Tyvärr hittade vi inte ifrågavarande dikt på svenska. Vi har också varit i kontakt med Kainuun Eino Leino seura. Även de har inte sett ifrågavarande dikt på svenska...
En hel diktbok av Bo Setterlind översatt till finska finns ej. Det finns dock en del dikter som har översatts och publicerats, men tyvärr hittar jag inte dikten som ni frågar efter bland dem. Bo Setterlinds översatta dikter kan hittas i serien Uskon lyriikkaa 1-3:
Suurempi kuin sydämeni (del 2)
Synligt och osynligt/Näkvyä ja näkymätön
Evighetens våglängd/Ikuisuuden aallonpituus
Inför morgondagen/Ennen huomispäivää
Det ringer på dörren/Ovikello soi
och Lähteenkirkas hiljaisuus (del 3).
Förnekarens möte med Herre/Kieltäjä kohtaa Herran
Grottan/Luola
Andan från Efesos/Henkäys Efesosta.
Sången heter "Färdemannens psalm" (Op. 18 nro 1), namnet till tonsättare är Ilmari Hannikainen. Svenskt text är av Nino Runeberg, originaltext på finska har skrivits av Hilja Haahti.
Ord och musik till sången finns till exempel i en finsk sångbok som heter "Suuri toivelaulukirja 3".
Ta kontakt med förläggaren F-Kustannus:
http://www.f-kustannus.fi/english.htm
Tyvärr finns det inte en sådan skriftlig list som du kanske menar, men du kan söka finlandssvenska ungdomsböcker i databasen FENNICA http://fennica.linneanet.fi/ ,som är Finlands nationalbibliografi.
Gör så här:
- klicka ordet Sök
- skriva till sökrutan: UDK:839.79 -3 (024.7)(det är en UDK-klass till finlandssvensk barn/ungdomslitteratur) och välj sökmetod: klassifikation
- klicka ordet Sök
Du kommer att ha 1926 titlar, men sedan kan du begränsa resultatet. Klicka ordet Begränsa och välj språket: svenska. Kom ihåg att klicka sedan Begränsa. Du borde ha nu 1176 titlar. Om det ändå känns för mycket, så kan du göra mera begränsningar, till exempel med utgivningsår.
I Allergi- och astmaförbundets Internet-sidor finns det mycket information om allegisanering:
http://www.allergia.com/index.phtml?menu_id=37&lang=1
Materialet är till största delen på finska. Sveriges astma- och allegiförbundets sidor finns här:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
De här böcker kunde vara nyttiga för dig:
- Allergisanering hemma / Christina Landerslev, Karin Vaarning (1995)
- Allergiboken : frågor och svar om allergi och annan överkänslighet / [manus: Gerd Bennich] (1994)
På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
Bibliotekarieutbildning i Finland kan fås vid Åbo Akademi, Tammerfors- och Uleåborg universitet.
Åbo Akademi är dock det enda universitetet i Finland som erbjuder denna utbildning på svenska. Läs mera på http://www.abo.fi/student/presentationiif
Tampereen Yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
Oulun yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
Såvitt jag vet finns det ingen biografi över greven.
Några artiklar om Källskär och greven:
I tidskriften Vi ingick 1994 en serie artiklar av Lars Westman. Artiklarna ingick i åtminstone följande nummer: 24/25, 26/27, 28/29, 30/31, 32/33, 34/35, 36.
Sköna hem 1980:2, Huset vid havet (Källskär) / Lidia Sundelius
Birka 1999:6-7, Juvelen i den åländska arkipelagkronan / Helena Wetterström
I nedanstående bok finns greven omnämnd i ett kapitel på fyra sidor "Lorden från gränden".
Tell, Johan
But I'm Swedish : [och 58 andra nyfikna nedslag i exotiska miljöer
såväl långt hemifrån som runt knuten] / av Johan Tell. - Vagabond
Originalupplaga 1999. - 00101313. - 00101314
ISBN 91-973385-4-0
Materialet finns...
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
Östermyra är inte eller har inte varit Seinäjoki-stadens, köpingens eller kommunens officiella namn. På webbsidor av Institutet för de inhemska språken skriver Mikael Reuter på artikel Officiella ortnamn så:
"Myten om att Seinäjoki skulle heta Östermyra på svenska är det också bäst att ta kol på – Östermyra är eller var en gård i Seinäjoki."
Artikeln kan man läsa här:
https://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1988/officiella_ortnamn
Skogsindustri, teknologiproduktion och metallindustri är Finlands viktigaste inkomstkällor. Finland är också världens största producent av mobiltelefoner.
Källa: http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/nordiska-laender-faeroearna-gr…
ICC aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.
Källa: Nationalencyklopedin
Läs mer på
http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_brottm%C3%A5lsdomstolen
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____353.aspx
ICCs hemsida (på engelska)
http://www.icc-cpi.int/Menus/ICC?lan=en-GB
Böcker:
Eriksson, Lars: FN - globalt upprag. Stockholm: FN-förbundet, 2005. ISBN: 91-7294-083-2
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Stockholm : Fritzes offentliga publikationer: 2001. ISBN 91-38-21388-5
Schabas, William A: An...
Det finns verkligen ingen svensk barnvisbok som är översatt till finska.
Man måste söka enskilda visor i olika böcker. Suuri lastenlaulukirja 1 och 2 och Musiikkia muksuille av Ritva Ollaranta innehåller ganska många klassiska barnvisor som finns på båda språk.
t.ex.
Musiikkia muksuille: Pienet sammakot = Små grodorna,
Hämä-hämä-häkki = Imse vimse spindel
Oravalla puussa = Ekorren satt i granen
Suuri lastenlaulukirja 1:
Ollin marjamatka = Mors lilla Olle
Bää, bää karitsa = Bä, bä vita lamm
Suuri lastenlaulukirja 2:
Pienelle pajulle = Videvisan o.s.v.
Du har alldeles rätt i att latinska sub- betyder under eller nära.
(Bo Bergman, Ordens ursprung, 2007)
Ordet substantiv kommer från latinets substantivus som betyder självständig, som kan bestå för sig själv. Det latinska ordet substantivus kommer i sin tur från substantia som betyder väsende, innehåll, beskaffenhet.
(Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 2: o-ö, 1980)
Det är väldigt svårt att bedöma priset på din bok, eftersom du berättar så lite om den. Din fråga är dock intressant.
Vissa biblar från 1800-talet är ganska värdefulla. De kan vara värda till exempel tusentals dollar. Men alla är inte särskilt dyra. Vissa kostar bara hundra eller några hundratals dollar. Du kan förmodligen köpa en för mycket mindre än hundra dollar.
Trycktekniken var ganska effektiv redan 1878, och många biblar producerades då. Deras värde beror på många saker, kolla ställen där föremål som gamla böcker säljs på Internet.
Jag hoppas att det här svaret inte avskräcker dig. Alla böcker är själva värdefulla och många av dem har också ett betydande ekonomiskt värde.
Det finns inte många gamla svenska filmklassiker i DVD-format i Helmet-bibliotekens samlingar. I de flesta gamla filmer som finns i samlingarna talar man finska (texten är naturligtvis på svenska) och filmerna är ganska ofta i VHS-format. Här finns ändå några:
- Stormskärs Maja / regi Åke Lindman
- Fanny och Alexander / manus och regi Ingmar Bergman
- Höstsonaten / manus och regi Ingmar Bergman
- Tystnaden / manus och regi Ingmar Bergman
- Smultronstället / manus och regi Ingmar Bergman
- Scener ur ett äktenskap / manus & regi Ingmar Bergman
Filmen måste också ha en uppvisningrätt för att den ska kunna visas offentligt. Tyvärr har jag inte hittat en enda film ni önskade, som kan uppvisas offentligt till exempel i servicecentraler.
Tjänsterna varierar beroende på biblioteket. Referensavdelningen har traditionellt haft en samling av böcker som används endast i biblioteket, och som därför alltid finns i hyllan.
Ofta kan man ta åtminstone fotokopior och tjänstemännen gör också informationssökningar.
Referensavdelningens betydelse kan ha blivit lite mindre under de senaste åren, en orsak kan vara att det i dag finns så många special databaser I biblioteket. Också Internet underlättar informationssökningen.
Endel bibliotek tillåter utlåning av materialet (som hemlån), andra bibliotek tillåter utlåning av materialet för en natt eller för ett veckoslut. Huvudsakligen lånas referensmaterialet inte.
Sången heter "Trollkarlen", den är skriven av Lennart Hellsing och tonsatt av Hans-Åke Gäfvert.
Du hittar den t.ex. i Hellsing, Lennart: Visor ur silvertornet. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992. Sidorna 32 - 33.
