarbetade upplaga (2007) och i Tritonia, Konstuniversitetens bibliotek och Arcadas bibliotek: 1. upplaga (2003).
- Allt du behöver veta om design management / Kenneth Österlin. Boken finns i Hankens och Tritonias bibliotek.
De här kunskaper och mer information om biblioteken kan du se från bibliotekens samkatalog Melinda:
http://linda.linneanet.fi/F/RGQSE6QQG6IL34TGXY1EP2JK242HINV6VA7TRGRAEB9…
Tyvärr verkar det som att dikten 'Kansa kalliolla' inte finns som en svensk översättning. Det finns i överlag förvånansvärt lite Leino på svenska. Enligt Eino Leino -föreningen har bara följande böcker kommit ut på svenska: Den unga kvinnan (Nuori nainen, prosa), Lyriskt urval (lyrik), Helkasånger ´(Helkavirsiä, lyrik) och Inför allmaktens anlete (Alla kasvon kaikkivallan, prosa). 'Kansa kalliolla' finns i diktsamlingen Ajan aalloilla som har inte blivit översatt till något annat språk. 'Kansa kalliolla' finns tydligen inte heller i lyriksamlingen Lyriskt urval. Alla översättningar är även väldigt gamla. Mer information är tillgänglit genom Eino Leino -föreningen och det Finska Litteratursällskapet.
- Bluesette, belgisk kompositör Jean-Baptiste Frédéric Isidore ”Toots” Thielemans, 1961
- Cornette, holländsk kompositör Arie Maasland, pseudonym Malando, 1940
- Dukke Lise, kunde det vara: Sov dukke Lise, dansk kompositör Elith Worsing, 1923
- Get off my Bach, engelsk kompositör George Shearing, kanske 1955 på vinylsivan Shearing in hi fi:
http://newfirstsearch.oclc.org/WebZ/FSFETCH?fetchtype=fullrecord:sessio…
Granada- Marsch Espagnol, tyvärr hittade jag inte den här melodin
Festpolonäs, kanske Festpolonese, norsk kompositör Johan Svendsen, 1873:
https://no.wikipedia.org/wiki/Festpolonese
Laura-valssi, hittade tre: 1. finsk folkmelodi 2. finsk kompositör Axel Wirzenius 3. österrikisk kompositör Karl Millöcker:
https://viola.linneanet.fi...
Bollar i stora mängder tycktes vara lagom svårt att hitta. Bilderböcker med bollar och ballonger finns nog, tex. Sandberg, Inger, Lilla Anna leker med bollar; Lindgren, Barbro, Max Boll; Yeoman, John, Titta vi flyger!; Cousins, Lucy, Mollys färger; Sindt, Ulf, Ebba och Ester; Linde, Gunnel, Mitt i natten; och Johanssen, Hans, Ballongsagan. Dessutom finns det en bok för småbarn, där olika slags bollar beskrivs, men den tycks tyvärr endast ha översatts på finska; Marin, Lise, Nallen pallot.
Det är möjligt att låna böcker eller annat material från annat bibliotek som fjärrlån. Mer information här nedan:
https://www.bibliotek.ax/web/arena/ill-request
Utan att göra en mer omfattande utredning inom biblioteksvärlden är det svårt att säga om bibliotekarier i allmänhet känner till utrycket eller vanan i fråga. Det verkar vara bokmagi som försvunnit under tidens lopp och inte en folkberättelse som förekommer till exempel under studierna för behörighet till bibliotekarie. Det finns åtminstone ingenting liknande på biblioteken nuförtiden.
Det finns ett liknande uttryck på finska: ”joka tämän varastaa sitä piru rakastaa” som användes för länge sen, antagligen med samma betydelse, fast inte inom biblioteken. Om biblioteksböcker har haft ramsor skrivna på dem, har det möjligen varit donerade böcker. Enligt Kansalliskirjasto-lehti 1/2016 var det vanligt att ramsan skrevs på en Bibel eller...
Jag har gått igenom citat av Antoine de Saint-Exupéry http://evene.lefigaro.fr/citations/antoine-de-saint-exupery och letat i den engelska översättningen av Lille prinsen https://www.odaha.com/antoine-de-saint-exupery/maly-princ/the-little-pr… , men kan inte hitta det här citatet. Citatet hittar jag nog i Goodreads och en artikel, men inte var den finns i Saint-Exupérys verk. Jag hittar det inte heller på de svenska citat-sidorna. Om den ursprungliga texten skulle hittas, kun man läta efter en översättning, men i det här fallet borde man gå igenom hela Saint-Exupérys produktion. Jag skickar ännu frågan till bibliotekariernas gemensamma epostlista och tar kontakt senare, om jag får mera information.
