Det finns inte material som gäller bara fakturering i huvudstadsregionens allmänna bibliotek. Kolla gärna också Helsinfors svenska handelshögskolans bibliotek
http://www.hanken.fi/public/
Den här finns i Iso Omena på finska:Kosonen, Kirsti: Toimiston työt / Kirsti Kosonen, Lea Pekkanen: Edita, 2001 och den kan du också fjärrlåna på svenska: Kosonen, Kirsti: Kontorsarbeten Utbildningsstyrelsen , 2003
Kanske intressant:
Finlands civil- och handelsrätt : en introduktion / redigerad av: Johan Bärlund, Frey Nybergh, Katarina Petrell : Talentum, 2005
Den här boken finns i Grankulla Bibliotek:
Carlsson, Pål
Teos Mallar & dokument : praktisk skrivhandbok för företag, 2005
Följande böcker tangerar åtminstone marknadsföring av böcker, men det är nog förlagens och inte bokhandlarnas synvinkel som dominerar.
Kirja-alan kuluttajatietopankki 1997
Kirja 2010 : kirja-alan kehitystrendit
Kustannustoimittajan kirja /toim. Teijo Makkonen
Ensi askeleet elektronisessa kaupassa /Jukka Heikkilä...
(handlar om bokhandlar på nätet)
Kirjakaupan vuosisata : Kirjakauppaliitto 1903-2003
Rajala, Hannu. Raportti e-kirjojen käytettävyydestä sekä e-kirjamarkkinoista
Lilja, Kimmo. Vähälevikkinen kirjallisuus tarvitsee tukea : myynti edellyttää markkinointia (artikel i Turun sanomat 12.11.2003)
Gelb, Eric. Book promotion made easy : event planning, presentation skills & product marketing
Manual on bookselling : practical advice...
Litteratur:
Tamillern : en liten illerhandbok med det viktigaste om skötsel, sjukdomar, avel, utställningar och beteende hos illrar av Lena Andersson
Hos djuren på Skansen av Anna Roos
Svenska tamiller föreningen har en bra hemsida med uppgifter om illern:
http://www.canit.se/~stif/illern.htm
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...
Huggarna av Roy Jacobsen har recenserats i finlandssvensk press, åtminstone i Västra Nyland 28.1., i Borgåbladet 1.2. och i Hufvudstadsbladet och Vasabladet 18.2.2007. Referenserna finns i Brages Pressarkivs databas, www.bragespressarkiv.fi. Kopior kan beställas från arkivet mot avgift.
Hittade också en intervju med författaren publicerad i Turun Sanomat (Åbo Tidning) 2005-10-04.
Artikeln finns återgiven i Turún sanomats nätupplagas arkiv.
Se vidare
http://www.turunsanomat.fi/kulttuuri/?ts=1,3:1005:0:0,4:5:0:1:2005-10-0…:
Tjänsterna varierar beroende på biblioteket. Referensavdelningen har traditionellt haft en samling av böcker som används endast i biblioteket, och som därför alltid finns i hyllan.
Ofta kan man ta åtminstone fotokopior och tjänstemännen gör också informationssökningar.
Referensavdelningens betydelse kan ha blivit lite mindre under de senaste åren, en orsak kan vara att det i dag finns så många special databaser I biblioteket. Också Internet underlättar informationssökningen.
Endel bibliotek tillåter utlåning av materialet (som hemlån), andra bibliotek tillåter utlåning av materialet för en natt eller för ett veckoslut. Huvudsakligen lånas referensmaterialet inte.
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
Det lönar sig att ta kontakt med Helsingfors stadsarkiv som är en del av Helsingfors stads faktacentral. Se http://www.hel2.fi/tietokeskus/se/arkivtjanst.html.
I Vasa stadsbibliotek finns böcker om Karperö även "Karta i tre delar öfver Smedsby by" (1901). Du kan komma och bekanta dig med det vi har i hembygdssamlingen Vasaensis. Men jag tror att du får de uppgifter du söker från Korsholms bibliotek så besök först Korsholm.
Vi kunde inte hitta medlet i det tyska internetapoteket här: http://www.deutscheinternetapotheke.de/lang/en/homoeopathie.html?
Denna finskspråkiga bok kan man fråga efter i biblioteket eller beställa den med hjälp av pin-koden http://www.helmet.fi
Dannheisser, Ilana : Homeopatia / Köln : Könemann, 2001
Man kan beställa flere svenskspråkiga böcker som gäller homeopatie ochså som fjärrlån. Blankett:
http://www.espoo.fi/kirjastolomakkeet/asiakkaat_swe.htm
Ordet skärgård är mycker gammalt och enligt Nationalencyklopedins ordbok anger, att den fornsvenska formen "skärgardher" användes före 1520.
Den kortfattade etymologiska ordboken "Våra ord, deras uttal och ursprung" av Elias Wessén anger att ordet skär är besläktat med skära i betydelsen skära in, sticka ut. På norska heter det skjer, fornsvenska skær och på islänska sker.
Gård, enligt samma källa,har grundbetydelsen inhägnad och är ett gemensamt germanskt ord av omstridd härkomst. Jmf engelskan yard och tyskan Garten. Gärda betyder ju gärda in.
Skärgård, betyder egentligen inhägnad av skär, dvs små öar.
Nationalencyklopedins ordbok, utgiven åren 1995-1996, baserar sig på Svensk ordbok men innehåller dessutom bl.a. uppgifter om ordets...
Din fråga är ganska svår och jag skulle rekommendera att skicka frågan till det Genealogiska samfundet i Finland, se http://www.genealogia.fi/indexr.htm . På samfundets sidor finns ganska mycket material och även anvisningar om hur släktforska i Finland. Om jag uppfattade rätt har Borgå härrad varit en del av det gamla Kymmenegårds län, och då skulle namnet kanske kunna vara Mörskom. Se även listan av svenska ortnamn i Finland (av Forskningscentralen för de inhemska språken), http://www.kotus.fi/svenska/ortnamn/ortnamn3.shtml .
På Internet finns det mestadels allmän information om latexallergi, men två rätt informativa sidor finns på adresserna:
http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1226
http://www.fhi.se/shop/material_pdf/latex.pdf
Som du säkert vet är det viktigt att informera vårdpersonalen och läkarna om allergin på förhand. Centralbiblioteket för Hälsovetenskap,Terkko, vid Helsingfors universitet fungerar som medicinska fakultetens bibliotek. Där kan man beställa avgiftsbelagda informationssökningar. Om ni vill vända er dit är webbadressen www.terkko.helsinki.fi
Gudrun Lundström föddes 3.3.1902 i Lovisa. Hennes föräldrar var rektor Alexander Lundström och Anna Gratschoff. Hon blev student 1921 i Nya svenska samskolan i Helsingfors. Hon blev fil.kand. och fil.mag 1927, fil.lic. 1941 och fil.dr. 1943. Hon var lärare i tyska och svenska 1928-41 i Karis-Billnäs samskola, från 1941 lektor endast i tyska. Hon var bibliotekarie i Karis kommunbibliotek, (sedermera köpingsbibliotek), från år 1928. Hon var också medlem i Karis kommunfullmäktige 1941-45, sekreterare för Karis Lotta Svärd 1928-44, sekreterare för Folkhälsan i Karis från år 1930, samt medlem i Finlands svenska kvinnoförbunds centralförvaltning. År 1952 blev hon vald till Svenska Finlands folkting. Hon dog 15.8.1967 i en trafikolycka i Danmark...
Finlands Dövas Förbund har ett bibliotek som är öppet för alla kunder. Biblioteket är ett specialbibliotek för döva och för teckenspråksområdet. Biblioteket erbjuder information om dövas historia, kultur och undervisning. Bibliotekets samlingar består av skriftligt material (ca 4300 titlar), teckenspråkiga videoprogram (ca 900 titlar) och tidningsartiklar. Biblioteket försöker att anskaffa allt teckenspråkigt material som är producerat i Finland. Bibliotek är inte ett officiellt ansvarbibliotek.
Kontaktinformation:
Taija Saarinen
Bibliotekarie
Finlands Dövas Förbund rf
Ilkkavägen 4
00400 Helsingfors
tel (09) 580 3522
fax (09) 580 3503
gsm 040 587 2135
(kontakt kan tas vard. Kl. 9-15)
Postadress: PB 57, 00401 Helsingfors
Besöksadress:...
Sagan ”Den lyckliga familjen” borde finnas i boken ”Sagor och historier 1” (utgiven år 1980, ISBN 91-550-2489-0). Jag vet inte om översättningen är mera ”modern”, men ni kan granska det själv. Boken finns i Dickursby bibliotek, och kan beställas till vilket helmet-bibliotek som helst.
Materialsökning: www.helmet.fi
Många bibliotek har läsetips på deras websidor, t.ex. Helsingfors stadsbibliotek på följande sida, Lukemista http://www.lib.hel.fi/Page/3822990a-1b2a-42bf-af07-cb8d15f7ee32.aspx .
Bland de här tipsen finns även en sida där man rekommenderar böcker till olika skolgrader (i sammanhang med en tävling). Jag tror att ni kunde hitta bra ideer här,
http://www.lib.hel.fi/Page/c624b0ab-1cc2-41f2-a7c7-51bff6ef33d0.aspx . Även andra bibliotek rekommenderar böcker, t.ex. Tammerfors stadsbibliotek, http://www.tampere.fi/kirjasto/lapset/luettelo.htm . Ni kan hitta flera andra också på Lapsille (Barn) -kanalen vid Bibioteken.fi -tjänsten, http://www.kirjastot.fi/lapsille/kirjastot .
I www-encyklopedin Wikipedia finns det geologisk tidskala och ochså mycket annat om geokronologi:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Geokronologi
Här har du tabeller på engelska:
http://www.ucmp.berkeley.edu/help/timeform.html
http://images.google.fi/images?q=geological+Time+scale+&hl=fi&lr=&sa=X&…
