Några böcker om den allmänna politiska bakgrunden:
-Polvinen, Tuomo
Between East and West : Finland in international
Politics 1944-1947. - 1986.
-Jussila, Osmo
Finlands politiska historia. - 2000.
-Meinander, Henrik
Finlands historia 4. - 1999.
-Paasikivi, J.K.
J.K.Paasikivis dagböcker 1944-1956, del 1 : Vid
katastrofens rand (26.6.1944-10.2.1947). - 1985.
-Leino, Olle
Vem tackar Yrjö Leino : ett mäskligt dokument om Finlands
kommunistiska inrikesminister 1945-1948. - 1973.
-Allison, Roy
Finland's relations with the Soviet Union 1944-1984. -
1985.
-Söderhjelm, Johan Otto
Tre resor till Moskva. - 1970.
-Bonsdorff, göran von
Svenska folkpartiet 4 : 1939-1956. - 1994.
-Hornborg, Eirik...
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
Peter Hoegs senaste bok har i svensk översättning utkommit i februari detta år, enligt förlaget.
Huvudstadsregionens bibliotek har en gemensam biblioteksdatabas, HelMet, här man kan se vilka nya titlar, som intresserar i nyhetsförteckningen:
http://www.helmet.fi/ftlist*fin
Biblioteken köper in medier, registrerar dem och utrustar dem för utlåning. Detta brukar gå snabbt! Kolla gärna:
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
Vichtis bibliotek hittas på:
http://vihti.kirjas.to/
Dikten är i Rilkes diktsamling Das Stundenbuch och i tredelande bokens första del (Buch vom Mönchlischen Leben). Boken är översatt i svenska med namn Timmarnas bok.
Enligt de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog LIBRIS finns det endast en upplaga av boken.
Livet efter 60 / Ann Lindgren, red. ; Astrid Johansson...
ISBN 91-634-0815-5 (korr)
1. uppl.
Stockholm : Liber utbildning, 1994
Svenska ix, [1], 214 s.
"Sohlmans musiklexikon" och den finska versionen "Otavan iso musiikkitietosanakirja", som används som auktorität i Bibliotekets musik materialets registering till databaset, säger att Frederik Pacius dog 8.1.1891 i Helsingfors.
I Vasa stadsbibliotek på samhällsavdelningen i första våningen finns boken Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirja 1994, Del B. I boken ingår det efterfrågade beslutet. Beslutet är bara på finska i boken, eftersom lösningsredogörelsen uppgörs på det språk varpå beslutet har getts. Ni kan komma och låna boken eller kopiera beslutet.
Jag hittade inte Lille prinsen skriven av Sfar från något bibliotek i Finlad eller Sverige. Förmodligen är den inte översatt till svenska. Om den blir översatt, ska vi skaffa den till vårt bibliotek.
Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat:
Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit:
Taipale, Päivi : Myrskylän historia. 1 : esihistoria. 978-952-92-7977-7. Utgiven av Myrskylän kunta, (Mörkoms kommun) 2010
Den här boken finns i båda katalogerna. Min översättning av namnet: Mörskoms historia 1 – förhistorien.
Följande bildverk finns också i båda katalogerna:...
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
Tyvärr är detta inte möjligt. Helsingfors stadsbibliotek och Mariehamns bibliotek tillhör inte till samma bibliotekssystem. Du kan på eget ansvar återlämna böcker per post till vilket av Helmet-biblioteken (Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek) som helst. Låntagaren ansvarar för lånet tills det anlänt till biblioteket.
Enligt Boksampo.fi (Kirjasampo.fi), den finländska webbtjänsten för skönlitteratur, är dikten "De lånade krubban" skriven av den svenska biskopen, men också poeten NILS Bolander. Dikten finns i hans Valda dikter (på sidan 22, 1960).
En del av dikten kan också läsas i Boksampo:
http://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Aue0c7473c-b7f3-40d8-b3f7-2bc8…
Hela dikten finns till exempel på bloggen Hedvigs bokhylla:
http://hedvigsbok.blogspot.fi/2012/09/stormen-och-tradet-och-nils-bolan…
På Helmet-biblioteken (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) finns det bara en svensk lyriksamling av Rumi: Vassflöjtens sång. Man kan inte vara säker på hur dikten har översatts till svenska, men dikten du frågade efter verkar inte finnas i den här boken.
Enligt Melinda (finländska bibliotekens samkatalog) finns det bara några svenska översättningar av Jalal ad-Din Rumis böcker på finska bibliotek:
http://melinda.kansalliskirjasto.fi/F/ILDXGJT9YNBY6XH94A9PVAMT1NVUHU879…
Enligt Libris (Sveriges nationella bibliotekssystem) finns det flera i bibliotekens samlingar i Sverige:
http://libris.kb.se/hitlist?f=ext&q=f%c3%b6rf%3arumi+spr%c3%a5k%3aswe&r…
Kanske är det värt att fråga deras Fråga biblioteket-tjänst om saken:
http://www.kb...
Du kan läsa om Millennium Dome i Encyclopaedia Britannica https://www.britannica.com/topic/Millennium-Dome
Millennium Dome som numera kallas för The O2 är en stor kupolformad byggnad i London, som ursprungligen öppnades år 2000. Under år 2000 hyste Millennium Dome en millennium-utställning.
Byggnaden var sedan stängd fram till år 2007, då nöjescentret The O2 öppnade i byggnaden.
På The O2:s webbplats finns information om den nuvarande verksamheten. https://www.theo2.co.uk/
Vi vet inte om det finns något ord till den här stilen. Det troligen kommer an på författaren också. Kanske författaren strävar efter mer trovärdighet, eller vill skapa en riktig stämning med utländska ord.
När du läser med en baby är tjockblåsböcker praktiska.
En större bebis kan vända sidorna själva.
Helmet-sök tjockbladiga böcker: https://haku.helmet.fi/iii/encore/search/C__Stjockbladiga%20b%C3%B6cker__O-date__U__X0?lang=fin&suite=cobalt
Annika Sandelin & Anna Söderström Helsingfors stadsbibliotek har skapat en lista över böcker för småbarn: http://www.helmet.fi/download/noname/%7B880BCB6D-3FAB-430A-8671-1510E07DF2C1%7D/39294
