| Varifrån kommer ordet överrumplad? |
1153 |
|
|
|
Institutet för de inhemska språken svarade på frågan så här:
Tack för den roliga frågan! Enligt Svensk ordbok (SO) har sammansättningen överrumpla använts sedan 1600-talet, då den lånades in från tyskan, där überrumpeln betyder precis samma sak. Rumpla är besläktat med ordet rumla, som i "de hade varit ute och rumlat (om) hela natten". I fornsvenskan finns ordet rumbla som betyder 'bullra' eller 'larma'. Man blir alltså överrumplad när någonting kommerrumlande/rumblande/rumplande över en.
Den språkhistoriska ordboken Svenska Akademiens ordbok (SAOB) har inte kommit till Ö, men man kan slå upp både rumpla och rumla och konstatera att liknande ord med liknande betydelser finns också i danskan, norskan, nederländskan och engelskan (eng. ... |
| Jag undrar över ordet "substantiv" och dess ursprung, dvs dess etymologi? Sub vill jag tro har med under att göra? |
2730 |
|
|
|
Du har alldeles rätt i att latinska sub- betyder under eller nära.
(Bo Bergman, Ordens ursprung, 2007)
Ordet substantiv kommer från latinets substantivus som betyder självständig, som kan bestå för sig själv. Det latinska ordet substantivus kommer i sin tur från substantia som betyder väsende, innehåll, beskaffenhet.
(Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 2: o-ö, 1980)
|
| Varifrån härstammar ordet rabarber? |
3815 |
|
|
|
Rabarber är belagt från fornsvensk tid med en rad olika stavningar. Ordforskarna är oense om namnets härledning, och det har tolkats på olika sätt; kanske är grundbetydelsen ’utländsk rot’. Förledet anses vara grekiskans rha ’rabarber’ och rheon, som är ett persiskt lånord i grekiskan. Efterledet är det grekiska bárbaros ’utländsk, främmande’. Rabarbern är ursprungligen en asiatisk växt. På 1500-talet uppgav den franske läkaren och författaren François Rabelais att förledet skulle vara identiskt med »namnet på barbarfloden Rha«, det vill säga Volga. Det skulle antyda örtens exotiska ursprung.
Källa:
Bo Berman, Ordens ursprung : etymologisk ordbok över 2200 ord och uttryck. Wahlström & Widstrand, 2009, s. 271.
Enligt http://linnaeus.nrm... |
| Bibliotekarien, jag söker den etymologiska grunden till ordet "vår". ("spring", eng. "Frühling", ty). Kan du hjälpa mig?! |
4368 |
|
|
|
"Vår" är antagligen ett lån från lågtyskans "vorjar", egentligen 'första delen av året'. Våren betraktas allmänt som den första årstiden, den som börjar året.
(Bo Bergman, Ordens ursprung : etymologisk ordbok över 2200 ord och uttryck. Wahlström & Widstrand, 2009)
|
| I studentsången finns ett ord som jag undrar över. Det är lagrar. "Där vår lagrar bor " står det i texten. Jag förmodar att det syftar på lagerkransen som de… |
3680 |
|
|
|
Enligt SAOB används ordet lager bl.a. för en krans som som användes som utmärkelsetecken för ära och framgång, t.ex. akademisk sådan
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/137/122.html
Man kunde alltså tolka sångtexten som en önskan om kommande framgångar inom studier och arbetsliv.
|
| Varifrån kommer ordet örngott? |
11784 |
|
|
|
Örngott (huvudkudde,) fornsvenskans örnagat, har omtvistat ursprung. Senare leden innehåller sannolikt en avljudsform gat till det isländska verbet geta i betydelsen få, uppfånga. Örnagat alltså det som mottager öronen. Enligt vissa källor kan det även härledas till isländskans getast at, finna behag i. Det kan eventuellt även härledas till den infattning vari örat sjunker ned, falsen i en dörr, isländskans gatt - dörröppning.
Källa: Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Lund 1957
|
Fråga bibliotekarien