Finlands nationalbibliografi anger författaren till verket med namnet G. Johansson, som tidsmässigt skulle passa in. Johansson Gustaf har publicerat liknande material. Det är oklart, om det gäller flere än en författare.
http://fennica.linneanet.fi/
Den ena är ärkebiskop Gustaf Johansson, född 1844 i Ylivieska och död i Åbo 1930. Han var son till kyrkoherden Gustaf J. I hans levnsteckning i verket Suomen kansallisbibliografia, del 4, upptas inte "Den närvarande laestadianismens läroframställning" bland hans arbeten.
Uppslagsverket Finland, del 2 berättar om ärkebiskop Gustaf Johansson, att han "uppträdde ofta mot religiösa sekter och riktningar, t.ex. laestadiasnismen och Frälsningsarmén, och ogillade även alla ekumeniska strävanden". Om...
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde.
Källor: https://www.aamulehti.fi/a/...
Tyvärr är detta inte möjligt. Helsingfors stadsbibliotek och Mariehamns bibliotek tillhör inte till samma bibliotekssystem. Du kan på eget ansvar återlämna böcker per post till vilket av Helmet-biblioteken (Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda stadsbibliotek) som helst. Låntagaren ansvarar för lånet tills det anlänt till biblioteket.
I Sverige har det utgivits litteratur om byggnader i natursten och om renovering av dessa byggnader, men någon bok om att bygga i natursten har jag inte kunnat hitta på svenska.
Däremot finns det litteratur i ämnet på engelska, tyska och danska. Dessa böcker kan fjärrlånas inom Skandinavien.
Se träfflista på sökning i Libris, Sveriges forskningsbiblioteks gemensamma databas.
http://libris.kb.se/hitlist?q=natursten&r=&g=&p=10&spell=true&noredirec…
Vi måste nog be dig precisera frågan litet mera innan vi kan komma med vettiga förslag. Var boken en bestseller, som det talades mycket om just då? Ungefär när hade boken givits ut? I kalendrar och bokkataloger från 1990-talets början kunde man hitta ledtrådar, men minns du om det var en ny bok du läste? Hade du köpt boken eller lånat den på biblioteket?
Då vi köper filmer väljer vi gärna sådana, som baserar sig på böcker. Vi prioriterar också inhemska, nordiska och europeiska filmer. Utländska filmer bör vara textade till både finska och svenska. Den film du föreslog hör till den kategori filmer vi gärna köper in. Det som försvårar anskaffningen av spelfilmer är dock att alla filmer inte får biblioteksrättigheter, dvs biblioteket får inte köpa in och låna ut filmer som inte har biblioteksrättigheter. Biblioteket kan enbart köpa filmer från sådana leverantörer som förhandlat fram rättigheterna med filmproducenterna.
Du kan sända ett inköpsförslag till biblioteket (t.ex. via hemsidan) så kan vi kolla upp med våra leverantörer ifall ifrågavarande film har biblioteksrättigheter.
Sannolikt finns det nuförtiden inget sådant institut som med allmänt erkänd auktoritet kan övervaka latinets lexikaliska utveckling.
Förutsättningen för formen 'helsinkiensis' (adjektiv eller stadens invånare) är det finska ortnamnets 'Helsinki' tillkomst och generalisering. Detta hände först på 1800-talet, det vill säga under en tid då latinet i hög grad redan hade blivit undanträngt också från den akademiska världen.
Formen 'helsinkiensis' i universitetets namn torde ha tagits i bruk under universitetets förfinskningssträvanden i början av 1900-talet. Det alternativa bruket 'helsingforsiensis/helsinkiensis' karakteriserar naturligtvis universitetets tvåspråkighet.
Utomlands torde 'helsinkiensis' vara mer informativt eftersom vår...
Bara två av de Haavikko-titlar som du nämner är översatta till svenska, "Fleurin koulusyksy" blir "Fleurs hösttermin" på svenska och "Prospero" förekommer i två versioner, "Prospero" eller "Prospero: försök till självporträtt". De här uppgifterna kan du också själv kolla ifall du går in på databasen Fennica, där du finner Finlands nationalbiografi på nätet. Adressen är:
http://fennica.linneanet.fi/ (där kan du också söka på svenska). Ifall du vill låna av Haavikkos böcker, kan du göra en fjärrlånsbeställning via ditt eget hembibliotek eller något universitetsbibliotek.
De givna kännetecknen tycks passa Ottolina-böckerna av Chris Riddell. Ottolinas föräldrar är ständigt frånvarande och hon har en liten hårig varelse som heter Herr Hubb/Mr Munroe och som sägs vara en renrasig norsk knähund. Huvudantagonisten i den första delen i serien är Gula Katten. Omslaget på den första boken är rött och svart och på den andra boken lila och svart.
Här är pärmen för Ottolina och mysteriet med Gula Katten:
https://image.isu.pub/101229113321-75d10f275c344e84bea6854cef9e1fe9/jpg/page_1_thumb_large.jpg
Ottolina-böckerna är tillgängliga i flera bibliotek i både Finland och Sverige och kan köpas bl.a. från Bokbörsen och Tradera.
Digitala talböcker d.v.s. Daisy-böcker kan lånas på Biblioteket för synskadade. Hemsidans adress är
http://www.celialib.fi/index_svenska.html.
Boksortimentet får man fram med hjälp av söktjänsten Celianet. Prova Gästanvändningen.
Kanske du har nytta av följande länkar:
Portalen Socialnätet
http://www.socialanatet.com/bibliotek/bibliotek.pml?category_id=243
Se gärna SocialVetenskap, som har mycket om ungdomar
http://www.socialvetenskap.se/bibliotek_sv.pml?category_id=464
Svenska tidskrifter kan ofta läsas på nätet och hittas på
http://www.kb.se/Nbp/el-per.htm
Ungdomsstyrelsen i Sverige kan även vara intressant:
http://www.ungdomsstyrelsen.se/main/
Du kan läsa om Millennium Dome i Encyclopaedia Britannica https://www.britannica.com/topic/Millennium-Dome
Millennium Dome som numera kallas för The O2 är en stor kupolformad byggnad i London, som ursprungligen öppnades år 2000. Under år 2000 hyste Millennium Dome en millennium-utställning.
Byggnaden var sedan stängd fram till år 2007, då nöjescentret The O2 öppnade i byggnaden.
På The O2:s webbplats finns information om den nuvarande verksamheten. https://www.theo2.co.uk/
Det handlar troligen om Berövad (orig. Pretty girl - 13) av Liz Coley. Bokens handling motsvarar precis den som du beskriver. Boken går att hitta på Helmet - bibliotekens databas i Helsingforstrakten.
ÅU har digitaliserats av Nationalbiblioteket för närvarande från 1824 till 1929.
De digitaliserade tidningarna finns tillgängliga i Nationalbibliotekets digitala samlingar: https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/search?set_language=sv
I servicen kan man göra sökningar i tidningarnas innehåll via söklådan som finns uppe på sidan. Välj ÅU som titel, gör en tidsmässig avgränsning och ange sökfrågan. Som sökfråga kan man använda vilken eller vilka ord som helst. Mera anvisningar beträffande sökning hittar man via länken "Visa hjälpen för sök" som finns nere i söklådan.
De resterande åren 1930-1932 finns tillgängliga på Åbo stadsbiblioteks huvudbibliotek på mikrofilm. Tyvärr är det inte möjligt att göra sökningar med sökord i dessa...
Jag hittade inte Lille prinsen skriven av Sfar från något bibliotek i Finlad eller Sverige. Förmodligen är den inte översatt till svenska. Om den blir översatt, ska vi skaffa den till vårt bibliotek.
Tyvärr så hittade jag inte boken, och det var lite svårt att läta, därför att vi inte hade här på Helsingfors stadsbibliotek svenska spökhistorieböcker. Det finns nog äldre svenska spökhistorieböcker, men kunde alltså inte kolla, om historien som du beskriver finns i dem. Här några exempel,
Spökbruden på Bergfors och andra svenska spökhistorier, Neander-Nilsson, S. [red.], Söderström & C:o förlagsaktiebolag 1947.
Spöken : ett urval av de bästa bidragen till den av Stockholms-Tidningens Söndagsbilaga anordnade inventeringen av svenskaspökhistorier, Granberg, Gunnar 1939
Löwensköldska ringen, Lagerlöf, Selma 1976
Sökresultatet i våra finska bibliotekskataloger ger ett resultat som innehåller många böcker om spöken, kanske hittar du...
