Louisa May Alcotts trilogin Little Women tillhör de här böckerna: Little Woman or Meg, Jo, Beth and Amy (1868), Little Men: Life of Olumfield with Jo's Boys (1871) och Jo's Boys and How they Turned Out: A Sequel to "Little Men" (1886). Det finns ochså den andra delen av Little Woman, som heter Good Wives (1869), som har också publicerat tillsammans med Little Women.
https://en.wikipedia.org/wiki/Louisa_May_Alcott
På svenska har de här böckerna översatt såhär:
Little Women
- Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy: en tafla ur lifvet i hemmet (Anonym översättning, 1871)
-Unga kvinnor (översättning Ebba Nordenadler, 1928)
- Unga kvinnor (översättning Sonja Bergvall, 1937)
- Unga kvinnor (översättning Ingalill Behre...
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
Arbetsministeriet har en söktjänst där man kan söka fram yrkesbeskrivningar. Slå upp närvårdarens yrke på sidan
http://www.mol.fi/webammatti.cgi?ammattinumero=10610&kieli=01
Recept på finskt matbröd kan du hitta i internet på sidorna
http://hem.passagen.se/to72r/recept/bread/mb15.htm
http://hem.passagen.se/lenjoh/bakning/finskt.htm
http://hem.passagen.se/solovetski/ klicka på sidorna
Rysk/finska recept
C. B. Kvikant: Tunga Sektionen 1 i Vinterkriget
- Frank
(http://monihaku.kirjastot.fi/frank/frankcgi.py/index)
hittar inga från bibliotekens databaser.
Det handlar sig om kapten Birger Kvikants anteckningar. Han var kommendören av den tunga sektionen 1 i vinterkriget. Anteckningarna har publicerats i 'Tykkimies 2000 - Suomen kenttätykistön säätiön vuosikirja nro 23' på finska (en artikel på ungf. 15-sidor). Texten i Arvet efter Veteranerna - Ett Självständigt Fosterland, "Summa februari 1940 C. B. Kvikant" är en del av denna artikel. Kvikant stupade i fortsättningskriget, se Suomen sodissa 1939-1945 menehtyneiden tiedosto, http://kronos.narc.fi/menehtyneet/ , Karl Birger Valdemar Kvikant http://kronos.narc.fi/menehtyneet/index.php?id=...
I boken Sex & sånt av Katerina Janouch (Natur och Kultur, 2006) hittar du information om olika preventivmedel: kondom, p-piller, mini-piller,pessar, spiral, hormonspiral, p-stavar, p-sprutan. Boken finns på biblioteken i t.ex. Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Esbo, Borgå och Helsingfors
Du kan också ställa frågor via nätet: gå till http://www.rfsu.se/frageladan.asp (RFSU:s frågetjänst) eller
http://forum.folkhalsan.fi/consultation/ (Folkhälsans frågetjänst).
Om du inte får svar på dina frågor är det bäst att kontakta den som har hand om preventivrådgivningen på din boendeort.
Titta gärna på http://www.finlex.fi, välj svenska och skriv sökord. Med sökordet allemansrätt* får man en sådan resultat:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/haku.php?search%5Btype%5D=pika&se…
Till ex. enligt naturvårdslags 36 § (23.6.2005/506):
"Förbudsskyltar
Inom ett mark- eller vattenområde får inte sättas upp en skylt med förbud mot att färdas eller stiga i land på området eller som annars begränsar «allemansrätten» och för vars uppsättande det inte finns någon lagstadgad grund."
Och enligt strafflag: 14 § (24.8.1990/769)
Om «allemansrätt»
Detta kapitel gäller inte insamling av torra grenar, kottar eller nötter som har fallit till marken, plockning av vilda bär, svampar och blommor eller, med undantag av lav och mossa,...
Litteratur:
Tamillern : en liten illerhandbok med det viktigaste om skötsel, sjukdomar, avel, utställningar och beteende hos illrar av Lena Andersson
Hos djuren på Skansen av Anna Roos
Svenska tamiller föreningen har en bra hemsida med uppgifter om illern:
http://www.canit.se/~stif/illern.htm
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Referensavdelningarnas betydelse och samlingar har minskat med all information som är tillgänglig via Internet.
Huvudprincipen är att material från refrensavdelningen inte lånas ut.
Diktaren är Countee Cullen (1903 - 1946) och dikten heter på engleska Incident.
http://baltimoreauthors.ubalt.edu/writers/counteecullen.htm
https://allpoetry.com/Incident
https://arriannaplaney.wordpress.com/2011/02/19/poem-countee-cullen-incident-1925/
https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/verk/11700
Hur vill du få översättningen accepterad? Topelius dog 1898 och dikter och andra texter som han har skrivit är inte skyddade av upphovsrättslag i Finland. Du behöver inte tillåtelse för att utge översättningen. Upphovsrättslagen finns på http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404.
Nuförtiden är det lätt att ge ut översättningar på internet. Om du vill ha en kommersiell förläggare för dikten, är det inte lika lätt. Jag vet inte vilket språk har du översatt dikten till, men du kan sända den till förläggare som ger ut dikter. Vanligen är dikter utgivna som antologier med många dikter.
Enligt din e-postadress frågar du säkerligen från Sverige. Svenska kyrkan har svarat på din fråga på följande sätt:
"Vad jag känner till finns det inget klart och tydligt förbud mot att ta med sig hunden in i kyrkan och man kan inte bli straffad, men jag tycker personligen att det är högst olämpligt att göra det, främst på grund av allergiskäl."
Du kan läsa hela svaret här:
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=772733
I Finland är praktiken tydligen liknande. Ingen lag förbjuder saken.
Enligt Finlands grundlag 11.6.1999/731 – uppdaterad lagstiftning – finns det en paragraf för ämbetsperiod i följd.
54 §
Val av republikens president
"Republikens president utses genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten skall vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd."
Inga förändringar kom till paragraf 54 i Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011, som trädde i kraft den 1 mars 2012.
Finlands grundlag 731/1999
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731
Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20111112
I boken Uusi perustuslakimme (2000), skriven av Antero Jyränki finns följande text (...
"Det flertydiga plurala (se ml. 3.3.1) namnet innehåller möjligen ett natur- eller ägonamn på Kyrn-, bildat till korn 'säd'. Enligt ett tolkningsförslag innehåller Kinna pluralis av en motsvarighet till fornvästnordiskans kinn 'bergssluttning'."
Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003. s. 166.
http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT01.pdf
Enligt evolutionsteorin sexuell selektion förklarar varför hanar och honor ser olika ut. Tuppar med en stor röd tuppkam och skägglapp och stora färggranna stjärtfjädrar är attraktivare hos honorna. Läs mer om naturligt urval och sexuellt urval: Darwin, Charles : Om arternas uppkomst , 2005; Dawkins, Richard : Så gick det till : bevisen för evolutionen, 2010. På finska : Peiponen, Valto A. Linnun silmin : lintujen näköaisti, ulkonäkö ja sukupuolivalinta, 2000.
Sången "Kärleken är" finns tillgänglig i huvudstadsregionens bibliotek i bl.a. följande publikation:
Tjejernas bästa : Klassiska sånger inspelade av kvinnliga artister. Här finns text, melodistämma och gitarrackord.
Se tillgänglighet och andra alternativ,
http://www.helmet.fi/
Från år 509 före Kristus blev staden Rom en republik. Roms grannar bestod av många olika folkslag med konflikter, som romarna var skickliga på att utnyttja. Romarna började nu utvidga sitt område åt alla håll genom strider med grannfolken. En av romarnas metoder för att hålla ordning på det allt större riket var att flytta ledare från det erövrade området till Rom. Dessa ledare fungerade då som garanter för att hemländerna höll sig lugna. Omkring 200 före Kristus var hela Italien romerskt. Genom krigen med Kartago i Nordafrika blev Rom den starkaste sjömakten i Medelhavet och kunde efter hand lägga under sig alltfler områden och riken.
Det lönar sig att läsa allmänna och historiska uppslagsverk om man vill ha reda på mer om de stora dragen...
På föreningen Rymdforums www-sidor (http://www.rymdforum.nu/)
finns det mycket information om rymden och rymdraketer. Så heter det om rymdraketens motor:
En raketmotors syfte är att omvandla den kemiska energin från förbränningen till rörelseenergi
Då rörelseenergin kan skrivas 1/2 * Massan * Hastigheten i kvadrat, inser man att get gäller att få
förbränningsprodukterna att åka ut motorn med så hög hastighet som möjligt. En bra raketmotor
som använder väte och syre som "bränslen" kan idag ge utloppshastigheter på c.a 4 km/s.
Sätt att generera höga hastigheter är dels valet av bränsle (hög energi)
men även höga tryck i brännkammaren. För att höja trycket kan man dels ha högt tryck i bränsle-
tankarna, vilket är bra för små motorer och små...
