| Jag söker material om Heikki Ritavuori, inrikesminstern som mördades 1922. Jag känner till att flera böcker publicerats på finska (bla. MINISTERI RITAVUOREN… |
1547 |
|
|
|
På nätet kan man hitta en del svenskspråkig information om Heikki Ritavuori. En artikel om Ritavuori finns i Biografiskt lexikon för Finland: http://www.blf.fi/artikel.php?id=966.
Svenska Yle skriver on mordet på Ritavuori
https://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/15/morden-som-skakade-stan-finla…
och på Yles Arena finns ett program om mordet: https://arenan.yle.fi/1-1944714.
Boken Nordisk kriminalkrönika 1991: Mordet på inrikesministern handlar om mordet på Ritavuori. https://finna.fi/Search/Results?lookfor=nordisk+kriminalkr%C3%B6nika+19…
Utdrag ur boken kan också läsas på nätet: https://books.google.fi/books?id=oN59DwAAQBAJ&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&…
Tyvärr kan jag inte finna andra svenska eller engelska böcker om Ritavuori. Om... |
| Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… |
1281 |
|
|
|
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre... |
| Jag skulle vilja veta om lagligheten i beslutet att fortsätta riksdagens arbete 1923, efter att de kommunistiska riksdagsmännen häktats, i efterhand granskats… |
994 |
|
|
|
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
|
| Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… |
1298 |
|
|
|
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo... |
| Jag söker material runt beslutet att 1923 förbjuda Finska Arbetarpartiet (kommunisterna), häktningen av dess riksdagsmän och de efterföljande sk. Åbo… |
1177 |
|
|
|
Information om saken finns i följände böcker:
1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998)
2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999)
3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
|
| Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… |
1239 |
|
|
|
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
|
| Vem var Elias Walfrid Sopanen? Under vilken tid (datum) var han justitieminister? Vad gjorde han före och efter sin tid som justitieminister? |
991 |
|
|
|
Elias Walfrid Sopanen föddes 28.9.1863 i Nyslott och dog 8.4.1926 i Kangaslampi (nuförtiden Varkaus). Han tjänstgjorde som privatadvokat 1887-1900 i Nyslott, var medlem i Viborgs hovrätt 1900-1908, domhavande i Leppävirta 1908-1910 och i Rantasalmi 1910-1926. Riksdagsman 1913-1917 (nuorsuomalaiset/ungfinska). Justitieminister (edistyspuolue/framstegspartiet) var han 21.12.1923-18.1.1924 i Kyösti Kallios minoritetsregering (maalaisliitto/agrarförbundet + framstegspartiet).
Suomen kansallisbiografia 9. - 2007.
Valtioneuvoston historia 1917-1966 4 : Ministerimatrikkeli. -1976.
|
| Jag undrar vem som var landshövding i Tavastehus län i maj 1923. |
1115 |
|
|
|
Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue),
justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde... |
Fråga bibliotekarien