| Varför heter det på svenska längdskida när det på norska heter langrenn precis som på germanska. Har det hetat något annat tidigare och i så fall vad? |
574 |
|
|
|
Den korrekta svenska motsvarigheten till langrenn är längdåkning (på skidor), speciellt i tävlingssammanhang. Längdskida finns bara listat som ett substantiv i Svenska Akademiens ordlista. Man kan naturligtvis använda verbet skida på svenska, men speciellt i tävlingssammanhang är det bättre med åka skidor, skidåkning eller längdåkning.
Här handlar det om språk som utvecklats i olika riktning, om man kollar i Svenska Akademiens ordbok ser man att det också i svenskan tidigare har talats om att man ”ränner på skidor” eller ”löper/går på skidor”, och skidlöpning finns också i Svenska Akademiens ordlista, dock med en uppmaning om att det lönar sig att hellre använda skidåkning. I svenskan har verbet ränna fått en lite annan nyans, att ränna... |
| Vad är en teknorr? Strindberg 'I vårbrytningen' |
174 |
|
|
|
I en kommenterad utgåva av I vårbrytningen definieras teknorr som "te med brännvin eller konjak". |
| Jag undrar om gagelhöna (Sommarboken av Tove Jansson) är ett allmängiltigt finlandssvenskt ord för alfågel/alla, eller om det är Toves eget "påhitt"? |
1535 |
|
|
|
Vi fick hjälp från Institutet för de inhemska språken, som skrev såhär:
I vår dialektordbok Ordbok över Finlands svenska folkmål https://kaino.kotus.fi/fo/
finns uppslagsorden gagel och gagelgås med betydelsen vildgås, grågås, prutgås och belägg från östra Nyland, västra Nyland och Åboland. Verbet gagla finns också, och betyder kackla (och kan användas både om vildgäss och om människor). Sammansättningen gagelhöna finns däremot inte i Dialektordboken.
När jag gör sökningar i olika textbanker (bestående av moderna tidningstexter, skönlitteratur, sociala medier m.m.) och också på Google konstaterar jag att när ordet gagelhöna förekommer finns Tove Janssons Sommarboken nästan alltid med på något sätt.
Min slutsats och svaret på frågan är:... |
| Jag har en språkfråga: Vad heter kaffeheis på svenska? Det är frågan om en mekanisk mackapär, en träkonstruktion, som man förr i tiden kunde ställa den tunga… |
574 |
|
|
|
Institutet för de inhemska språken svarade oss att de hade konsulterat Yrsa Lindqvist på Svenska litteratursällskapet, och hon meddelade att det tycks heta kaffestol på svenska. |
| En förmån de som jobbar på t. ex. kryssningsfartygen har är att handla billigare i ”slabben”. Varifrån härstämmar ordet och benämningen ”slabb”? |
2238 |
|
|
|
Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…)
Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…)
Under slabbning står det följande om ordets etymologi: ’sannol. av holl. slabbing (med... |
| Vilket ursprung har ordet skam och vad betyder ordet skam? |
2765 |
|
|
|
Enligt MOT Norstedts Svensk ordbok betyder ordet skam "känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling".
Ordet är nästan likadan i några besläktat språk av sverige: skomm (isländska), Scham (tyska), shame (engelska). Fornsvenska ordet var skam. (Wessen, Våra ord: kortfattad etymologisk ordbok, 2002).
|
| Nagu bibliotek söker noter och SVENSK text till låten La Paloma. Kompositör är: Sebastian de Yradier. Bl.a. Anita Lindblom har sjungit den på svenska. Tror den… |
5467 |
|
|
|
La Paloma på svenska finns i "Gröna visboken". Låten börjar med orden: Den dag då mitt hem... Notboken finns i Åbo stadsbibliotek.
|
| Bibliotekarien, jag söker den etymologiska grunden till ordet "vår". ("spring", eng. "Frühling", ty). Kan du hjälpa mig?! |
4368 |
|
|
|
"Vår" är antagligen ett lån från lågtyskans "vorjar", egentligen 'första delen av året'. Våren betraktas allmänt som den första årstiden, den som börjar året.
(Bo Bergman, Ordens ursprung : etymologisk ordbok över 2200 ord och uttryck. Wahlström & Widstrand, 2009)
|
Fråga bibliotekarien