I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Receptet ovan finns i Suomen farmakopea 6. uppl. Mixturan innehåller alltså blåbär, utspädd sprit, utspädd svavelsyra, ättiksyra och kamfert. Det är helt möjligt att det finns andra recept också. Och åtminstone andra länder hade olika innehåll till mixtura simplex, som kan hittas på nätet.
Ja, finskan har homonymer. Till exempel ordet: kuusi,
det menar ju trädet och nummer sex.
Litteratur (på finska) t.ex.
Laalo, Klaus, Säkeistä patoihin : suomen kielen monitulkintaiset sananmuodot. Helsinki : Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1990 och
Kangasniemi, Heikki, Sana, merkitys, maailma : katsaus leksikaalisen semantiikan perusteisiin. Helsinki : Finn Lectura, 1997.
De här böckerna kunde passa för ditt skolarbete:
Osvalds, Erik: Medeltiden. Höganäs: Wiken, utg. 1997
John, Clare D.: Följ med till medeltida städer. Stockholm: Bonnier 1993
McNeill, Sara: Fokus på medeltiden. Stockholm: Norstedt, 2001
Bra information om medeltiden hittar du också på webben:
http://medeltiden.kalmarlansmuseum.se/niva1/innehall.phtml?userid=0
Nånting eget är en diskussion mellan ett par. Mannen har i smyg kört körkort och frun får veta att han har körkort och bil ett halvår senare. Hon är förvirrad och misstänker att mannen har mera hemligheter. Det visar sig att mannen har börjat bowla och har inte velat berätta det åt frun. Iden är den att han vill ha något eget, någon som inte är gemensamt i deras liv.
Du kan analysera innehållet kanske med hjälp av följande information om författaren och hans stil,
Om Hans Gunnarson,
https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/41809/hans-gunnarsson/
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/WLJwwL/jag-ar-bortskamd-med-bra-kri…
Om En kväll som den här,
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/159121/en-kvall-som-den-har/
http://www....
Det här låter som Chris Riddells Ottolina- (inte Ofelia eller Octavia direkt, men nära) eller Ada Goth -serie – eller möjligen en blanding av dessa två. De kan lätt blandas ihop eftersom de har många likheter (båda huvudpersonerna bor ensamma i ett stort hus och det förekommer alla möjliga djur i böckerna), och de är ju skrivna av samma författare, så kanske du har läst båda två och kommer ihåg detaljer lite här och där.
Här är en kort sammanfattning samt några kännetecken för vardera serie:
Ottolina bor ensam i ett stort höghus eftersom hennes föräldrar reser jämt runt världen för att samla olika slags intressanta föremål. Hon får dagligen besök av alla möjliga betjänter och hon har ett litet hårigt husdjur som heter Herr Hubb/Mr Munroe...
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
I Helsingfors stadsbiblioteket finns det Hufvudstadsbladet som mikrofilm. Det är möjligt att få kopior om mikrofilm som fjärlån.
Fjärrlånebeställningarna görs av biblioteken. Gå till din egen biblioteken och fråga efter fjärrlånemöjligheter.
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Det finns redan svaret på din fråga i Fråga bibliotekariens arkivet. Det kan du se här:
http://www.kirjastot.fi/sv-FI/fraga_bibliotekarien/fragan.aspx?ID=66c0a…
Boken heter på finska ”Agitaattori” (Enquist, Per Olov: Agitaattori; Helsinki: Tammi, 1979, 951-30-4661-3). Där finns ett kapitel, som heter ”Taivasharppu” (”Himmelharpan”). På svenska heter boken ”Musikanternas uttåg”.
Vi har flera böcker om ämnet i Vasa stadsbibliotek, men nästan alla är på finska. Klass 06.4 (arkivering) finns på avdelningen Smhälle och ekonomi i första väningen där du kan hitta de flesta av de här böckerna men det kan också finnas material (jag hittade en bok med ämnesordet arkivering) i klass 49.064, som finns i avdelningen länder och kulturer i andra våningen.
Den här veckan är vårt bibliotek tyvärr stängt pga bibliotekssystembytet. Biblioteket öppnas nästa onsdag kl 10. Var vänlig kontakta vår personal då för att få tag i böckerna!
Aalto, Teemu: Yrityksen arkistonhoito
Onnela, Samula: Koti- ja kotiseutuarkiston opas
Rastas, Pirkko : Arkistotoimi ja asiakirjahallinto
Rastas, Pirkko: Keskiasteen arkisto-oppi
Rosberg, Harri : Arkisto-...
Den svenska versionen av "Pessi ja Illusia" heter "Jorden och vingarna" och har översatts av Sven och Solveig von Schoultz. Enligt databasen borde boken vara inne på Palosaari bibliotek och huvudbilioteket i Vasa.
Eino Leinos Nocturne finns i svensk översättning av bl.a. Elmer Diktonius i samlingen Lyriskt Urval från 1931.
https://haku.helmet.fi/iii/encore/record/C__Rb1368449__Slyriskt%20urval…
Nocturne finns också översätt till sångtext av Barbara Helsingius och hittas t.ex. i denna notbok från 1992:
https://haku.helmet.fi/iii/encore/record/C__Rb1021955__Sbarbara%20helsi…
De kan reservera via Helmet.fi eller Taskukirjasto applikationen.
Boken "Blomma kruka!", som ingår i Åbo stadsbiblioteks samlingar, är skriven av Leena Arkio-Laine och den behandlar krukväxternas kulturhistoria i Finland.
Här framgår att kärsälilja (Curculigo) heter Snabellilja på svenska. Apostolinmiekka igen heter Apostlalilja (Neomarica northiana). Boken ingår i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr. 573.
Det är inte så viktigt i vilken samling boken finns, materialet nämligen transporteras till vilket bibliotek som helst.
Det finns i huvudstadsregionen t.ex. den här: Bokslutsmodell för aktiebolag / [utgivare: KHT-yhdistys-Föreningen CGR r.y.]
Julktiedot Helsingfors : KHT-Media, 2005
Kolla gärna också själv här: http://www.helmet.fi
Här tips på några författare:
Tove Appelgren
Anna Höglund
Pija Lindenbaum
Pernilla Stalfelt
Anna-Clara och Thomas Tidholm
Rose Lagercrantz
Ulf Stark
Ulf Nilsson
Minna Lindeberg
Länkar med boktips:
https://bokbastisarna.blogspot.fi
https://www.barnensbibliotek.se
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden...
Bäst är att gå in på Fordonsförvaltningscentralen AKEs hemsidor: http://www.ake.fi/AKE_SE/
Där hittar du information bredvidläsnings- och undervisningsmaterial samt deras kontaktuppgifter.
