Hej,
Det vore nog en bra ide att börja med hans första roman Ett öga rött från 2003 speciellt om man tänker läsa flera av hans böcker. Jag skulle också remommendera Allt jag inte minns för vilken Khemiri tilldelades Augustpriset 2015.
Enligt Linkki maailman runouteen -databasen finns det fyra dikter av henne på finska i antologin Maailman runosydän. Dikten "När jag blir gammal" är tyvärr inte bland dem:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/fi-FI/PoemList.aspx?AuthorID=a75fc996-afc3-4b0c-a8b8-f212693750ec
Så mycket har jag hittat att sagorna du beskriver kunde vara Det svarta skrinet och det röda och Östan om solen nordan om jorden. En samling som innehåller de här båda är Svenska folksagor berätttade av F. Berg 1967 Sagor från Saga. Svensk Läraretidnings förlag, https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Au388bf5ce-f1bb-466c-a922-4ec11526e111. Boken som vi har här på biblioteket är inte en pocketbok, men det finns flera upplagor av den, också pocketböcker, se t.ex. https://www.bokborsen.se/?qa=Fridtjuv%20Berg&qt=Svenska%20folksagor. Det svarta skrinet och det röda är med i e-boken Sagor från Melker Förlag - Nr 3.
En av våra läsare föreslår Hägring 38 av Kjell Westö, radioföljetong för ett tiotal år sen. Alltså ingen kvinnlig författare, men en kvinnlig huvudperson.
Jag har en lista över böcker https://www.kirjasampo.fi/fi/suomen-sisallissota-2010-luvun-kirjallisuudessa, men dom finns inte översatta till svenska, så att troligtvis är boken ingen av dom? En finsk författarinna, som är bosatt i Sverige, Christina Falck har skrivit en roman om inbördeskriget Vi eller de : Finland 1918 (2013), https://finna.fi/Record/helmet.2127943. kunde boken du söker vara den?
Jag försökte bläddra i radioprogrammstablån, https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132&date=2020-02-17, men hittade inget passande där. Det exakta datumet, då du lyssnade på ...
Tyvärr så hittade jag inte skolboken. Det är svårare att leta efter här i Finland, jag antar att du letar efter en bok som används i svenska skolor. Här finns några sidor där det finns läroböcker, kanske hittar du boken bland dem, Liber https://www.liber.se/, Gleerups https://www.gleerups.se/laromedel och Digilär https://digilar.se/laromedel/
Det var en ganska svår fråga. Är det möjligt att du har läst boken på finska? Det låter mycket som Helena Waris's bok Vuori.
Eller kan den vara Lova Laksos Så jävla kallt, http://www.rabensjogren.se/bocker/186959-sa-javla-kallt?
Några andra förslag:
Terra Hexa, Den stora resan av A.R Yngve Cecilia Wennerström, https://biblioteket.stockholm.se/titel/650753#
Saga Swärd : omskakare och världsresenär av Taliah Pollack https://www.bokus.com/bok/9789186589219/saga-sward-omskakare-och-varldsresenar/
Avbrytade av havandeskap behandlas på följande tillförlitliga nätsidor:
https://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=khr00046
https://www.valvira.fi/web/sv/halso-och-sjukvard/verksamhetstillstand/avbrytande_av_havandeskap
https://www.hus.fi/sv/sjukvard/sjukvardstjanster/Kvinnosjukdomar/Avbrytande_av_graviditet/Sidor/default.aspx
Det har nog börjat påverka. T.ex. Esbo stadsbibliotek har beslutat att inte skaffa musikmaterial i cd-format från och med 2021, https://kirjavasatama.espoonkirjastot.fi/kirjaston-toiminta-ja-tulevais…
Ljudböcker på cd finns ännu, men t.ex. Celia som bjuder material till personer med lässvårighet, har börjat låna ut nätböcker i stället för cd-böcker, och de sist nämnda skickas främst till sådana kunder, som inte har nät, https://www.celia.fi/palvelut/aanikirjat-yksityishenkiloille/cd/ (på svenska fattas den infon, https://www.celia.fi/sv/tjanster/talbocker-for-privatpersoner/cd-2/). Celias tjänst förmedlas via allmänna bibliotek till kunderna.
Helsingfors stadsbibliotek är det största biblioteket i Finland. Du skulle kunna fråga...
De tidiga datorerna, sådana som bara avlägset påminner om dagens datorer, togs i bruk på 1930- och 40-talen. Det är svårt att säga vilken som var den första: det har funnits många tidiga versioner, som har fört utveckligen vidare. De första apparaterna var stora och fyllde hela rum.
Läs om datorernas historia i Nationalencyclopedin på sidan https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dator eller sök upp artikeln i encyclopedin via stadsbibliotekets hemsida www.helmet.fi>E-bibban>Databaser>Nationalencyclopedin
På engelska hittas en utförlig beskrivning med många bildinlägg på sidan www.computerhistory.org/timeline/computers
Det finns 12 självständiga stater i Sydamerika. Franska Guyana, Falklandsöarna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna räknas inte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydamerika
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde.
Källor: https://www.aamulehti.fi/a/...
Den sista tsarens dotter, Anastasia Romanov, har det skrivits hundratals böcker om. Följande böcker ingår i Helmet -bibliotekens bokbestånd, och är alltså lätta att få tag på. Böckerna är oftast ursprungligen skrivna på engelska, och kan oftast fås som fjärrlån (https://www.helmet.fi/sv-FI/Bibliotek_och_tjanster/Fjarrlan) på svenska eller på engelska.
- Rathlef-Keilmann: Anastasia : tsarens yngsta dotter
- Kurth, Peter; Mäenpää, Risto: Anastasia : Anna Andersonin arvoitus
- Gavin, Catherine: Lumivuori
- Boyne, John: Tarkoin vartioitu talo
- Gill, Paul: Tsarens dotter
- Aleksej: Anastasia ja minä
Det finns många andra böcker som kan vara "den rätta" (t.ex. Lovell, James Blair: Anastasia: the lost princess), som kanske en gång har...
På biblioteket i Nordsjö, som på de flesta andra HelMet-biblioteken, finns det en liten hylla för bokdonationer. Hyllan hittar man till vänster om ingången. Då många vill ge bort sina böcker, räcker utrymmet tyvärr inte till för många böcker på en gång. Men några böcker tar biblioteket nog gärna emot.
Receptet ovan finns i Suomen farmakopea 6. uppl. Mixturan innehåller alltså blåbär, utspädd sprit, utspädd svavelsyra, ättiksyra och kamfert. Det är helt möjligt att det finns andra recept också. Och åtminstone andra länder hade olika innehåll till mixtura simplex, som kan hittas på nätet.
Tyvärr har vi inte den här filmen i Helmet-bibliotekens samlingar. Vi kan bara skaffabara filmer som har utlåningsrätt. Mer information på Biblioteken.fi-sidorna:
https://www.biblioteken.fi/filmer
I biblioteken kan man ha många olika yrkestitlar. Utom bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, finns det t.ex. informatiker, barnbibliotekarier, specialbiblioteksfunktionär, servicechefer, bibliotekschefer och bibliotekssekreterare. Olika bibliotek använder olika titlar. t.ex. i de allmänna biblioteken i Esbo har man inte längre bibliotekarier och biblioteksfunktionärer, utan istället bl.a. bibliotekspedagoger, biblioteksrådgivare och kundhandledare
Den nuvarande bibliotekslagen (Lagen om allmänna bibliotek) som trädde i kraft 29.12.2016 säger inget om vilka yrkestitlar som ska användas på biblioteken, men i §17, anges hurudan kompetens personalen på de allmänna biblioteken ska ha:
”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt många...
I Helmet-regionen titlarna på de mest lånade titlarna år 2019 är
Frantz, Eva: Hallonbacken
Sandelin, Annika: Yokos nattbok
Erlandsson, Karin: Fågeltämjaren
och översatta till finska
1.79 Jansson, Tove: Kuka lohduttaisi Nyytiä?
1.79 Appelgren, Tove: Vesta-Linnea ja kaverit
1.4 Våhlund, Elias: Käsikirja supersankareille. Osa 1, Käsikirja
Anskaffningsförslag finns här på Helmet-sidan, https://www.helmet.fi/sv-FI/Info/Anskaffningsforslag . Material kan reserveras först efter att det skaffats till biblioteket.
Ninas resa av Lena Einhorn har översatts till finska (Ninan matka: tositarina Varsovan getosta, 2007), tyska (Ninas Reise : wie meine Mutter dem Warschauer Ghetto entkam, 2006), polska (Podróż Niny : opowieść o przeżyciu, 2005), nederländska (De reis van Nina : een overlevingsverhaal, 2007), hebreiska (Masaʻah shel Ninah, 2010), norska (Ninas reise en overlevelseshistorie, 2006) och ryska (Путешествие Нины : история выживания, 2007).
https://libris.kb.se/
https://www.worldcat.org/
