Det beror på biblioteket. På några bibliotek är hundar förbjudna p.g.a. allergiska kunder medan andra bibliotek välkomnar hundar.
På Helsingfors stadsbiblioteks hemsida http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/ är varje bibliotek märkt med en liten hundsymbol som anger om du kan ta din hund med till bibban eller inte. (Tyvärr finns denna information inte ännu att hitta på den nya betaversionen av HelMet http://www.helmet.fi/sv-FI .)
Avsikten med ett reningsverk är att man skall omvandla starkt förorenat vatten till obetydligt förorenat vatten. Stockholms stads vattenverk har fina sidor om hur reningsverket fungerar.
Schematiskt kan man säga ,att ett reningsverk arbetar etappvis.
Vattnet renas i fyra olika steg:
1. Mekanisk rening:
Avloppsvattnet silas genom galler.
2. Kemisk rening:
I den kemiska reningen tillsätter man ett ämne som drar åt sig en slags smuts i vattnet.
3. Biologisk rening:
Levande bakterier och andra pyttesmå djur käkar upp matrester, tvättmedel och avföring.
4. Sandfilter:
Det sista som händer är att avloppsvattnet rinner genom ett sandfilter där den sista smutsen fastnar.
Sedan kan vattnet släppas ut i havet.
Se gärna:
http://www.stockholmvatten.se...
Sången heter "Trollkarlen", den är skriven av Lennart Hellsing och tonsatt av Hans-Åke Gäfvert.
Du hittar den t.ex. i Hellsing, Lennart: Visor ur silvertornet. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992. Sidorna 32 - 33.
Det finns tekniska ordlistor och ordböcker. Här en adress, http://www.otalib.fi/tkk/tepa/search.html och referenser till ordböcker:
Engström Einar
Svensk-engelsk teknisk ordbok : Swedish-English technical dictionary
(Arbor pub, 1998)
Stahre, Nils
Industriteknisk ordbok : svensk-engelsk (HTI-Consult, 1999).
Ifall du söker (rik)svenskt material, skulle du kanske ännu kunna skicka din fråga till Fråga biblioteket -tjänsten http://www.fragabiblioteket.se/ .
Jag har sökt fram ett antal böcker som behandlar Tigerns sektion. Boken Finlands frontmän innehåller en matrikel.
Litteraturtips (svenska böcker):
17. Divisionen : infanteri och artilleri i fortsättningskriget / Björn Immonen m.fl. – Helsingfors: Söderström, 1999. ISBN: 951-52-1813-6
Finlands frontmän 1939 – 45. 17 div. 8. Div. (innehåller också en matrikel). – Åbo: Etelä-Suomen kustannus, 1976. ISBN: 951-9064-13-3
Litteraturtips (finska böcker):
Metsälä, Tarmo: Isänmaan puolesta. - [Helsinki], Gummerus, 2002. ISBN: 951-20-6162-7
Palmunen, Einar: Shemenskin-Pertjärven taistelut. - Hämeenlinna : Karisto, 1966.
Jatkosodan historia osa 1. – Juva: WSOY, 1988. ISBN: 951-0-15327-3
Det finns förstås väldigt mycket skrivet om striderna under...
Tyvärr deltar Biblioteket vid Forskningscentralen för de inhemska språken för tillfälle i vår tjänst eftersom de Forskningscentralen har just flyttat. Biblioteket är tillbaka i vår tjänst i slutet av september, men ni kan eventuellt försöka kontakta Focis språkvård direkt redan nu, se http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=47 . I våra större ordböcker hittade jag inte någon översättning för ordet, inte heller i Lexin, som är tillgänglig över Internet, http://lexin.nada.kth.se/sve-fin.html . Jag bläddrade igenom Internetsidor av sådana företag som bjuder "jäsenkorjaus" och hittade på sidan av Aaltopiste http://www.aaltopiste.com/sve/korrigering.asp helt enkelt uttrycket traditionell "jäsenkorjaus" (den svenska sidans adress är dock...
Topelius dikt Vintergatan (eng. The milky way) finns översatt till engelska i många olika varianter. I slutet 1800-talet och i början av 1900-talet översattes dikten ganska flitigt, och man hittar den bl.a. i amerikafinländarnas tidskrifter.
En förkortad version av dikten hittar du här:
http://cdl.library.cornell.edu/cgi-bin/moa/pageviewer?frames=1&cite=htt…
Peter Siegfrids har i sin pro gradu-avhandling behandlat engelska översättningar av Zacharias Topelius texter. Där hittar man också en fullständig version av dikten (versionens översättare: Peer O. Stromme)
Siegfrieds, Peter: Zacharias Topelius in English dress : an Introduction and Bibliography. - Åbo: Pro gradu avhandling i engelska språket och litteraturen vid Åbo akademi, 1988...
På Åbo stadsbibliotek har vi några böcker som behandlar havtorn, såsom t.ex. Pesonen, Helmer:
Tyrnikirja (1998).I den finns ett rätt utförligt kapitel om bärens egenskaper, vitaminhalter mm., men ingen bensoesyra nämns. I "Kemi för grundlinjerna för livsmedelsindustri, huslig ekonomi samt kosthållning och hotellservice" talas det också bara om att bensoesyra förekommer i lingon, tranbär och hjortron. På adressen http://www.pori.fi/kirjasto/satakuntaliitto/a227.htm finns en mångsidig beskrivning av växten, men inte heller här finns bensoesyran upptagen. Eftersom saken dock inte gått att bekräfta kanske det skulle löna sig att vända sig till Livsmedelsverket i Finland på adressen http://www.elintarvikevirasto.fi .
Här finns en möjlighet...
Noter till lovsången du letar efter finns åtminstone i de här notböcker: Ge mig en himmel: 60 sånger för ungdomar (2003) och Jubla I Herren 2: stora lovsångsboken (2003). Notböcker finns I några bibliotekens samlingar, till exempel i Åbo. Du kan beställa noter till ditt eget bibliotek som fjärrlån.
Sajten Le Point du Fle innehåller material även för barn, där kan man hitta även länkar till andra sidor, http://www.lepointdufle.net/ .
En sida där man hittar olika sorters material för franska studier är "Lära sig franska", http://www.franskahemsidan.net/webfranska.htm . Där finns flera länkar till spel, animationer och konversationer, till ex.
Verbövningar Le jeu du pendu, http://pagesperso.scola.ac-paris.fr/claudemarc/HTLM/jeux/pendu/pendu.htm ,
Primary french, som innehåller olika sorters övningar som animationer och konversationer,
http://www.bbc.co.uk/schools/primaryfrench/ ,
t.ex.
http://www.bbc.co.uk/schools/primaryfrench/games_all.shtml .
Se likväl UR Språk - franska
http://www.ur.se/sprk/franska/index.php och
Adodoc.net,...
Den bok du undrar över är troligen:
Matematik 3000 : matematik tretusen. Kurs E, Lärobok. Naturvetenskap och teknik och komvux / Lars-Eric Björk, Hans Brolin. Stockholm : Natur och kultur, 2001.
Enligt förlagsinformationen ingår det ett avsnitt med svar och lösningar i boken, det finns alltså ingen separat lösningsbok.
Citat:
"I avsnittet Ledningar finns förslag till lösningsmetoder till ett urval övningsuppgifter. Svar och lösningar innehåller korta, men fullständiga lösningar till vissa uppgifter"
Källa:
http://www.bokus.com/bok/9789127510296/matematik-3000-kurs-e-larobok-nv…
Du kan låna boken på bibliotek runtom i Sverige
http://www.bibliotek.se/session/showrecord?titleId=2748294
eller Finland
http://bit.ly/mLqe0s
Såvitt jag vet finns det ingen biografi över greven.
Några artiklar om Källskär och greven:
I tidskriften Vi ingick 1994 en serie artiklar av Lars Westman. Artiklarna ingick i åtminstone följande nummer: 24/25, 26/27, 28/29, 30/31, 32/33, 34/35, 36.
Sköna hem 1980:2, Huset vid havet (Källskär) / Lidia Sundelius
Birka 1999:6-7, Juvelen i den åländska arkipelagkronan / Helena Wetterström
I nedanstående bok finns greven omnämnd i ett kapitel på fyra sidor "Lorden från gränden".
Tell, Johan
But I'm Swedish : [och 58 andra nyfikna nedslag i exotiska miljöer
såväl långt hemifrån som runt knuten] / av Johan Tell. - Vagabond
Originalupplaga 1999. - 00101313. - 00101314
ISBN 91-973385-4-0
Materialet finns...
Rabarber är belagt från fornsvensk tid med en rad olika stavningar. Ordforskarna är oense om namnets härledning, och det har tolkats på olika sätt; kanske är grundbetydelsen ’utländsk rot’. Förledet anses vara grekiskans rha ’rabarber’ och rheon, som är ett persiskt lånord i grekiskan. Efterledet är det grekiska bárbaros ’utländsk, främmande’. Rabarbern är ursprungligen en asiatisk växt. På 1500-talet uppgav den franske läkaren och författaren François Rabelais att förledet skulle vara identiskt med »namnet på barbarfloden Rha«, det vill säga Volga. Det skulle antyda örtens exotiska ursprung.
Källa:
Bo Berman, Ordens ursprung : etymologisk ordbok över 2200 ord och uttryck. Wahlström & Widstrand, 2009, s. 271.
Enligt http://linnaeus.nrm...
Litteratur:
Tamillern : en liten illerhandbok med det viktigaste om skötsel, sjukdomar, avel, utställningar och beteende hos illrar av Lena Andersson
Hos djuren på Skansen av Anna Roos
Svenska tamiller föreningen har en bra hemsida med uppgifter om illern:
http://www.canit.se/~stif/illern.htm
Vi är inte experter här i biblioteken i medicinska frågor, men säkert har det varit mycket stort. Din fråga är också mycket bred. En bra källa för dig är till exempel den här boken:
Popular medicines : an illustrated history / Peter G. Homan, Briony (2008)
Bibliotekarieutbildning i Finland kan fås vid Åbo Akademi, Tammerfors- och Uleåborg universitet.
Åbo Akademi är dock det enda universitetet i Finland som erbjuder denna utbildning på svenska. Läs mera på http://www.abo.fi/student/presentationiif
Tampereen Yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
Oulun yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
På Åbo stadsbibliotek har vi Jan Eklunds m.fl. verk "Intensivvård" (1996), som riktar sig till sjukvårdspersonal och utförligt behandlar vitalfunktionsrubbningar, dvs.rubbningar i andning, cirkulation
och medvetande.
På internet kan du också hitta information om ämnet och där hittade jag också uppgifter på boken
"Svikt av vitala funktioner" skriven av anestesiprofessor Hans Renck (ISBN 91-630-6504-5), som dock
tyvärr saknas på vårt bibliotek.
Folkbiblioteken (de allmänna biblioteken) i Finland använder sig av ett klassifikationssystem som baserar sig på Dewey, men som är anpassat för finska förhållanden.
Den första versionen utkom redan år 1925 och hette Luokitusopas kirjallisuutta varten (utg. Helle Kannila).
Klassifikationssystemet, som idag kallas ”Klassifikationssystem för allmänna bibliotek” (KAB) på finska ”Yleisten kirjastojen luokitusjärjestelmä” (YKL) har förnyats i många repriser under åren.
Klassifikationssystemet finns sedan år 2000 på webben, både på svenska, finska och engelska.
http://ykl.kirjastot.fi/
Källor:
Klassifikationssystem för bibliotek i Finland. Red.: Ringa Sandelin ; övers.: Tiina Eklund...[et al.].
Helsingfors: Kirjastopalvelu, 1988.
Yleisten...
Enligt SAOB används ordet lager bl.a. för en krans som som användes som utmärkelsetecken för ära och framgång, t.ex. akademisk sådan
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/137/122.html
Man kunde alltså tolka sångtexten som en önskan om kommande framgångar inom studier och arbetsliv.
Det innebär att personen är i statlig eller kommunal tjänst. Till exempel sjuksköterskan, läraren eller bibliotekarien kan vara i statlig eller kommunal tjänst, men det är inte nödvändigt.
Om deras kollektivavtal kan man läsas även på nätet:
http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/02_henkilostohallinno…
http://www.kuntatyonantajat.fi/sv/avtal/Sidor/default.aspx
