| Var Eero Erkko 1918 ägare och/eller huvudredaktör till Helsingin Sanomat eller ingick han i redaktionen? Grundades HS av EE? |
1590 |
|
|
|
Eero Erkko (18.5.1860-14.10.1927) var huvudredaktör till Helsingin Sanomat den största delen av året 1918. Under inbördeskriget kunde tidningen inte utkomma, det första numret (egentligen ett flygblad) publicerades 13.4.1918. Dessutom var Erkko arresterad av de röda 3.3.-12.4. När Erkko blev socialminister 27.11. fick han en tjänstledighet. Santeri Ivalo (Ingman) blev hans ställföreträdare i tidningen 1.12.1918. Eero Erkko var den centrala personen när Helsingin Sanomats föregångare Päivälehti grundades år 1889 och tidningens huvudredaktör till året 1903. Päivälehti hade flera tvister med den ryska censuren och Erkko måste tillbringa två år som landsflykting i USA (maj 1903-april 1905). Päivälehti indrogs år 1904, men Helsingin Sanomat... |
| Hur stor del av rösterna (i procent och i absoluta tal) fick det socialdemokratiska partiet i lantdagsvalet hösten 1917? |
1236 |
|
|
|
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
|
| Det röda revolutionsförsöket i januari 1918 startade med att en röd lyckta hissades upp i tornet på Folkets Hus i Helsingfors. Vilken dag skedde det? |
1324 |
|
|
|
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
|
| Hur många invånare hade Finland 1918? Hur stor del av befolkningen bodde inom det område som kontrollerades av de röda? |
2507 |
|
|
|
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
|
| Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… |
1275 |
|
|
|
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre... |
| Jag skulle vilja veta om lagligheten i beslutet att fortsätta riksdagens arbete 1923, efter att de kommunistiska riksdagsmännen häktats, i efterhand granskats… |
989 |
|
|
|
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
|
| Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… |
1293 |
|
|
|
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo... |
| Under slutet på inbördeskriget 1918 utfärdade Mannerheim en dagorder där han lovade att ej sticka svärdet i skidan innan Östkarelen förenats med Finland. Finns… |
2390 |
|
|
|
Mannerheims dagorder är egentligen en 'hälsning' och dess datum är redan den 23 februari 1918. En svensk översättning finns åtminstone i boken
Finlands frihetskrig år 1918, 4. bandet, s. 418
"Till alla karelare i Finland och Fjärrkarelen.
Vid min ankomst till karelska fronten hälsar jag de tappra karelarna, som så manligen ha kämpat mot Lenin's anhängare och deras usla hantlangare, mot män, vilka med Kains märke på pannan anfalla sina egna bröder. Lenin's regering, som med den ena handen lovat Finland sjävständighet, har med den andra skickat sina soldater och huliganer för att, som han själv yttrat, återerövra Finland och med tillhjälp av vårt inhemska röda garde dränka Finlands unga frihet i blod. Lika förrädiskt och bakslugt försöker... |
| Jag söker material som klargör huruvida det "rumpparlament" lantdagen som sammanträdde 1918 hade laglig grund för sin verksamhet, trots att nästan alla… |
1133 |
|
|
|
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden.... |
| Den 14 juni fick jag ett utförligt, och mycket användbart, svar från er angående Robert Tigerstedts i augusti 1918 avgivna rapport om förhållandena vid… |
1302 |
|
|
|
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,... |
| Jag har två frågor: 1. Vilka personer ingick i den senat som samlades i Vasa efter inbördeskrigets utbrott i januari 1918? 2. Vilka personer ingick i den senat… |
1245 |
|
|
|
1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen.
Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987)
Listan ingår också i artikeln:
http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/
2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av:
Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet),
Otto Stenroth (Ungfinska partiet),
Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet),
Arthur Castrén (Ungfinska partiet),
Alexander Frey (Svenska folkpartiet),
Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister),
Juhani Arajärvi (Finska partiet),
Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet),
Kyösti Kallio (Agrarförbundet),
Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet),
Jalmar Castrén (... |
| Robert Tigerstedt och särskilt dennes son Carl Tigerstedt skrev våren och sommaren 1918 för Krigsfångvårdsstyrelsen (SVL) en rad rapporter om kostsituationen i… |
1252 |
|
|
|
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-... |
| Vad var egentligen den ryska sk. Rayonkommittén som uppenbarligen spelade en viss roll under det finska inbördeskriget 1918? |
1260 |
|
|
|
Tyvärr kan jag inte finna någon säker information om Rayonkommittén. Sannolikt ligger bakom namnet det ryska Районный комитет / Rajonnyj komitet (район / rajon = district, område). Den finska historiska litteraturen talar om ‘aluekomitea’ (kanske regionalkomitté) när den talar om Областной комитет армии, флота и рабочих Финляндии / Oblastnyj komitet armii, flota i rabočih Finljandii, Arméns, flottans och arbetarnarnas regionalkommitté i Finland (область / oblast = område). Om rayonkommitté är oblastkommitté, kan man säga, att dess roll under kriget blev mindre och mindre. Kommittén hade 45 medlemmar och dess uppgift var att koordinera lokala kommittéers och sovjeters verksamhet. Den kunde ge förpliktande order. En separat krigssektion... |
| Jag letar efter en bok av Väinö Tanner: "Hur det egentligen gick till" (Helsingfors 1949) men kan inte hitta den i Libris i Sverige och inte heller i er… |
1185 |
|
|
|
Tyvärr kan vi inte finna något livstecken om den här bokens (Kuinka se oikein tapahtui : vuosi 1918 esivaiheineen ja jälkiselvittelyineen) svenska översättning. Några delar av Tanners memoarer har nog översatts till svenskan men av allt att döma inte den här. Känner Ni förresten Tanners svenska skrifter 'Det vita skräckväldet i Finland : förskräckliga sanningar om de borgerliga diktaturen : ett officiellt dokument' (48 sidor, Stockholm : Fram, 1919) och 'Det vita väldet i Finland : försvarstal, hållet inför rådstuvurätten i Helsingfors...' (95 sidor, Helsingfors, 1919)? Tanners 'Kuinka se oikein tapahtui' framkallade åtminstone en häftig protest, årens 1917-1918 senator (minister) Onni Talas skrev år 1949 sina memoarer 'Ei se niin... |
| Jag har tagit del av Jaako Paavolainens bok "Vankileirit Suomessa 1918" (1971) och den förkortade version som finns på svenska i "Röd och vit terror" (1986). … |
1085 |
|
|
|
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden... |
Fråga bibliotekarien