Namnet Mertsi har sitt ursprung i en tysk legend från 1800-talet, som heter Genoveva. Mertsi var tydligen i form av Scmertz i originalverket, och han var sonen till hertiginna av Brabant. Namnet Schmertz har sedan varit översatt till finska som Smertsi och har slutligen reducerats i vardagsspråket till formet Mertsi. Namnet är fortfarande populär bland romanerna i Finland.
Följande böcker skulle kunna vara till nytta för dig:
Bravo-Villasante, Carmen, Cuentos populares de Iberoamérica. Madrid : Gaviota, 2005. (även tidigare tryck 199?).
Cerrillo, Pedro, A la rueda, rueda..: antología de folclore latinoamericano. Madrid : Anaya, 2000.
Albert, Angeles, Hispanoamérica ayer y hoy: historia y arte demografía, economía, instituciones, tradiciones. Madrid : SGEL, 1998.
Galeano, Eduardo, Memoria del fuego. Delar 1-3 Mexico: Siglo veintiuno, 1992-96.
På svenska hittar jag till exempel följande,
om myter och historia i Latinamerika:
Galeano, Eduardo, Eldens minne. 1 : Födelser. Stockholm : Alfabeta, 1992
Om historia:
Chasteen, John Charles, Latinamerikas historia. Lund : Historiska media, 2003.
Machado, Ana Maria,...
Boken ni söker tycks vara svår att hitta. En sökning i vår Samsökning gav tyvärr inga träff, http://monihaku.kirjastot.fi/ . Tunga sektionen 2 och 3 finns i flera bibliotek, båda t.ex. i Försvarshögskolans bibliotek, http://www.mpkk.fi/se/muut/kirjasto/ .
Gayer, Harry, Tunga sektionen 2 i fortsättningskriget. 1988
Sandvik, Martin Valdemar, Tunga sektionen 3 under framryckningsskedet 1941-1942 : en kortfattad historik. [Karleby] : [M. V. Sandvik] , 1985
Boken ni söker kan vara en artikel i Tykkimies 2000, s. 37-53. Den heter: Erään patterin tie Talvisodassa och hanldar om Raskas patteristo 1 (Tunga Sektionen 1) i Vinterkriget.
Texten i Arvet efter Veteranerna - Ett Självständigt Fosterland, "Summa februari 1940 C. B. Kvikant" är en del av...
Sundblads bok är utgiven 1997 och finns i några bibliotek i Finland (men inte i huvudstadsregionen). Garmannslunds bok tycks inte finnas i hela landet. Ni kan fjärrlåna boda böcker, kolla gärna http://www.esbo.fi/default.asp?path=32372;37332;37338;33345;33353
eller fråga på biblioteket.
31.12.2008 var invånarantalet i Karis 9 155. Karis, Pojo och Ekenäs sammanslutade sig 1.1.2009 som Raseborgs stad, och efter det finns det inte invånarstatistik om Karis. Enligt Befolkningsregistercentralen var invånarantalet i Raseborg 29 082 (i slutet av 2010). De har inte nyare statistik.
http://www.vrk.fi/vrk/files.nsf/files/029EEED89C84611BC22575350052CE3A/…
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/files.nsf/files/76EA13B76EFCA2E…
I www-encyklopedin Wikipedia finns det geologisk tidskala och ochså mycket annat om geokronologi:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Geokronologi
Här har du tabeller på engelska:
http://www.ucmp.berkeley.edu/help/timeform.html
http://images.google.fi/images?q=geological+Time+scale+&hl=fi&lr=&sa=X&…
Jo, så är det: de finlandssvenska barnen känner till och sjunger många av de klassiska barnvisorna: Bä bä vita lamm, Lilla snigel, Imse Vimse spindel och Ekorrn satt i granen.
Både traditionella finlandssvenska sånger och sånger från Sverige är en naturlig del av musikrepertoaren i våra skolor.
Da Capo är en finlandssvensk läromedelsserie i musik för grundskolans åk 0–6. Den används i många finlandssvenska förskolor och skolor.
http://www.schildts.fi/laeromedel/laeromedelskatalog/f-ak-6/musik/791/D…
Barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket i Jakobstad har en skild samling s.k. läsecirkelböcker (BS). När vi köper in böcker till samlingen (5 ex/titel) försöker vi välja böcker som ger näring till boksamtal. Här ett plock ur vår samling:
Åk 2-3
Anrell, L.: Ovänner i samma lag
Dahl, R.: Mitt magiska finger
Davidsson, c.: Dumma gubbe!
Gustavsson, J.: Är du en tjuv, Lasse?
Lind, Åsa: Mera Sandvargen
Loe, E.: Kurt blir elak
Parvela, T.: Ella och utpressaren
Stark, U.: Storebrorsan
Wik-Thorsell, A.: Liten skidåkare försvunnen
Åk 4-5
Dhami, N.: Väx upp, farsan
Ellis, D.: Vägen till himlen
Gaiman, N.: Coraline
Halling, T.: Finnes: Agnes, önskas: hund (eller annan bok ur Agnes-serien)
Halling, T.: Ihop -serien
Kuick, K.: Livsfarligt fiske...
I universitetsbibliotekens samkatalog Linda
http://linda.linneanet.fi/F/?func=find-a-0&CON_LNG=swe&local_base=fin01
kan man söka material till ex. med ämnesord sociala medier eller nätgemensaper. I utökad sökning kan man välja språket till svenska.
Till resultatet får man till ex. två böcker som finns i Alma (databasen av Åbo Akademins bibliotek):
Ström, Pär: Sociala medier 2010 och Carlsson, Lena: Marknadsföring och kommunikation i sociala medier 2009.
I Linda hittar man också lärdomsprov (mest på finska) och doktorsavlhandlingar, till ex.
Lucano, Giuseppe: Digital community design: exploring the role of mobile social softweare in the process of digital convergence. 2010.
Det lönar sig att besöka på till ex. Kim Holmbergs och Isto...
Dessa förkortningar är finska förkortningar och du kan hitta dem i finska förkortningsordböcker. Motsvarande svenska förkortningar är enligt Ruotsin kielen toimisto Hfrs eller H:fors och Tfrs eller T:fors. Alla dessa förkortningar är sedvanliga men inte officiella.
Blendasägnen är en småländsk folksägen. Den är sannolikt uppfunnen för att förklara tillkomsten av den antagligen urgamla Värends härads arvsrätt.
Den äldsta bevarade skriftliga redogörelsen för det som med tiden blev till Blendasägen återfinns i ett verk av Johannes Baazius d.ä. (biskop i Växjö) från 1642:
"Värend omfattar fem härad närmast Växjö, vilka av inbyggarna kallas Värnsland på grund av såväl kvinnornas som männens raskhet och tapperhet i försvaret. Ty en gång, då männen blivit dödade av fienden, grepo kvinnorna till vapen och utdrevo fienden ur landet, av vilken orsak männen medgåvo sina hustrur deras jämställdhet i alla rättigheter och detta iakttages här än idag i fråga om arvsskifte."
I tryck möter man sägnens samband med...
Du tänker antagligen på Kaptenen från Köpenick, som gett upphov till ordet köpenickiad.
En köpenickiad kallas bedrägeri med användande av falskt namn eller föregiven befogenhet. Benämningen kommer från en kupp i oktober 1906, då skomakaren Wilhelm Voigt, iklädd preussisk officersuniform, lyckades förmå en avdelning soldater att följa med till rådhuset i Köpenick, där stadens myndigheter tvingades utlämna stadskassan. Händelsen väckte löje som exempel på överdriven preussisk underdånighet inför det militära och blev ämne för ett lustspel ("Kaptenen från Köpenick") av Carl Zuckmayer.
Källa: Nationalencyklopedin
Berättelsen finns översatt till svenska och har getts ut av Radiotjänst.
Kaptenen från Köpenick : en tysk saga / Carl Zuckmayer ;...
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
På kinesiska bibliotek används ett klassifikationssystem kallat Classification for Chinese Libraries (CCL) eller Chinese Library Classification. Det avänds på såväl folkbibliotek, skolbibliotek som universitet. Det kinesiska nationalbiblioteket upprätthåller klassifikationssystemet.
Chinese Library Classification
http://en.wikipedia.org/wiki/Chinese_Library_Classification
National Library of China
http://www.nlc.gov.cn/en/indexen.htm
Chinese Library Classification Editorial Board
http://www.nlc.gov.cn/old/old/newpages/english/org/clce.htm
Se även en svensk magisteruppsats i ämnet:
Jerrewing, Linda: Kinesisk klassifikation
Daoistiska, konfucianska och maoistiska influenser
i fem kinesiska klassifikationssystem. Magisteruppsats i biblioteks...
Hej,
För att kunna låna Elibs e-böcker måste du skaffa bibliotekskort till ett bibliotek som har tjänsten.
Biblioteken kan ha olika krav på vem som kan få bibliotekskort till kommunens/stadens bibliotek.Ofta räcker det med att vara finländsk medborgare eller ha ett finländskt socialsignum och en fast adress. Du kan i förväg ta kontakt med biblioteket och fråga om saken. För att få ett bibliotekskort måste du personligen besöka bibliteket. Kom ihåg att ta identitetsbevis med dig.
Bland de allmänna biblioteken finns Elibs tillgängligt i Fredrika biblioteken http://www.fredrika.net, Vasa stadsbibliotek http://www.vaasa.fi/Pa_svenska/Offentliga_tjanster/Bibliotekstjanster samt på Åland.
Tillgång till gratis e-böcker ser du t.ex. från Esbo...
Tydligen finns det inte. Enligt Fennica (Finlands nationalbibliografi: https://fennica.linneanet.fi/vwebv/searchBasic?sk=sv_FI) har det inte översatt någon om hans diktsamlingar på finska.
Enligt Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin), som är en referensdatabas av översatt poesi, finns den här dikten inte heller översatt på finska i någon diktantologi eller i poesi- och litterära tidskrifter:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/
Flera av Evert Taubes visor har översatts till finska. En av de mest populära är kanske just Sjösala vals, som har översatts till finska av Palle (Reino Hirviseppä) under titeln Keväthuumaus (Våreufori, våryra - min fria översättning). Visan finns i många populära samlingar, som till exempel Suuri toivelaulukirja (951-643-614-5), om du kan få tag i den. Översättningen är förresten ganska lyckad och trogen till originalets anda. I den finska sångtexten har Rönnerdahl fått heta Anttila.
Helsingfors universitets bibliotek (nuförtiden Nationalbiblioteket) har publicerat Suomen kirjallisuus – bibliografier. I serieverket finns listade nästan årligen litteratur som utgivits i Finland från 1940 till mitten av 1990. Exempelvis har man i delen som täcker 1960-talets början uppdelat finlandssvensk litteratur och barn- och ungdomsböcker i egna grupper.
Tyvärr har serien ändrats under åren. I alla delar har man inte skilt finlandssvensk – eller annan i Finland utgiven svensk litteratur. Ibland har man inte heller vuxenlitteratur eller barnlitteratur skilt. Samma gäller t.ex. med den Statistiska årsboken för Finland 2009. I den finns statistik över den inhemska litteraturens utgivningsmängder per årtionde, ända från 1960-talet....
Enligt Kungliga Bibliotekets databas Regina publicerade Östergren sin första bok ”Dikter” (1871) med pseudonymen Fjalar. Den andra upplagan (1879) publicerades med det riktiga namnet. Du kan läsa mera om Östergren från svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_%C3%96stergren.
Tjänsterna varierar beroende på biblioteket. Referensavdelningen har traditionellt haft en samling av böcker som används endast i biblioteket, och som därför alltid finns i hyllan.
Ofta kan man ta åtminstone fotokopior och tjänstemännen gör också informationssökningar.
Referensavdelningens betydelse kan ha blivit lite mindre under de senaste åren, en orsak kan vara att det i dag finns så många special databaser I biblioteket. Också Internet underlättar informationssökningen.
Endel bibliotek tillåter utlåning av materialet (som hemlån), andra bibliotek tillåter utlåning av materialet för en natt eller för ett veckoslut. Huvudsakligen lånas referensmaterialet inte.
