Hej
Det är inte ett så vanligt tema. Det finns massor av böcker om sociala medier, t.ex.
Sara Lövestam "En stark nolla"
Hanna de Canesie "Helt seriöst"
Ralf Novák-Rosengren "5768 visningar på Youtube"
Jenny Milewski "Den tusende följaren"
Magnus Nordin "Avgrundens änglar"
men ingen av dessa är dystopisk.
James Dashner har skrivit dystopisk en serie som heter VirtNet-spelen, som handlar om virtuell verklighet.
Hoppas någon av dessa fungerar.
Ja, i Borgå fungerar fjärrlåneverksamheten även om biblioteket endast har begränsad öppethållning. Du kan antingen fylla i fjärrlåneblanketten på bibliotekets hemsida på adressen https://www.borga.fi/bibliotekets-fjarrlanebestallning-for-personkunder eller lämna ditt önskemål skriftligen vid betjäningsluckan på biblioteket. Vi kan givetvis inte garantera att alla bibliotek vi vill beställa ifrån även fungerar som normalt.
Marjatta Pokelas barnvisa Ihme ja kumma är på svenska Jag undrar och funderar. Svenska texten är av Benny Törnroos. Texten till visan hittas inte i någon sångbok, men du får texten till din e-post.
Benny's 21 + bästa / Benny Törnroos
Den här dikten sägs felaktigt vara Eino Leinos, men den är egentligen skriven av Vuokko Laatio. Laatios dikter har inte publicerat.
Här finns en annan fråga och en nyhet om den här dikten:
https://www.kirjastot.fi/kysy/olen-tuskista-vapaa-ja-mukana
https://www.karjalainen.fi/uutiset/uutis-alueet/kotimaa/item/36789
Schweizaren Marcus Pfister har skapat fantastiska färgglada barnböcker sedan slutet av 1980-talet. Han har gjort en bok med Rolf Siegenthaler "Keine Bange liebe Schlange". Men jag är inte säker på om det någonsin har översatts till svenska. Omslaget till boken har en färgglad grön orm och en mus.
I den här videon kan du se illustrationen av boken:
https://www.youtube.com/watch?v=nZaiFnge5us
Skulle det kunna vara någon av följande:
Viveca Lärn: Vad händer om man vänder på Paris, 1980. Tekla Tedin är 12 år och bor i Göteborg. En vår åker hon med sin pappa Tommy till Paris i en hel månad. Tommy är konstnär och vill se det berömda ljuset i Paris. Men det är istället Tekla som hittar en massa saker. I boken smakar de bl.a. på croissanter.
Mats Rehnman: Livias resa, 1988. Bilderbok för mindre barn om en treårig flicka som reser med föräldrarna till Frankrike.
Birgitta Lindqvist: Emilia och havet, 1994. Berättelse om bilresa med familjen till ”kontinenten”: Rom, Provence, Paris etc
Christina Björk och Lena Andersson: Linnéa i målarens trädgård, 1985. Berättelse om en flicka som reser till Paris och besöker den berömde konstnären...
Boken är förmodligen Frank Schätzings Svärmen (också känd som Den femte dagen).
https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aateos_10048
http://libris.kb.se/bib/10415696
http://libris.kb.se/bib/11746914
Skulle boken kunna vara Prinsessan Gullhår, skriven av Ethel Törnroth, https://finna.fi/Record/vaski.438959? Tyvärr så finns boken bara på Nationalbiblioteket och Åbo stadsbibliotek, och kan endast lånas till läsesal. Jag hittar också en annan saga, Sagan om Sommarälvan, https://finna.fi/Record/jykdok.553819, men den finns också endast till läsesallån och i Jyväskylä. Den har Törnroth översatt från finska, Sihtola Kirsti, Satu Kesäkeijusta ja Suruvaipasta, https://finna.fi/Record/jykdok.553815 som jag även hittar bara i Jyväskylä. Böckerna är från 1940-talet, men tyvärr så verkar det att de inte har trycks om senare. Om du vill fråga mera, så finns det en formulär på nätet, https://kirjasto.jyu.fi/faq/kysyjakommentoi...
Jag har bläddrat i vår katalog, Boksampo (https://www.boksampo.fi/sv/search/kulsa/obj%3Akoko%253Ap33857) och gjort sökningar på nätet. Mycket populära på den tiden var Måns Gahrtons Bert-böcker. Ett förslag är Marita Lindquists Robban-böcker,
Kalla mig Robban, 1979, Det var ditt fel Robban, 1980, Hugg i, Robban, 1981
Hej
Den efterlysta boken är troligtvis Familjen Mus bygger hus (urspr. The Mice Who Lived in a Shoe, utgiven 1981) av den brittiska författaren Rodney Peppé, översatt till svenska av Jadwiga P. Westrup.
Pärmbilden syns här:
https://www.tradera.com/item/341213/359071794/familjen-mus-bygger-hus-rodney-peppe-tryckt-1982-i-fint-skick
Svenska litteratursällskapet har de efterfrågade böckerna, och man kan säkert få läsa dem i litteratursällskapets utrymmen, men man kan också fjärrlåna böckerna via Helsingfors stadsbiblioteks fjärrlånetjänst. Se nedan adresser till nätsidorna. Ann-Gerd Steinbys produktion kommer upp i databasen finna.fi.
https://www.helmet.fi/sv-FI/Bibliotek_och_tjanster/Fjarrlan/Begaran_om_…
https://www.sls.fi.
En av våra läsare föreslår Hägring 38 av Kjell Westö, radioföljetong för ett tiotal år sen. Alltså ingen kvinnlig författare, men en kvinnlig huvudperson.
Jag har en lista över böcker https://www.kirjasampo.fi/fi/suomen-sisallissota-2010-luvun-kirjallisuudessa, men dom finns inte översatta till svenska, så att troligtvis är boken ingen av dom? En finsk författarinna, som är bosatt i Sverige, Christina Falck har skrivit en roman om inbördeskriget Vi eller de : Finland 1918 (2013), https://finna.fi/Record/helmet.2127943. kunde boken du söker vara den?
Jag försökte bläddra i radioprogrammstablån, https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132&date=2020-02-17, men hittade inget passande där. Det...
Tyvärr så hittade jag inte skolboken. Det är svårare att leta efter här i Finland, jag antar att du letar efter en bok som används i svenska skolor. Här finns några sidor där det finns läroböcker, kanske hittar du boken bland dem, Liber https://www.liber.se/, Gleerups https://www.gleerups.se/laromedel och Digilär https://digilar.se/laromedel/
I biblioteken kan man ha många olika yrkestitlar. Utom bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, finns det t.ex. informatiker, barnbibliotekarier, specialbiblioteksfunktionär, servicechefer, bibliotekschefer och bibliotekssekreterare. Olika bibliotek använder olika titlar. t.ex. i de allmänna biblioteken i Esbo har man inte längre bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, utan istället bl.a. bibliotekspedagoger, biblioteksrådgivare och kundhandledare
Den nuvarande bibliotekslagen (Lagen om allmänna bibliotek) som trädde i kraft 29.12.2016 säger inget om vilka yrkestitlar som ska användas på biblioteken, men i §17, anges hurudan kompetens personalen på de allmänna biblioteken ska ha:
”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt...
Ert gammalt bibliotekskort fungerar inte mera. Ni skulle gå till något helmet-biblioteket att får nya kortet. Att får ett nytt kort tar några minuter. Först skulle ni fylla några kunskaper till kortet i webb. Här är linken:
https://luettelo.helmet.fi/selfreg*swe~S9.
Ni skall ta något identitetsbevis med er när ni till biblioteket.
Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…)
Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…)
Under slabbning står det följande om ordets...
Man skriver "andra världskriget" och "vikingatiden". Dom är beskrivande namn, inte egennamn liksom personnamn, gatunamn, ortnamn eller varumärke https://www.prefix.nu/stor-eller-liten-bokstav.html, substantiv, egennamn Svenska Akademiens grammatik, https://svenska.se/SAG_Volym_2.pdf
Det är nog möjligt att skriva och tala informellt om "Talvisota", men i historiska texter skall det vara "talvisota" eller "finska vinterkriget".
Östermyra är inte eller har inte varit Seinäjoki-stadens, köpingens eller kommunens officiella namn. På webbsidor av Institutet för de inhemska språken skriver Mikael Reuter på artikel Officiella ortnamn så:
"Myten om att Seinäjoki skulle heta Östermyra på svenska är det också bäst att ta kol på – Östermyra är eller var en gård i Seinäjoki."
Artikeln kan man läsa här:
https://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1988/officiella_ortnamn
ÅU har digitaliserats av Nationalbiblioteket för närvarande från 1824 till 1929.
De digitaliserade tidningarna finns tillgängliga i Nationalbibliotekets digitala samlingar: https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/search?set_language=sv
I servicen kan man göra sökningar i tidningarnas innehåll via söklådan som finns uppe på sidan. Välj ÅU som titel, gör en tidsmässig avgränsning och ange sökfrågan. Som sökfråga kan man använda vilken eller vilka ord som helst. Mera anvisningar beträffande sökning hittar man via länken "Visa hjälpen för sök" som finns nere i söklådan.
De resterande åren 1930-1932 finns tillgängliga på Åbo stadsbiblioteks huvudbibliotek på mikrofilm. Tyvärr är det inte möjligt att göra sökningar med...
Detta citat är ur boken Isherwood, Christopher : Mr Norris changes trains, 1935. https://books.google.fi/books?id=MCaREkDrtoUC&pg=PA92&lpg=PA92&dq=%22da… .
