Finland

Prenumerera på Finland
28 träffar. Visar 1–20 träffar.
Fråga Läst Betyg Besvarad Öppna Svar
Bästa bibliotekarien, jag arbetar på ett bibliotek i Sverige och vi har fått en fråga som vi så gärna vill få er hjälp med att svara. Skulle ni kunna tipsa om… 51 Tyvärr är det så att största delen av materialet om Finlands vardagshistoria är skriven på finska. Det finns dock några historieböcker och också forskning på svenska och material från den tiden finns också.  Böcker om Finlands historia, https://finna.fi/Search/Results?lookfor=finlands+historia&type=AllField… En bra källa är Digi.kansalliskirjasto.fi där man kan läsa t.ex. tidningar och tidskrifter från den tiden, https://digi.kansalliskirjasto.fi/etusivu?set_language=sv. Tidningar på svenska, https://digi.kansalliskirjasto.fi/search?lang=SWE&formats=NEWSPAPER I Digi.kansalliskirjasto.fi kan man även bläddra information om transport, t.ex. tidtabeller av tåg och ångbåtar. Hästar fanns i bodgårdar och kortare sträckar kunde man gå...
Var hittar jag sången Här kommer snabeldraken 107 Jag antar att sången i fråga heter just Snabeldraken, med Benny Törnroos som komponist och textförfattare. Sången är publicerad på Törnroos' cd-skiva Benny's 21 + bästa samt på samlings-cd:n Huller om buller. Den förstnämda hittar man i Helmet-katalogen, men skivans tillgänglihet är inte tydlig. Cd:n syns dock tillgänglig t.ex på Borgå bibliotek, så fjärrlån är ett alternativ att få tag i skivan. Låten tycks inte ha pulblicerats i notform i någon sångbok. Ej heller hittar man inspelningen i Spotify eller Youtube. Benny's 21 i Helmet-databasen Benny's 21 i Helle-databasen Alla publicationer innehållande Snabeldraken enligt Nationalbibliotekets databas    
En adress i Finland 282 Du kan använda Digi- och Befolkningsregistercentralens adresstjänst. https://dvv.fi/sv/adresstjanst "Via adresstjänsten kan man söka gällande adresser till nästan alla som bor permanent i Finland. Uppgifterna i tjänsten baserar sig på befolkningsdatasystemet, som upprätthålls av Befolkningsregistercentralen och magistraterna. Adressuppgifter söks enligt personens för- och efternamn. Efternamnet kan också vara före detta. Om man vill precisera sökningen kan man använda bl.a. personens ålder, födelsedatum och nuvarande eller tidigare hemkommun. Via adresstjänsten utlämnas adresser för enskilda och entydigt identifierade personer som fyllt 15 år och som inte har förbjudit att deras adress utlämnas."  Adresstjänsttelefonen på svenska: tfn...
Jag letar efter böcker eller annat material som handlar om hur Finlands regering, utlandsdiplomati och försvar skulle reagera ifall Ryssland (eller något annat… 171 Hej, Det finns flera publikationer om hotbilde gällande Finland, men tyvärr huvudsakligen på finska. Här är en kort lista med några av de nyaste böckerna. Mer material kan man hitta t.ex. i Finna-servicen (www.finna.fi).   Aaltola, M. (2019). Poutasään jälkeen. Jyväskylä: Docendo. Iloniemi, J. & Limnéll, J. (2018). Uhkakuvat. Jyväskylä: Docendo. North Atlantic Treaty Organization, Dahl, A. & Fogh Rasmussen, A. (2018). Strategic challenges in the Baltic Sea region: Russia, deterrence, and reassurance. Washington, D.C.: Georgetown University Press. Himanen, H. (2017). Länttä vai itää: Suomi ja geopolitiikan paluu. Jyväskylä: Docendo.    
För det första undrar jag om vinterkrigsbilderboken "Kunniamme päivät" gavs ut även på svenska? Har inte lyckats hitta uppgifter om detta. Så har jag utan… 314 Kunniamme päivät finns även på svenska: Finland i krig : Finlands kamp 1939-40 i bilder jämte högkvarterets rapporter / utgiven av Hembygdsfronten. Helsingfors : Söderström & C:o, 1940. (Borgå : Werner Söderström osakeyhtiös djuptryckeri) [239] s. Anm.: 1.-2. uppl.. publicerats samtidigt: Stockholm : Natur och kultur. 2. uppl. 1940. Verket har redigerats av Toivo Rautavaara och Juhani Konkka. https://fennica.linneanet.fi/vwebv/holdingsInfo?searchId=1610&recCount=10&recPointer=2&bibId=963274 https://finna.fi/Record/taisto.98611 Överbefälhavarens dagorder åren 1918 och 1939-1944 publicerades även på svenska och de kan hittas i Riksarkivet och Nationalbiblioteket (och i de största universitetsbiblioteken). De kan läsas i...
När övergick man från att använda "Helsingforsiensis" till "Helsinkiensis" i texter på latin? I äldre texter och vissa nutida sammanhang används fortfarande … 720 Sannolikt finns det nuförtiden inget sådant institut som med allmänt erkänd auktoritet kan övervaka latinets lexikaliska utveckling. Förutsättningen för formen 'helsinkiensis' (adjektiv eller stadens invånare) är det finska ortnamnets 'Helsinki' tillkomst och generalisering. Detta hände först på 1800-talet, det vill säga under en tid då latinet i hög grad redan hade blivit undanträngt också från den akademiska världen. Formen 'helsinkiensis' i universitetets namn torde ha tagits i bruk under universitetets förfinskningssträvanden i början av 1900-talet. Det alternativa bruket 'helsingforsiensis/helsinkiensis' karakteriserar naturligtvis universitetets tvåspråkighet. Utomlands torde 'helsinkiensis' vara mer informativt eftersom vår...
Hvor mange bokbusser finnes i Finland i 2013. Er det 146 eller 147? 987 År 2013 i Finland fanns det 147 bokbussar. http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
I vissa böcker står det att Finland var först i världen med kvinnlig rösträtt år 1906 medan andra hävdar att Australien och Nya Zeeland var före. Vad gäller 2934 Doktor Irma Sulkunen har undersökt saken och framlagt följande tabell om kvinnornas rösträtt: 1. New Jersey 1776-1809 2. Pitcairnöarna 1838 3. territoriet Wyoming 1869 4. territoriet Utah 1870-1887 5. Isle of Man 1881 6. Colorado, Cooköarna, Nya Zeeland 1893 7. South Australia 1894 8. Idaho, Utah 1894 9. Western Australia 1899 10. Australien, New South Wales 1902 11. Tasmania (Australien) 1903 12. Queensland (Australien) 1905 13. Finland 1906 Om man jämför nutidens självständiga stater, kan man säga att Nya Zeeland, Australien och Finland är de första tre. Om man vill ordna dem i rangordning, behövs några anmärkningar. I Nya Zeeland fick alla kvinnor (också urinvånare) rösträtten år 1893, men valbara blev de först 1919. I Australien fick...
Var hittar jag lista över finlandssvenska företag (indelade enligt omsättning, anställda, bransch osv.)? Och var hittar jag lista över utländska koncerner som… 7444 Det är kanske inte möjligt att avskilja finlandssvenska företag från andra finska företag. I Hankens (Svenska handelshögskolans) bibliotek finns det en databas ProFinder som innehåller företagsinformation om över 48.000 inhemska företag. Det kan man använda fritt. http://www.hanken.fi/public/library År 2008 finns det 3231 utlandsägda företag i Finland (källa: Suomen yritykset 2008, Företag i Finland 2008, Tilastokeskus 2010). På Statistikcentralens websidor finns det en artikel om saken: http://www.stat.fi/tup/tietoaika/tilaajat/ta_09_02_ulkom_yri_pitka.html Tyvärr kan vi inte hitta listor om de här företag.
Vilken dag 1918 utnämndes Svinhufvud till Riksföreståndare (18 maj ?) och av vem? 1065 Dagen var verkligen den 18 maj. Senatens ekonomiedepartement beslöt då på senator E.N.Setäläs förslag att sända till riksdagen en skrivelse med följande innehåll (Svinhufvud själv var inte närvarande): "Enär landets nuvarande allvarsamma läge fordrar en koncentrering av högsta regeringsmakten, ber senaten vördsamt att få föreslå, att lantdagen måtte besluta att åt dess ordförande Pehr Evind Svinhufvud uppdraga utövandet av högsta makten, för så vitt denna icke härförinnan överlämnats åt senatens ekonomiedepartement." Riksdagen (= den stympade lantdagen) behandlade saken redan på kvällen cirka klockan 21. Riksdagsman Juutilainen (maalaisliitto/agrarförbundet) yrkade på bordläggning men förlorade med 73-11. Efter en kort diskussion antogs...
Hur stor del av rösterna (i procent och i absoluta tal) fick det socialdemokratiska partiet i lantdagsvalet hösten 1917? 1236 Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet. Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska) https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917 bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
Det röda revolutionsförsöket i januari 1918 startade med att en röd lyckta hissades upp i tornet på Folkets Hus i Helsingfors. Vilken dag skedde det? 1325 Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus. Se gärna: http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Jag söker material om Heikki Ritavuori, inrikesminstern som mördades 1922. Jag känner till att flera böcker publicerats på finska (bla. MINISTERI RITAVUOREN… 1544 På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966. Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla… och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714. Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19… Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&… Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om...
Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… 1275 Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter." Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information. Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… 1293 Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker: Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta] Del: 3 : Kansanvalta koetuksella Material: monografi Förlag: Helsinki : Edita Förlag (del): pain. 2006 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 2 : Ett folk i kamp Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 3 : En stat tar form Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Upphovsman: Zetterberg, Seppo Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Jag söker material runt beslutet att 1923 förbjuda Finska Arbetarpartiet (kommunisterna), häktningen av dess riksdagsmän och de efterföljande sk. Åbo… 1175 Information om saken finns i följände böcker: 1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998) 2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999) 3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
Jag söker material som klargör huruvida det "rumpparlament" lantdagen som sammanträdde 1918 hade laglig grund för sin verksamhet, trots att nästan alla… 1133 I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste. Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… 1236 Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter. Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.). I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
Jag undrar vem som var landshövding i Tavastehus län i maj 1923. 1113 Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue), justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...
Jag har två frågor: 1. Vilka personer ingick i den senat som samlades i Vasa efter inbördeskrigets utbrott i januari 1918? 2. Vilka personer ingick i den senat… 1245 1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen. Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987) Listan ingår också i artikeln: http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/ 2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av: Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet), Otto Stenroth (Ungfinska partiet), Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet), Arthur Castrén (Ungfinska partiet), Alexander Frey (Svenska folkpartiet), Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister), Juhani Arajärvi (Finska partiet), Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet), Kyösti Kallio (Agrarförbundet), Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet), Jalmar Castrén (...