Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat:
Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit:
Taipale, Päivi : Myrskylän historia. 1 : esihistoria. 978-952-92-7977-7. Utgiven av Myrskylän kunta, (Mörkoms kommun) 2010
Den här boken finns i båda katalogerna. Min översättning av namnet: Mörskoms historia 1 – förhistorien.
Följande bildverk finns också i båda katalogerna:...
Hej!
Här kommer förslag på några böcker om att turista med barn i Stockholm:
Hjemstedt, Sara; Barnens Sthlmguide: 08 för 0-8 år : de största äventyren för de minsta stockholmarna , 2014
Bruna, Dick: Miffy i Stockholm : [en guidebok för barn med vuxna!] , 2007
Dessutom finns det många goda webbsidor: t.ex.
https://www.barnistan.se/
https://www.visitstockholm.com/sv/guider/stockholm-for-barn/
https://vadhanderistockholm.se/familjeaktiviteter-i-stockholm/
En särskilt barnvänlig plats i Stockholm är ju Junibacken: http://www.junibacken.se/.
Trevlig resa!
Vi har inte Högskoleprovet i Finland, och i finska bibliotek finns det inte böcker till det. Det lönar sig kanske att fråga om saken av svarstjänsten från Sveriges bibliotekarier: Bibblan svarar. Den kan du hitta här:
http://bibblansvarar.se/
Här nedan en webbsida för att träna på högskoleprov:
https://hprovet.se/
I databasen för huvudstadsregionens bibliotek PLUSSA finns tre böcker med Paul Éluards dikter (Smärtans huvudstad, Obefläckade avlelsen, Tolv prisvärda poeter--en antologi sammanställd av Jan Brober), men i ingen av dem ingår dikten Bakom mig.
I Litteraturhandboken (red. Britt Dahlström; Forum, 1984) nämns Lindegren-Laaban: Nitton moderna franska poeter, 1948 - som lär innehålla några tolkningar av Éluards dikter. Kunde den andra versionen av Bakom dig hittas i den? Boken finns i Helsingfors universitetsbiblioteks samlingar. En annan liten möjlighet är Artur Lundkvists bok Poeter i profil från 1958. Kunde det förresten vara möjligt att Solveig von Schoultz själv skulle ha översatt dikten?
Namnet Janika (eller Janiika, Jannika, Janica, Janice) är systernamn för Johanna och betydelsen är samma. Johanna betyder "Gud är nådig". Namnet Johanna förekommer i Bibeln och det har varit i Finska almanackan åtminstone från året 1705. Det finns många böcker om förenamn. T.ex. Blomqvist, Marianne: Personnamnsboken.
Finlands Dövas Förbund har ett bibliotek som är öppet för alla kunder. Biblioteket är ett specialbibliotek för döva och för teckenspråksområdet. Biblioteket erbjuder information om dövas historia, kultur och undervisning. Bibliotekets samlingar består av skriftligt material (ca 4300 titlar), teckenspråkiga videoprogram (ca 900 titlar) och tidningsartiklar. Biblioteket försöker att anskaffa allt teckenspråkigt material som är producerat i Finland. Bibliotek är inte ett officiellt ansvarbibliotek.
Kontaktinformation:
Taija Saarinen
Bibliotekarie
Finlands Dövas Förbund rf
Ilkkavägen 4
00400 Helsingfors
tel (09) 580 3522
fax (09) 580 3503
gsm 040 587 2135
(kontakt kan tas vard. Kl. 9-15)
Postadress: PB 57, 00401 Helsingfors
Besöksadress:...
Frågan är ny och aktuell inom biblioteksbranschen.
Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbibliotek inledde våren 2009 sitt Labs.kirjastot.fi-projekt med finansiering beviljad av undervisningsministeriet.
Kirjastolehti (Pakarinen & Sarmela, 2009:5, 25) presenterar projektet på följande sätt: ”Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbiblioteks Labs är en för alla intresserade bibliotek, samarbetskumpaner och kunder öppen försöksmiljö, i vilken för biblioteksbranschen passande öppna källkodsapplikationer och annat granskas och prövas.”
Ur bibliotekens synvinkel ”är det genom öppna källkodstillämpningar möjligt att nå nödvändig flexibilitet, kostnadsfördel och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Samtidigt som man drar nytta av de mycket proggressiva...
Här kommer ett par boktips:
Green, Ross W: Explosiva barn : ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm : Cura, 2003. ISBN 91-89091-26-4
Hammerström, Helena: Från aggressivitet till harmoni. Stockholm, Gothia, 2006. ISBN: 91-7205-480-8
I det här sammanhanget brukar man ofta nämna Aggression Replacement Training (ART). Nedan finns en länk till böcker i ämnet som finns i LIBRIS (den svenska nationella bibliotekskatalogen)
http://tiny.cc/q7oo6
Statistik för allmänna biblioteken i Finland kan man undersöka i biblioteken.fi-sidor:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
På sidan Årliga rapporter (http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/arligarapporter.aspx) kan man se statistik-datan om till exempel antalet biblioteksfackliga eller biblioteksfackliga med högskoleutbildning och också övriga årsverken i hela landet. Det har gjort upp statistik över högskoleutbildade anställda bara tre år, från 2010.
Därifrån kan man hitta till exempel de här data:
Biblioteksfackliga Biblioteksfackliga Övriga
årsverk med högskoleutbild årsverken
Helsingfors 2012 376 174 45
2011 354 170...
Det finns åtminstone några av kvällstidningarnas löpsedlar som mikrofilm i Nationalbibliotekets (Kansalliskirjasto) samlingar. Kontakta Nationalbiblioteket:
kk-pienpainatteet(at)helsinki.fi
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.kansalliskirjasto.fi/kokoelmatjapalvelut/kokoelmat/pienpaina…
I Finland finns Lukukeskus - Författarcentrum
http://www.lukukeskus.fi/
I Sverige finns också en författarförmedling som kallas Författarcentrum. Adressen dit är:
http://www.forfattarcentrum.se/
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Tidigare arbetade ofta åtminstone en bibliotekarie på varje refensavdelning som studierådgivare. Nuförtiden har referensavdelningarnas betydelse minskat med informationsnätets uppväxt och referenssamlingar blir mindre och mindre. Bibliotekets rådgivnings- och informationstjänster är däremot tillgängliga både allestädes på biblioteket och genom Internet.
Här har du uppgifter, som har tagits ur den nyaste statistiken för allmänna bibliotek i Finland:
Kostnader för medieanskaffningar / Invånare 6,85 e
Totalutlåning / Invånare 21,13
Utlåning: böcker och noter / Invånare 15,58
Antalet bokbussar: 187
Här är adresserna till a) första sidan av statistiken b) till sidan med nyckeltalen.
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?langId=sv
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?pageId=Statistics/Default&Sta…
Hej!
Horisont finner ni i Vaari-lagringsbibliotek på sidan https://vaari.linneanet.fi/ och Glädjesplitter på sidan http://linda.linneanet.fi/F/?func=find-b-0&con_lng=fin&local_base=fin01…
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Det finns en bra artikel i en svensk kunskapsdatabas Nationalencyklopedin (sökord: textilfiber). Databasen finns att tillgå i Esbo, Helsingfors och Vanda stadsbiblioteks kunddatorer.
På Käspaikka-portalen finns det mycket kunskap om textilfibrer, men bara på finska:
http://www.kaspaikka.fi/materiaali-ja-kuluttajatieto/tekstkuitu.html
Den här boken kan också vara värd att läsa:
Textilvård / Mari Haapanen, Tuija Mäntsälä
Boken finns på Helmet-biblioteken: http://helmet.fi/
Det finns en Wikipedia-artikel om ämnet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Textilfiber
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
