Dikten ni söker heter Jag famnar dig -
och den utgavs år 1934 i Diktonius diktsamling "Mull och moln". Dikten hittas också i Diktonius "Samlade dikter"(1987). Den bit av dikten som ni minns är från slutet av dikten, och låter så här:
Jag famnar dig, du röda höst,
jag älskar dig, du bistra tid,
ei skapt för smek, men nappatag:
en käresta för mogna män.
Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva.
Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska:
Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993
Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
Svenskspråkig information om Sinikka Nopola kan hittas t.ex. på Bonnier Carlsens sidor:
http://www.bonniercarlsen.se/v2/writer.asp?id=18517
Av Sinikka (och Tiina) Nopola böcker har följande blivit översatta till svenska:
- Halmhatten Och Filttofflan (Heinähattu ja Vilttitossu)
- Halmhatten Och Filttofflan Får En Bebi (Heinähattu, Vilttitossu ja vauva)
- Lugna Uno (Rauhallinen Erkki)
- Nu Gäller Det, Risto Rappare (Hetki lyö, Risto Räppääjä)
- Risto Rappare Och Den Hemska Korven (Risto Räppääjä ja kauhea makkara)
Genusforskning har länge varit populärt och litteraturen i området är enorm. Jag rekommenderar att du bläddrar igenom litteraturlistor på databaser och väljer några nya böcker, som du skaffar. I dessa böcker hittar du vidare litteraturlistor. Om böckerna, som låter bra, inte finns på ditt universitets bibliotek, kan du beställa dem per fjärrlån.
På alla universitetsbibliotek och på stora stadsbibliotek kan man använda databasen Linda, som är universitetsbibliotekens samkatalog. Det kan löna sig också att titta i databaserna för enskilda universitet, eftersom Linda inte uppdateras i realtid. De här separata databaserna kan man använda fritt via Internet. Adresserna hittar du på sidan
http://www.lib.helsinki.fi/tilke
Speciellt kan...
BTJ kirjastopalvelu har givit ut en bok "Verkostuvat kirjastot" (red. Ari Haasio och Juha Piukkula, 2000), som handlar om biblioteksnätverk i allmänhet. Det finns också tidskriftsartiklar om ämnet. Artiklar hittar man med hjälp av databaserna "Aleksi" och "Arto", som man kan använda på Jakobstads bibliotek.
Information om Fredrika finns på adressen
http://www.biblioteken.fi/sv-fi/biblioteksbranschen/bibban/2000_3/fredr…
och också på Fredrikas egen sida
http://www.fredrika.net/ (klick länken Fredrika)
Jag har hittat också ett par artiklar om Fredrika, men de är ganska gamla:
Flemming, Christian: Fredrika förenar bibliotek Finlands kommuntidning 1995 : 10
Lund, Solveig: Fredrika, vår nya hjälpreda Svenskbygden 1993 : 3
Nästa boken kan du ha med fjärrlån:
Wirgin, Jan: Kejsarens armé : soldater och häster från Qin Shihuangs grav. 1984.(The Museum of Far Eastern Antiquities exhibition catalogue ; nr 41).
På finska kan du ha information av tidskriften Tieteen kuvalehti 2001, nr 12, s. 34-37: Damm: Nekropoli pullollaan patsaita. Också i Otavan maailmanhistoria 5, s. 69-75 kan du ha information om terrakotta-armé.
På engelska har vi Blunden, Caroline: Cultural atlas of China och där på sidor 84-87 "The Underground Army".
Om du vill veta mera, kan du fjärrlåna Guisso, Richard W.L.: Förste kejsaren av Kina (1996) eller Leppäkari-Lundström, Marith: Qin Shi Huangdi : kejsaren av Kina (Pro gradu vid Åbo akademi, 1999) eller Kern, Martin: The stele inscriptions of...
Kontakta Genealogiska Samfundet i Finland för att få hjälp med släktforskningen. Se under
http://www.genealogia.fi/indexr.htm.
Det är också ganska lätt att på egen hand söka i Genealogiska Samfundets databas HisKi. Uppgifter från Närpes församling har nyligen införts i den.
Här har du uppgifter, som har tagits ur den nyaste statistiken för allmänna bibliotek i Finland:
Kostnader för medieanskaffningar / Invånare 6,85 e
Totalutlåning / Invånare 21,13
Utlåning: böcker och noter / Invånare 15,58
Antalet bokbussar: 187
Här är adresserna till a) första sidan av statistiken b) till sidan med nyckeltalen.
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?langId=sv
http://tilastot.kirjastot.fi/Default.aspx?pageId=Statistics/Default&Sta…
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
Järven (Gulo gulo) har varit fullständigt frilyst i Finland sedan 1979. Jaktstatistik före detta år hittade jag inte på Internet, men du kan fråga efter statistik från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Institutets kontaktuppgifter hittas på www-sidan http://www.rktl.fi/svenska/kontaktuppgifter/ .
Det är svårt att ge dig ett entydigt svar, för man borde veta mera om vilket slags litteratur hon eller han hälst läser. För att författarna klassificeras som "klassiker" innehåller också, att deras språk är bra. Svenska klassiker är bland annat August Strindberg, Selma Lagerlöf, Vilhelm Moberg, Arstrid Lindgren. Marianne Fredriksson är inte ännu en klassiker, men hennes språk är mycket bra.
Jag rekommederar, att hon/han går till web-sidan, http://www.biblioteken.fi/ . Där hittas under rubriken "Litteraturen" tipsar både på böcker och tidningar, också rikssvenska.
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
Jag rekommenderar, att Ni bekantar Er med web-sidor av Institutionen för informationsförvaltning vid Åbo Akademi: http://www.abo.fi/fak/esf/bii/studier_frames.htm
I delen kursfordringar http://www.abo.fi/fak/esf/bii/kursfordringar.htm
hittar Ni litteraturlistor.
Om Ni är speciellt intresserad av klassifikation och organisering av material, rekommenderas följande böcker:
1. Benito Miguel. Kunskapsorganisation. Borås: Taranco, 2001.
2. Marcella Rita & Newton Robert. A new manual of classification. Gower, 1994.
3. Aitchison Jean, Gilrichrist Alan & Bawden David. Thesaurus contstruction and use: a practical manual. 3. ed. London: Aslib, 1997.
4. Foskett Anthony C. The subject approach to information. 5. ed. London: Library...
Det lönar sig att börja söka med ämnesorden sotahistoria: Ruotsi :1600-luku i Åbo stadsbiblioteks
materialdatabas Aino
http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=form1&sesid=1118652922&ulang=…
På så sätt hittar man till ex. Rainer Fagerlund: Bönder, krigsfolk och borgläger, Mikko Huhtamies’ Knektar och bönder, Olli Korkiakangas’ Sotilasrasitus Varsinais-Suomessa 1617-1809 Jussi T. Lappa-lainens Sadan vuoden sotatie och med klassen 39.4 (Maanpuolustus, maavoimat, ratsuväki) Tauno Sutelas Kunnia, velvollisuus, tahto.
Flere tips för vidare information får du med de här böckernas litteraturförteckningar. Där finns böcker och annat material, som finns till ex. i Turun yliopistos eller i Åbo Akademis bibliotek.
I fallet av okulär albinism döljs blodkärlens röda färg inte på normalt sätt av mörkt pigment (melanin). Därför förefaller iris rosa och pupillen röd pga ljusets reflektion i ögonbotten. (Se till exempel följande länkar,
http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/hud23.html
http://www.mrcophth.com/iriscases/albinism.html
Reuters rutor på Forskningscentralen för de inhemska språkens hemsida är en bra källa när man vill veta mer om språkbruket beträffande förändra och ändra. Adressen är http://www.kotus.fi/svenska/spalter/. Slå upp ordet förändras i sökordsregistret.
Biblioteksfaktabasen finns i portalen Biblioteken.fi i kanalen Bibliotek. Den är öppen för alla. Den direkta adressen är http://www.biblioteken.fi/kirjastot/kunnankirjastot.aspx .
Något ingermanländskt språk finns inte, ingermanländarna talar finska, ryska eller svenska. Böcker om Ingermanland finns på de allmänna biblioteken. Sök i vår databank, www.helmet.fi. på ämne d.v.s. "aihe" med "inkeri" som sökord. En lärobok har skrivits speciellt med tanke på ingermanländska barn. Boken heter "Inkerin lasten oppikirja".
Kontakta Inkerin kulttuuriseura, se http://www.inkeri.com, eller Sveriges Ingermanländska Riksförbund, http://www.ingermanland.nu för utförligare information.
