| Jag är ute efter termen "hyllyttää" på svenska (beträffande biblioteksarbete). Går det att säga det med ett ord? |
275 |
|
|
|
Kirjastosanasto: hyllyttää: sätta upp på hyllan (sätta, satte, satt), hyllyttäminen: bokuppsättning, -en.
(Kirjastosanasto : suomi-ruotsi-suomi / Liisa Junno. - Kirjastosanasto, 2 Data, information, kunskap - [2. uud. laitos] - Avain, Helsinki : 2010 )
I talspråk brukar vi säga Att hylla (t.ex. jag går och hyllar) men det kanske inte är gångbart i mera officiella sammanhang. |
| Blir Lena Einhorns nya bok "Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter" översatt till tyska ? |
303 |
|
|
|
Tyvärr finns det ingen information ännu om Lena Einhorns bok Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter blir översatt till tyska. Utgivningsdatum för den svenskspråkiga boken var 25.1.2022, så den är faktiskt helt ny. Att översätta tar vanligtvis lite tid, och inte alla böckerna kommer förstås att bli översatt. Många av Lena Einhorns äldre böckerna har ändå översatts till tyska, så det finns en möjlighet att också den nya kommer så småningom att översättas.
Källor
Deutsche Nationalbibliothek. Katalog der Deutschen Nationalbibliothek: Einhorn, Lena. https://portal.dnb.de/opac/enhancedSearch?index=tit&term=&operator=and&…
Norstedts. Lena Einhorn: Bland hobbyepidemiologer och expertmyndigheter. http://www.norstedts.se/... |
| Varför heter det på svenska längdskida när det på norska heter langrenn precis som på germanska. Har det hetat något annat tidigare och i så fall vad? |
575 |
|
|
|
Den korrekta svenska motsvarigheten till langrenn är längdåkning (på skidor), speciellt i tävlingssammanhang. Längdskida finns bara listat som ett substantiv i Svenska Akademiens ordlista. Man kan naturligtvis använda verbet skida på svenska, men speciellt i tävlingssammanhang är det bättre med åka skidor, skidåkning eller längdåkning.
Här handlar det om språk som utvecklats i olika riktning, om man kollar i Svenska Akademiens ordbok ser man att det också i svenskan tidigare har talats om att man ”ränner på skidor” eller ”löper/går på skidor”, och skidlöpning finns också i Svenska Akademiens ordlista, dock med en uppmaning om att det lönar sig att hellre använda skidåkning. I svenskan har verbet ränna fått en lite annan nyans, att ränna... |
| Hur söker jag rätt på en person med enbart förnamn i Jakobstad med svensk textning så att man förstår. |
252 |
|
|
|
Du kan till exempel använda Fonectas tjänst. Det fungerar också med förnamnssökning och låter dig begränsa din sökning till en plats. https://www.fonecta.fi/haku (Tyvärr är sidan på finska)
16500-tjänst söker efter namn och sidan är på engelska. https://www.16500.fi/en/address-search?gclid=EAIaIQobChMI3rX1up6X8gIVxpTVCh0o_wHyEAAYASAAEgLZO_D_BwE
Befolkningsregistercentret (Idag är Digital- och befolkningsinformationsbyrån) är verkligen det mest omfattande och pålitliga. Det är dock en betaltjänst. https://dvv.fi/sv/adresstjanst |
| Jag undrar om gagelhöna (Sommarboken av Tove Jansson) är ett allmängiltigt finlandssvenskt ord för alfågel/alla, eller om det är Toves eget "påhitt"? |
1535 |
|
|
|
Vi fick hjälp från Institutet för de inhemska språken, som skrev såhär:
I vår dialektordbok Ordbok över Finlands svenska folkmål https://kaino.kotus.fi/fo/
finns uppslagsorden gagel och gagelgås med betydelsen vildgås, grågås, prutgås och belägg från östra Nyland, västra Nyland och Åboland. Verbet gagla finns också, och betyder kackla (och kan användas både om vildgäss och om människor). Sammansättningen gagelhöna finns däremot inte i Dialektordboken.
När jag gör sökningar i olika textbanker (bestående av moderna tidningstexter, skönlitteratur, sociala medier m.m.) och också på Google konstaterar jag att när ordet gagelhöna förekommer finns Tove Janssons Sommarboken nästan alltid med på något sätt.
Min slutsats och svaret på frågan är:... |
| Jag har en språkfråga: Vad heter kaffeheis på svenska? Det är frågan om en mekanisk mackapär, en träkonstruktion, som man förr i tiden kunde ställa den tunga… |
574 |
|
|
|
Institutet för de inhemska språken svarade oss att de hade konsulterat Yrsa Lindqvist på Svenska litteratursällskapet, och hon meddelade att det tycks heta kaffestol på svenska. |
| Varifrån kommer ordet överrumplad? |
1153 |
|
|
|
Institutet för de inhemska språken svarade på frågan så här:
Tack för den roliga frågan! Enligt Svensk ordbok (SO) har sammansättningen överrumpla använts sedan 1600-talet, då den lånades in från tyskan, där überrumpeln betyder precis samma sak. Rumpla är besläktat med ordet rumla, som i "de hade varit ute och rumlat (om) hela natten". I fornsvenskan finns ordet rumbla som betyder 'bullra' eller 'larma'. Man blir alltså överrumplad när någonting kommerrumlande/rumblande/rumplande över en.
Den språkhistoriska ordboken Svenska Akademiens ordbok (SAOB) har inte kommit till Ö, men man kan slå upp både rumpla och rumla och konstatera att liknande ord med liknande betydelser finns också i danskan, norskan, nederländskan och engelskan (eng. ... |
| En förmån de som jobbar på t. ex. kryssningsfartygen har är att handla billigare i ”slabben”. Varifrån härstämmar ordet och benämningen ”slabb”? |
2238 |
|
|
|
Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…)
Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…)
Under slabbning står det följande om ordets etymologi: ’sannol. av holl. slabbing (med... |
| Både verbets Tempus och Temaformer talar om när någonting händer. Varför finns det två olika namn? |
7849 |
|
|
|
"Verbets tema" är namn på de grundläggande formerna hos verbet. Temat innehåller de verbstammarna som behövs för att kunna bilda de olika verbformerna i alla olika tempus och modus och infinita formerna. Normalt anges i svenskan infinitiv, imperfekt och supinum. Om verbets tema, se http://svenska2.oer.folkbildning.net/index.html%3Fp=201.html . Tempusformerna berättar när någonting händer, presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Mera om temaformer och tempusformer http://www.ordklasser.se/verbets-former.php . |
| Har en fråga gällande ordspråket "Ei saa jäädä tuleen makaamaan" från Tuntematon sotilas, har inte tillgång till den svenska versionen och borde få den svenska… |
1297 |
|
|
|
Löjtnant Autios replik från Nils-Börje Stormboms översättning (1955): På inga villkor får ni bli liggande i fiendens eld. Kariluotos upprepning för sig själv: Inte ligga i elden... (sidan 58). |
| Vilket ursprung har ordet skam och vad betyder ordet skam? |
2765 |
|
|
|
Enligt MOT Norstedts Svensk ordbok betyder ordet skam "känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling".
Ordet är nästan likadan i några besläktat språk av sverige: skomm (isländska), Scham (tyska), shame (engelska). Fornsvenska ordet var skam. (Wessen, Våra ord: kortfattad etymologisk ordbok, 2002).
|
| Jag har fått lära mig att meningar slutar med punkt, kommatecken eller utropstecken. Kan man även tänka sig att man säger att en mening slutar med ett kolon i… |
2465 |
|
|
|
"En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
|
| Varför säger man ”gå på bio” och ”gå på konsert” men ”gå i kyrkan” och ”gå i skolan”? Finns det någon regel för detta vad av prepositionsbruk? |
3051 |
|
|
|
På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
|
| Är det korrekt att använda presens particip-former på –s: ”han kom springandes, cyklandes”, ”hon är bilandes idag”? Det kanske bara kan användas i talspråk? |
2892 |
|
|
|
Ett svar finns på Sveriges radios webbsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402
Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna.
Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
|
| Nagu bibliotek söker noter och SVENSK text till låten La Paloma. Kompositör är: Sebastian de Yradier. Bl.a. Anita Lindblom har sjungit den på svenska. Tror den… |
5467 |
|
|
|
La Paloma på svenska finns i "Gröna visboken". Låten börjar med orden: Den dag då mitt hem... Notboken finns i Åbo stadsbibliotek.
|
| Vad skulle ni rekommendera för svensk grammatikbok för sådana som inte har svenska som modersmål? |
1653 |
|
|
|
Svenska grammatikböcker finns på en rad olika språk beroende på vilket modersmål man har. För finskspråkiga finns till exempel den nya och lättillgängliga Fullträff igen!: ruotsin kielioppi aikuisille (2011) av Ullamaija Fiilin. Elisabeth Sandbergs övningsbok Målspråk svenska: grammatikövningar i svenska som andra språk (2007) är däremot helt på svenska och kan läsas oberoende vilket modersmål man utgår ifrån.
|
| I studentsången finns ett ord som jag undrar över. Det är lagrar. "Där vår lagrar bor " står det i texten. Jag förmodar att det syftar på lagerkransen som de… |
3680 |
|
|
|
Enligt SAOB används ordet lager bl.a. för en krans som som användes som utmärkelsetecken för ära och framgång, t.ex. akademisk sådan
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/137/122.html
Man kunde alltså tolka sångtexten som en önskan om kommande framgångar inom studier och arbetsliv.
|
| Jag söker en översättning av ett citat av William Shakespear från pjäsen Stormen, akt 5 rad 88: (på original) Where the bees sucks, there suck I. På finska:… |
3357 |
|
|
|
Hagbergs gamla översättning uphittades (finns också i nätet http://runeberg.org/hagberg/k/0263.html )och den verkar passande. Ariel sjunger:
"Jag honung suger som ett bi;
Guldvifvans klocka bor jag i … "
Anderbergs nya övesättning lyder:
"Som ett bi jag ligger i,
som en fjäril, glad och fri,
sjunger lärkans melodi,
härmar ugglans hesa skri;
och tills sommarn är förbi
dricker jag nektar ur varje pokal
blommorna bjuder i lövad sal."
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=shakespeare+william+stormen&se…
|
| Finns dikten Kaarisilta av Aale Tynni i svensk översättning, och i så fall, i vilken bok kan man hitta den? |
4437 |
|
|
|
Veterligen finns dikten Kaarisilta inte i svensk översättning.
Följande dikter av Aale Tynni har översatts till svenska:
"Undret" = "Ihme" ("Lähde ja matkamies", 1943)
"Mörkret" = "Pimeys" ("Lehtimaja", 1946)
"Kunskapens träd" = "Tiedon puu"("Soiva metsä", 1947).
(i antologin: Rundt, Joel: "Fågeln flyger långt : finsk dikt i svensk tolkning". Helsingfors: Söderström, 1952.)
"Ensamhet" = "Yksinäisyys" ("Kynttilänsydän", 1938)
"Vissla, höst" = "Vihellä, syksy"), "Vid vattenranden växer ett rosenträd" = "Veden rannalla kasvaa ruusupuu" och "Koltrasten kvittrar" = "Livertää mustarastas" ("Torni virrassa", 1954)
"Onda drömmär" = "Pahat unet" ("Pidä rastaan laulusta kiinni", 1969)
"Halsinhaka våren 1973" = "Halsinhaka keväällä 1973", "Yxtid... |
| Varifrån kommer ordet skärgård? |
4117 |
|
|
|
Ordet skärgård är mycker gammalt och enligt Nationalencyklopedins ordbok anger, att den fornsvenska formen "skärgardher" användes före 1520.
Den kortfattade etymologiska ordboken "Våra ord, deras uttal och ursprung" av Elias Wessén anger att ordet skär är besläktat med skära i betydelsen skära in, sticka ut. På norska heter det skjer, fornsvenska skær och på islänska sker.
Gård, enligt samma källa,har grundbetydelsen inhägnad och är ett gemensamt germanskt ord av omstridd härkomst. Jmf engelskan yard och tyskan Garten. Gärda betyder ju gärda in.
Skärgård, betyder egentligen inhägnad av skär, dvs små öar.
Nationalencyklopedins ordbok, utgiven åren 1995-1996, baserar sig på Svensk ordbok men innehåller dessutom bl.a. uppgifter om ordets... |
Fråga bibliotekarien