Det finns verkligen ingen svensk barnvisbok som är översatt till finska.
Man måste söka enskilda visor i olika böcker. Suuri lastenlaulukirja 1 och 2 och Musiikkia muksuille av Ritva Ollaranta innehåller ganska många klassiska barnvisor som finns på båda språk.
t.ex.
Musiikkia muksuille: Pienet sammakot = Små grodorna,
Hämä-hämä-häkki = Imse vimse spindel
Oravalla puussa = Ekorren satt i granen
Suuri lastenlaulukirja 1:
Ollin marjamatka = Mors lilla Olle
Bää, bää karitsa = Bä, bä vita lamm
Suuri lastenlaulukirja 2:
Pienelle pajulle = Videvisan o.s.v.
Jag har fört Ert förslag vidare. Boken erbjuds inom två veckor för biblioteken, men de är på det sättet självständiga att de bestämmer själva om sin anskaffning. Bibliotekens resurser är begränsade, alla böcker kan inte skaffas.
Ni kan följa bibliotekens nyheter på listor som visas på Helmet-sidorna. Anknytning till listorna är redan på första sidan, tryck på "Nytt" och sen kan Ni välja t ex "Svenskspråkig facklitteratur". Listorna kommer ut två gånger i månaden.
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
När man har en så klart begränsad frågeställning, som ovan, är det lätt att söka i bibliotekens ämnesregister på begreppet självkänsla och barn.
Här finns några böcker, dom du kunde börja med.
Söderberg, Jana. Våga vara : en handbok för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Västerås 2006.
Brodin, Marianne, Själv-känsla : att förstå sig själv och andra. Stockholm 2002.
Hellsten, Tommy, Barn av livet : resan till vuxenlivet och dess ansvar. Helsingfors 1995.
Norell Beach, Annie, Mångfald och medkänsla i förskolan. Stockholm 1995.
Hellsten, Tommy, Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Stockholm 1993.
I universitetens Linda-katalog, (https://linda.linneanet.fi/ ) hittade jag en pro gradu, som...
En lista över alla Finlandia-pristagarna finns till exempel i Wikipedia (http://fi.wikipedia.org/wiki/Finlandia-palkinto , http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandiapriset ).
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns också en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
Enligt Webb-KAB (Webb-KAB är de allmänna bibliotekens klassifikationssystems webbversion) heter klassen 36.53 "Bokföring och redovisning inom den offentliga ekonomin" och innehåller "Bokföring och redovisning inom statsekonomin och kommunalekonomin". Addressen till Webb-KAB är http://ykl.kirjastot.fi/ , välj språket Svenska (högra hörnet).
Det finns tre finska översättningar av Pygmalion. Den första var Jalmari Finnes text till Nationalteaterns föreställning år 1915. Seppo Kolehmainen översatte pjäsen i 1976 och Juha Siltanen i 1997.
Ingen av dessa översättningar finns i tryckt form. Texterna var ämnade för teater och skådespelare.
Översättningarna finns i Teaterhögsskolans bibliotek i Helsingfors: http://www.teak.fi/Bibliotek
Katalog-information från universitetsbibliotekens samkatalog LINDA i utförligt format:
1.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näytöksinen huvinäytelmä / Bernard Shaw ; suom. Jalmari Finne
Förlag: [S.l.] : [s.n.] , [s.a.]
Anmärkning: Käsikirjoitus
Material: monografi
Verkets språk: fin
2.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näyt....
Det har skrivits mycket om indien men Rolf Grömbloms två böcker Religionernas Indien : livsåskådningar och samhälle samt Hemma i Indien : en orienterande faktabok, skulle säkert uppskattas av frågeställaren.
Hinduismen har verkat mycklet länge i Indien och det har knappast påverkat kastväsendet i någon speciellt positiv riktning, båda finns i den indiska kulturen.
Läs även gärna: Jacobsen, Knut A. Hinduism: Historia, tradition, mångfald.
Det finns över 3000 kaster i den hinduiska befolkningen i Indien, många direkt kopplat med yrke. Inga enskilda religioner är knutna till någon speciell kast, även andra trosbekännare placeras in i kastsystemet. Om kastväsendet kan du läsa i bl.a.:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kast
Om hinduismen kan man läsa i bl.a nationalencyklopedin. Hinduismen är minst 3 500 år gammal. För omkring 2500 år sedan började religionen få den form den har i dag. Hinduismen ser världen som ett evigt kretslopp där alla levande väsen återföds efter döden. Om man återföds som människa eller ett lägre djur beror på hur man har levat. Målet är att uppgå i världssjälen, Brahman, och utslockna helt i nirvana. De Österländska religioner sewr inte kropp och själ som något, som kan åtskiljas. Inom västerländska trossystem och främsta de kristna kärornma skiljs kropp och själ åt i döden. Detta är främmande i andra religioner, där man har ett hellhetsbegrepp.
Om människosynen inom hinduismen:
http://www.mimersbrunn.se/arbeten/3113.asp
http://sv....
På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966.
Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla…
och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714.
Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19…
Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&…
Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om...
Boken finns att låna på biblioteket i Kyrkslätt, men vill du köpa den kan den vara svår att få tag på. Lär vara slutsåld och planer på ny upplaga finns inte.
Hälsn
Carola Sundström
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Enligt Wsoy:s Finsk-Svensk ordbok översätter man finska ordet "talkoot" antingen "grannhjälp" eller "arbetsgille". I finlandsvenskan kan man också använda ordet "talko" eller "talkoarbete". På engelska kan man använda antingen orden "neighbourly help", "voluntary work" eller "bee".
Källor: Cannelin - Hirvensalo - Hedlund: Suomi-Ruotsi suursanakirja, Wsoy 1984
Hurme - Malin - Syväoja: Uusi suomi-englanti sanakirja, Wsoy 1995
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Information om saken finns i följände böcker:
1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998)
2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999)
3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
