Allmänna uppgifter om Cuba som befolkning, jordbruk, klimat hittar Du i svenska "Nationalencyclopedin Band 4 Cas-Din", cop 1990. Bokförlaget Bra Böcker. Nyare uppgifter om t.ex folkmängd kan du kolla på Nationalencyclopedin på webben(om ditt bibliotek har licens på den).
"Cuba"- Berlitz reseguide ISBN nr 91-46-17109-6,innehåller en kort och
överskådlig historisk översikt med historiska milstolpar.
"Cuba, första klassens reseguide" på Streiffert, 9789178864775. Fin som reseguide och också den har kort översikter.
"Luisas tupp: 100 kubanska bilder" av Torbjörn Elensky. En ny bok 2008, berättar om vardagslivet på Cuba.
"Kuba på riktigt" av Ali Esbat, berättar också om Kuba av i dag med både bra och dåliga sidor.
" Kuba" av Berezán, Eduardo i...
De flesta nummer av Hemvännen, Evangeliskt veckoblad och Missionsbladet verkar finnas tillgängliga på Åbo Akademis bibliotek. För närmare uppgifter om bibliotekets bestånd, sök i katalogen Alma: https://alma.linneanet.fi/ . Bibliotekets kontaktuppgifter hittar du här: http://www.abo.fi/public/bibliotek .
I Åbo stadsbiblioteks referensbibliotek har vi ett verk av Alan Symons "Nobel Laureates 1901-2000", men boken sträcker sig tyvärr inte till år 2001.
Nobelpriset brukar däremot få mycket uppmärksamhet i tidningspressen.
På biblioteket har du tillgång till artikeldatabaserna Artikelsök och Aleksi. Genom att trunkera(*) sökorden "Nobel" och "taloustiede" eller "ekonomi" och tillägga "2001" får du hänvisningar till artiklar i ämnet. Förutom artiklar i dagstidningar finns här också t.ex.
tidskrifterna "Forskning och framsteg", "Forum för ekonomi och teknik" och "Kansantaloudellinen aikakauskirja". Naturligtvis kan du också söka på nobelpristagarnas namn George A. Akerlof, A. Michael Spence och Joseph E. Stiglitz.
På internet får du en massa...
Vi har inte Högskoleprovet i Finland, och i finska bibliotek finns det inte böcker till det. Det lönar sig kanske att fråga om saken av svarstjänsten från Sveriges bibliotekarier: Bibblan svarar. Den kan du hitta här:
http://bibblansvarar.se/
Här nedan en webbsida för att träna på högskoleprov:
https://hprovet.se/
Hej!
Här kommer förslag på några böcker om att turista med barn i Stockholm:
Hjemstedt, Sara; Barnens Sthlmguide: 08 för 0-8 år : de största äventyren för de minsta stockholmarna , 2014
Bruna, Dick: Miffy i Stockholm : [en guidebok för barn med vuxna!] , 2007
Dessutom finns det många goda webbsidor: t.ex.
https://www.barnistan.se/
https://www.visitstockholm.com/sv/guider/stockholm-for-barn/
https://vadhanderistockholm.se/familjeaktiviteter-i-stockholm/
En särskilt barnvänlig plats i Stockholm är ju Junibacken: http://www.junibacken.se/.
Trevlig resa!
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat:
Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit:
Taipale, Päivi : Myrskylän historia. 1 : esihistoria. 978-952-92-7977-7. Utgiven av Myrskylän kunta, (Mörkoms kommun) 2010
Den här boken finns i båda katalogerna. Min översättning av namnet: Mörskoms historia 1 – förhistorien.
Följande bildverk finns också i båda katalogerna:...
I Finland finns Lukukeskus - Författarcentrum
http://www.lukukeskus.fi/
I Sverige finns också en författarförmedling som kallas Författarcentrum. Adressen dit är:
http://www.forfattarcentrum.se/
Statistik för allmänna biblioteken i Finland kan man undersöka i biblioteken.fi-sidor:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
På sidan Årliga rapporter (http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/arligarapporter.aspx) kan man se statistik-datan om till exempel antalet biblioteksfackliga eller biblioteksfackliga med högskoleutbildning och också övriga årsverken i hela landet. Det har gjort upp statistik över högskoleutbildade anställda bara tre år, från 2010.
Därifrån kan man hitta till exempel de här data:
Biblioteksfackliga Biblioteksfackliga Övriga
årsverk med högskoleutbild årsverken
Helsingfors 2012 376 174 45
2011 354 170...
Finlands Dövas Förbund har ett bibliotek som är öppet för alla kunder. Biblioteket är ett specialbibliotek för döva och för teckenspråksområdet. Biblioteket erbjuder information om dövas historia, kultur och undervisning. Bibliotekets samlingar består av skriftligt material (ca 4300 titlar), teckenspråkiga videoprogram (ca 900 titlar) och tidningsartiklar. Biblioteket försöker att anskaffa allt teckenspråkigt material som är producerat i Finland. Bibliotek är inte ett officiellt ansvarbibliotek.
Kontaktinformation:
Taija Saarinen
Bibliotekarie
Finlands Dövas Förbund rf
Ilkkavägen 4
00400 Helsingfors
tel (09) 580 3522
fax (09) 580 3503
gsm 040 587 2135
(kontakt kan tas vard. Kl. 9-15)
Postadress: PB 57, 00401 Helsingfors
Besöksadress:...
Det finns åtminstone några av kvällstidningarnas löpsedlar som mikrofilm i Nationalbibliotekets (Kansalliskirjasto) samlingar. Kontakta Nationalbiblioteket:
kk-pienpainatteet(at)helsinki.fi
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.kansalliskirjasto.fi/kokoelmatjapalvelut/kokoelmat/pienpaina…
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Tidigare arbetade ofta åtminstone en bibliotekarie på varje refensavdelning som studierådgivare. Nuförtiden har referensavdelningarnas betydelse minskat med informationsnätets uppväxt och referenssamlingar blir mindre och mindre. Bibliotekets rådgivnings- och informationstjänster är däremot tillgängliga både allestädes på biblioteket och genom Internet.
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Frågan är ny och aktuell inom biblioteksbranschen.
Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbibliotek inledde våren 2009 sitt Labs.kirjastot.fi-projekt med finansiering beviljad av undervisningsministeriet.
Kirjastolehti (Pakarinen & Sarmela, 2009:5, 25) presenterar projektet på följande sätt: ”Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbiblioteks Labs är en för alla intresserade bibliotek, samarbetskumpaner och kunder öppen försöksmiljö, i vilken för biblioteksbranschen passande öppna källkodsapplikationer och annat granskas och prövas.”
Ur bibliotekens synvinkel ”är det genom öppna källkodstillämpningar möjligt att nå nödvändig flexibilitet, kostnadsfördel och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Samtidigt som man drar nytta av de mycket proggressiva...
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
Frasen ”litet svalkande likgiltighet fattas i din kärlek” finns i en dikt av Henry Parland i
diktsamlingen Idealrealisation. Här kan du läsa hela dikten:
http://parland.sls.fi/index.php?p=texts&bookId=1#itemId=1_63&showTitle=false
Enligt Fennica - Finlands nationalbibliografi https://fennica.linneanet.fi/ man kan läsa de här tidningarna i Helsingfors vid nationalbiblioteket (mikrofilm).
Kokoelma: KANSALLISKOKOELMA (käyttö vain lukusalissa)
Sijainti: S
Käytettävissä mikrofilmeinä
Kokoelmissa: 1945-1974 -- ks. mikrofilmirekisteri
-- puuttuu: 1967 nro 178
--
Masterfilmin omistaja: HYK
Stroferna tillhör en norsk psalm, ”Alltid freidig”. Texten är skriven av Christian Richardt 1867, och den kan hittas i Norsk salmebok (416).
"Alltid freidig når du går veier Gud tør kjenne,
selv om du til målet når først ved verdens ende!
Aldri redd for mørkets makt! Stjernene vil lyse;
med et Fadervår i pakt skal du aldri gyse.
Kjemp for alt hva du har kjært, dø om så det gjelder!
Da er livet ei så svært, døden ikke heller."
